Invandring och brottslighet

Sambandet mellan invandring och brottslighet har undersökts i flera rapporter och undersökningar.

Överrisk

Grupper kan jämföras på olika sätt. Man kan exempelvis ange att två grupper vardera svarar för hälften av en viss sorts brott. Detta tar dock inte hänsyn till att de två grupperna kan skilja sig mycket beträffande antalet individer i grupperna. Vid jämförelse mellan grupper är det därför ofta lämpligt att beräkna överrisker som tar hänsyn till skillnader i gruppstorlek. En sådan överrisk kan anses ange hur mycket större risken är för brottslighet för en person ur den ena gruppen jämfört med en person ur den andra gruppen. Detta kan anges som en proportion mellan grupperna (exempelvis 1,5:1) eller som en procentsiffra (motsvarade blir +50%). Detta kan anses ange att en person ur den angivna gruppen har 50% högre risk att begå ett brott än en person ur den andra gruppen.

BRÅs rapport: "Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet"

Det Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport "Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet" (BRÅ 2005:17) undersökte brottsligheten i Sverige under femårsperioden 1997–2001. Den omfattade samtliga folkbokförda personer i Sverige som år 1997 var 15-51 år gamla. De brott som undersöktes var de som anmäldes till polisen och där det fanns personer som var registrerade som skäligen misstänkta för brotten.

Brottstyper

Nedan anges överrisker för olika slags brott i procent för utrikes födda personer jämfört med personer med båda föräldrarna födda i Sverige. Siffrorna har korrigerats för skillnader i ålder och utbildning mellan grupperna. Första siffran anger överrisker för män jämfört med män. Andra siffran anger överrisken för kvinnor jämfört med kvinnor. I vissa fall var det för kvinnor för få antal brott för att en jämförelse skulle kunna göras vilket markeras med "okänd". Baserat på tabell 7 och 9 i Bilaga 4 (sidorna 67 och 69).

• Våldtäkt/försök till våldtäkt (av både barn och vuxna): +410% / okänd
• Dödligt våld och försök till mord och dråp: +310% / okänd
• Rån (med och utan skjutvapen): +300% / okänd
• Olaga hot: +270% / +250%
• Stöld i butik och varuhus: +250% / +280%
• Misshandel: +200% / +190%
  • Misshandel mot barn under 15 år: +290% / +360%
  • Misshandel mot kvinna 15 år eller äldre: +240% / +170%
  • Misshandel mot man 15 år eller äldre: +190% / +180
• Brott mot allmän verksamhet (Våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd, etc.): +190% / +110%
• Förfalskningsbrott: +180% / +60%
• Sexualbrott utom våldtäkt och försök till våldtäkt: +170% / okänd
• Övriga trafikbrott (Vårdslöshet i trafik, etc.): +170% / +90%
• Brott mot frihet och frid utom olaga hot (Hemfridsbrott, ofredande, etc.): +160% / +140%
• Bedrägeribrott, förskingring, trolöshet: +150% / +90%
• Narkotikabrott: 120% / +0%
• Brott mot vapenlagen och lagen om förbud beträffande knivar m.m.: +110% / +40%
• Inbrott i bostad: +60% / -20%
• Skadegörelsebrott: +50% / +80%
• Tillgrepp av bil: +50% / -40%
• Rattfylleribrott: +40% / +0%
• Stöld ur och från motordrivet fordon: +30% / -40%

Geografiska regioner

Nedan anges överrisker för alla slags brott för utrikes födda (båda könen) från olika geografiska regioner jämfört med personer med båda föräldrarna födda i Sverige. I parentes anger hur stor procent av gruppen som blev skäligen misstänkt för något brott under den femåriga tidsperioden. Baserat på Tabell 3 i Bilaga 4.(sidan 63)

• Övriga Afrika: +430% (26,3%)
• Nordafrika: +370% (23,3%)
• Västasien: +280% (18.8%)
• Östafrika: +250% (17,5%)
• Sydamerika: +230% (16,4%)
• Centralamerika: +220% (16,1%)
• Södra Centralasien: +220% (15,8%)
• Europa, ej EU-länder som det tidigare Jugoslavien och Turkiet: +160% (13,2%)
• EU, nya länder som Polen, Ungern, och Tjeckoslovakien: +130% (11,4%)
• Sydostasien: +110% (10,5%)
• Övriga Norden: +70% (8,7%)
• Oklassificerad: +60% (7,8%)
• Övriga EU: +40% (7,2%)
• USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland: +10% (5,5%)
• Östasien: +0 (5,2%)
• Två svenskfödda föräldrar: +0 (5,0%)

Beträffande procentandelarna av de olika grupperna som blev misstänkta för brott så är detta medelvärdessiffror för båda könen vilket innebär att siffran för män antagligen är högre och siffran för kvinnor antagligen är lägre. Siffrorna avser också bara brott som begicks under den studerade femåriga tidsperioden och inte hur stor procentandel av de olika grupperna som någon gång under livet varit misstänkta för brott. Dessutom ingår i siffrorna inte mörkertalen beträffande polisanmälda brott där ingen blir misstänkt och inte heller mörkertalen beträffande brott som aldrig blir polisanmälda. För många brottstyper är eller förmodas dessa mörkertal vara mycket stora.

Dessa grupper behöver inte vara etniskt homogena. Exempelvis är en del invandrare från vissa europeiska länder zigenare.

Medelöverrisk och medelandel i procent

Överrisken för alla invandrare för alla slags brott var +150%. När man korrigerar för skillnader beträffande kön, ålder, utbildning, och förvärvsinkomst skedde en viss minskning till +110%.(sidan 10)

Denna medelöverrisk speglar att vissa grövre brott där invandrare har högre överrepresentation är ovanligare än vissa milda brott där överrepresentationen är lägre.

I medeltal blev 12% av de utrikes födda misstänkta för något brott under tidsperioden.(sidan 33)

Se sektionerna "Brottstyper" och "Geografiska regioner" ovan beträffande att olika brottstyper och olika grupper avviker avsevärt från dessa medelvärden.

Ålder vid ankomst till Sverige, senare och tidigare ankomstår, och längden av vistelsetid

Personer som invandrade vid 15–16 års ålder hade högst risk med gradvis lägre risk för de som invandrade i yngre och lägre åldrar. Denna skillnad kvarstod under lång tid och har tolkats som att de som invandrar i tidiga tonåren har ökad risk att hamna i en brottslig karriär.(sidan 38-39) De senare årens invandring hade ökad risk jämfört med de tidigare årens invandring i princip oavsett invandrarens ålder vid ankomst.(Figur 3, sidan 39) Risken ökade under de första tio åren som invandrarna vistades i Sverige för att sedan minska. Orsaken till ökningen är oklar.(sidorna 59-60)

Invandrarnas barn

Överrisken var lägre för svenskfödda med båda föräldrarna födda utomlands (+100%) och svenskfödda med ena föräldern född i Sverige (+40%).(sidan 34) Rapporten skrev att det är internationellt ovanligt att invandrarnas barn har mindre brottslighet än invandrarna själva.(sidan 11) Grupperna är dock antagligen svårjämförbara bland annat eftersom vilka geografiska regioner invandrarna kommer ifrån har förändrats. Svenskfödda personer med utrikes födda föräldrar som är så pass gamla att att de kunnat delta i studien (minst 15 år gamla år 1997) kan därför ha skiljt sig beträffande geografiskt ursprung från utrikes födda i allmänhet.

Den tidigare rapporten BRÅ 1996:2 angav att det fanns ett mycket starkt samband mellan en invandrargrupps brottslighet och brottsligheten hos invandrargruppens barn. "För länder där invandrarna har höga värden på brottsparticipation, har också invandrarnas barn det." Samtidigt hade en invandrargrupp från ett visst land nästan alltid högre brottslighet än denna invandrargrupps barn.(sidan 85)

Skillnader mot BRÅ 1996:2

En skattning gjordes i rapporten av hur stor andel av alla polisanmälda brott som begicks av olika grupper. En jämförelse gjordes också med den tidigare rapporten BRÅ 1996:2. Således uppskattades att under tidsperioden 1985-1989 begicks 68,5% av alla brott av personer med två svenskfödda föräldrar. Denna siffra sjönk till 55% för tidsperioden 1997-2001. Andel brott gjorda av icke folkbokföra ökade från 3% till 7% och av personer med minst en förälder född utomlands från 14,5% till 19%.(Tabell 5, sidan 32)

Den totala överrisken för utrikes födda ökade från +110% i BRÅ 1996:2 till +150% i BRÅ 2005:17. Rapporten skrev att "Att överrisken för de utrikes födda har ökat beror inte på att vissa invandrargrupper i dag i större utsträckning är registrerade för brott än för 12 år sedan Ökningen förklaras i stället i huvudsak av att antalet personer i Sverige som tillhör de flyktinggrupper, som redan i tidigare studier visat sig ha en särskilt hög överrisk, har ökat."(Sidan 11)

För svenskfödda med båda föräldrarna födda utomlands ökade överrisken från +71% i BRÅ 1996:2 (sidorna 80-81) till +100% i BRÅ 2005:17.(sidan 34) För svenskfödda med ena föräldern född utomlands ökade överrisken från +29%/+33% (fadern/modern född utomlands) till +40%.(samma sidor)

Överrisken jämfört med överrisk för andra grupper

Invandringsförespråkare har ibland jämfört medelöverrisken (+150%) med överrisken för andra grupper som män jämfört med kvinnor (+250%), 15-17-åringar jämfört med personer äldre än 40 år (+150%), personer vars familj haft socialbidrag jämfört med personers vars familj inte haft detta (+510), o.s.v.(sidan 35) Det antydda argumentet är att överrisken inte är stor. Emellertid är som beskrivits ovan överriskerna större än medel-överrisken för invandringsgrupper från vissa regioner och för många grova brott. Invandrare som är män och unga har rimligen också en överrisk större än medel-överrisken. Som nämnts ovan svarar invandrare och invandrares barn för en betydande andel av brottsligheten. Gruppen har en särställning genom att gruppens storlek och snabba tillväxt helt är orsakad och styrd av politiska beslut.

Utvecklingen efter BRÅ 2005:17

Affes Statistik-blogg uppskattade år 2012 brottsutvecklingen efter BRÅ 2005:17. Personer med utländsk bakgrund uppskattades sedan år 2006-2009 begå en majoritet av den polisanmälda brottsligheten. De uppskattades år 2011 begå 55,3% av den polisanmälda brottsligheten och deras totala överrisk för alla brott ha ökat till +174%. 69,1% av rånen och 77,5% av våldtäkterna uppskattades år 2011 begås av personer med utländsk bakgrund. Dessutom angavs att våldtäktssiffran skulle ha varit ännu högre om inte den nya sexualbrottslagen år 2005 hade utökat våldtäkt till att även omfatta vad som tidigare ansetts vara mildare brott. Andelen som begicks av icke folkbokförda antogs vara oförändrad vilket kan vara för lågt. År 2013 besvarades kritik mot beräkningarna.

Våldtäkt

BRÅ 1996:2 angav att under tidsperioden 1985-89 uppskattades 38% av de anmälda våldtäkterna ha begåtts av invandrare, 13% av invandrarnas barn, och 10% av icke folkbokförda vilket inkluderar grupper som illegala invandrare, asylsökande, och utlänningar som tillfälligt vistas i landet.(sidan 74) " Vad gäller s.k, överfallsvåldtäkter utomhus är invandrarnas andel ännu högre, 47 procent."(sidan 34) Man angav även siffror för en rad individuella länder där högsta överrepresentation var för gruppen Algeriet, Libyen, Marocko, och Tunisien med en överrisk på +2200%.(sidan 107) Dock angavs antalet gärningsmän per land vara för litet för statistiska säkra slutsatser beträffande individuella länder.(sidan 61)

BRÅ 2005:17 angav (som nämnts ovan i sektionen om rapporten) en överrisk på +410% för våldtäkt/försök till våldtäkt för invandrarmän generellt.(sidan 67) Man angav inte för enskilda brottstyper som våldtäkt andelen som begicks av utrikes födda. Inte heller angavs för enskilda brottstyper gärningspersonernas nationaliteter eller ursprungsregioner.

År 2007 framkom att på Salberga, landets största anstalt för våldtäktsmän, hade 25 av 49 personer, det vill säga en majoritet, för dåliga kunskaper i svenska för att kunna delta i terapi. Förutom denna grupp fanns antagligen också en grupp invandrare med tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna delta i terapi.

Flera mindre undersökningar baserade på undersökningar av domar har visat mycket hög överrepresentation för invandrare eller invandrare + invandrares barn: juristen Pernilla Leviner, juristen Ann-Christine Hjelm, Nationaldemokraterna, och Sverigedemokraterna.

Svenskarnas parti undersökte alla lagförda (d.v.s. brott begicks) våldtäktsbrott i tingsrätterna i Sverige under år 2008. 60,6% av våldtäktsbrotten begicks av personer med annat nationellt ursprung än Sverige. För alla invandrare/utlänningar och alla våldtäktsbrott var överrisken 630%. För våldtäkt mot barn var överrisken 350%. Av de 40 personer som dömdes för våldtäktsbrott där två eller fler var inblandade var 82.5% invandrare/utlänningar. Alla 11 personer som dömdes för våldtäkter där 3 eller fler inblandade var invandrare/utlänningar. Man beräknade även överrisker med hänsyn till relativ befolkningsstorlek för olika geografiska regioner. Författarna Martin Ekedahl och Daniel Höglund skriver att "Det finns redan tydliga trender i materialet, men inte minst mot bakgrund av vissa etnogeografiska gruppers relativa låga antal så är de känsliga för fluktationer över ett så pass kort tidsspann som ett år. Den redovisade statistiken skall således tolkas som just en återgivning av antalet lagförda under år 2008, inte som en definitiv uppgift om representationen vid våldtäktsbrott."

Nedan anges antal personer och inom parentes överrisk med hänsyn tagen till relativ befolkningsstorlek (Tabell 1).

Invandrare/Utlänningar (utrikes födda) totalt: 218 (+630%)

• Nordafrika: 13 (+2660%)
• Subsahariska Afrika: 30 (+1530%)
• Sydvästasien: 82 (+1040%)
• Latinamerika: 18 (+970%)
• Indiska halvön: 6 (+910%)
• Baltikum: 3 (+790%)
• Sydeuropa: 4 (+500%)
• Norden (utom Finland): 10 (+360%)
• Balkan: 17 (+340%)
• Östasien: 2 (+210%)
• Finland: 14 (+190%)
• Östeuropa: 6 (+140%)
• Sydostasien: 2 (+80%)
• Nordvästeuropa: 2 (+10%)
• Nordamerika: 0 (-)

"Svenskar" (inrikes födda): 142 (+0%)

Martin Ekedahl svarade i en senare artikel på olika sorters kritik mot Sverigedemokraternas mer uppmärksammade men mindre rapport som att överrepresentationen som flera olika undersökningar funnit skulle bero på diskriminering i rättsväsendet.

Affes Statistik-blogg uppskattade år 2012 andelarna för olika grupper beträffande de polisanmälda våldtäkterna år 2011 baserat på data från BRÅ 2005:17 och BRÅ 1996:2. Till skillnad från Svenskarnas partis undersökning räknades inte invandrarnas barn till en grupp för inrikes födda utan till invandrargrupperna med antagande om samma fördelning som de utrikes födda för respektive område.

• 22% Svensk bakgrund
• 3% Övriga Norden
• 3% Övriga EU15
• 2% Nya EU-länder utom Rumänien och Bulgarien
• 10% Övriga Europa
• 0% USA, Kanada, Australien, med mera
• 3% Sydamerika
• 0% Övriga Amerika
• 28% Västasien inklusive Turkiet och Iran
• 3% Södra Centralasien
• 1% Sydostasien
• 0% Östasien
• 14% Afrika
• 10% Icke folkbokförda som asylsökande, turister, utländska kriminella ligor, och illegala invandrare

Beträffande Researchgruppen och Piscatus ABs undersökning gällande förnamn i "våldtäktsmål" se sektionen "Kriminalvården" nedan.

År 2017 utkom Joakim P Jonassons rapport "Sexualbrottslighet bland män födda i Sverige och i utlandet". Den baserades på alla domar mellan 2012-2017 från alla tingsrätter utom två, vilka enligt uppgift hade vägrat samarbeta. Rapporten angav bland annat mycket hög överrepresentation för män med utomeuropeiska härkomst för grova våldtäkter, överfallsvåldtäkter, och gruppvåldtäkter. Nya Tider granskade rapporten och källmaterialet och angav att det mesta var korrekt men att det fanns brister i beräkningarna av olika gruppers överrepresentation vilka angavs vara ännu större än vad rapporten angav. Nya Tider skrev bland annat att "De tydligaste mönstren i rapporten är överrepresentationen av män från Afrika och Mellanöstern och det faktum att deras överrepresentation konsekvent blir större ju grövre brott det handlar om. Detta är välkänt i invandringskritiska kretsar men har hittills byggt på anekdotisk bevisföring. När man nu får siffror på det är det förskräckande sådana. Precis som hos Ahlberg 1996 är nordafrikanska män värst ifråga om våldtäkter (18 gånger fler än svenska män), grova våldtäkter (180 gånger fler), överfalls­våldtäkter (280 gånger fler) och gruppvåldtäkter (150 gånger fler). Män från Afrika och Mellanöstern har även de siffror som är närmast svindlande i jämförelse med svenskar."

I en rapport från 2021 har fyra forskare vid Lunds universitet studerat alla personer mellan 15 och 65 år som dömdes för våldtäkt eller försök till våldtäkt mellan år 2000 och 2015. En sak som forskarna kommer fram till i studien är att 60 procent av våldtäkterna mellan år 2000 och 2015 begicks av invandrare som antingen är födda i ett annat land eller har minst en förälder född i ett annat land. Omkring 40 procent av de dömda våldtäktsmännen är utlandsfödda.

Sexuella brott mot barn

Invandrare påstås ibland vara underrepresenterade för barnpornografi och andra sexuella brott mot barn. Offentlig statistik beträffande invandrare och barnpornografibrott förefaller dock saknas. I BRÅ 2005:17 var invandrare av både könen överrepresenterade för samtliga brottstyper som redovisades i rapporten.(sidan 43) Utrikes födda män och kvinnor var överrepresenterade för misshandel av barn under 15 års ålder och utrikes födda män för våldtäkt/försök till våldtäkt (av både barn och vuxna) och andra sexualbrott. Siffror saknades för kvinnor för sistnämnda brottstyper.(sidorna 67 och 69)

Den ovan nämnda undersökning av SvP beträffande lagförda våldtäktsbrott år 2008 angav att för våldtäkt mot barn var invandrarnas överrepresentation +350%.

Sexuella brott på badhus

I och med den stora invandringen av så kallade ensamkommande flyktingbarn har antalet sexbrott i badhus runt om i landet skjutit i höjden. Under förra året inträffade hela 20 fall av sexuella övergrepp på äventyrsbadet Aquanova i Maserhallen i Borlänge. Enligt en artikel från SVT är detta en dramatisk ökning jämfört med tidigare år. Enligt ansvariga på badhuset är det i många fall unga invandrare som stått för de sexuella trakasserierna. Detta har lett till att många badhus bojkottas av tonårstjejer.

På Eriksdalsbadet i Stockholm berättar man det i princip varje kväll och helg kommer grupper av ensamkommande till badet, främst på kvällar och helger, och att de kommer utan ansvariga vuxna. Av kommunen får ungdomarna ett aktivitetsbidrag vilken de använder till att köpa Stockholms gym och simkort. Trakasserierna har fått Eriksdalsbadet att överväga att införa könsuppdelade simpooler.

På Rosenlundsbadet i Jönköping har man skärpt sin bevakning på grund av att grupper av ensamkommande flyktingbarn utsätter flickor och kvinnor för sextrakasserier. ”Det märks att det är en annan kultur, att det blir en kulturkrock, på deras beteende, säger verksamhetschef Gunnel Eriksson”

Hivsmitta

En studie beträffande brottmål med smittspridning av hiv för perioden 2004-2008 fann att 10 av 17 åtalade var utrikes födda. Ursprungsländerna/regionerna var 1 kvinna från Afrika, 1 man från Angola, 1 man från Brasilien, 1 kvinna från Finland, 1 man från Kanada, 2 män från Kenya, 1 man från Liberia, 1 man från Portugal, och 1 man från Zimbabwe. Samtliga dömdes till fängelse utom 1 kvinna från Sverige som överlämnades till socialtjänsten och 1 man från Portugal som dömdes till rättspsykiatrisk vård. 4 av de utrikes födda blev utvisade. En icke heltäckande inventering för tidsperioden 1989-2009 fann en stor andel med utländskt medborgarskap. Ett fall som uppmärksammats är "HIV-mannen".

Misshandel

BRÅ 1996:2 angav stora skillnader beträffande misshandel mellan olika invandrargrupper.(sidan 106)

BRÅ 1996:2 delade till skillnad från BRÅ 2005:17 upp misshandelsbrotten på misshandel mot bekanta kvinnor och män och obekanta kvinnor och män och analyserade skillnaderna. Man skrev att "Av de fyra kategorier som misshandelsbrotten har indelats är gatuvåldet (misshandel av obekant man) och familjevåldet (misshandel av bekant kvinna) antalsmässigt dominerande. Generellt är mönstret vad beträffar brottsparticipationen likartat sett över olika ursprungsländer. Vad gäller gatuvåld är det dock en markerat större koncentration av invandrare från Nordafrika och Västasien som har de högsta participationsvärdena (Algeriet-Libyen-Marocko-Tunisien, Irak, Turkiet, Libanon, Jordanien-Palestina-Syrien i nämnd ordning). Denna koncentration är dock inte lika påtaglig vad gäller familjevåldet. Vad avser misshandel av bekant kvinna har invandrare från övriga Afrika samt de östeuropeiska länderna Rumänien-Bulgarien lika höga participationsvärden som invandrare från flertalet arabländer".(sidan 59)

BRÅ 1996:2 angav även att invandrarnas överrepresentation var avsevärt högre för misshandel av obekanta män än för misshandel av bekanta män.(sidan 41)

Samtidigt fanns det ett mycket starkt samband mellan dessa brottstyper för samma invandrargrupp som hade hög eller låg överrepresentation för båda brottstyperna. Rapporten skrev att "Det antyder att det främst är benägenheten att ta till våld som är den dominerande faktorn. Annars kunde man tänka sig att vissa invandrargrupper oftare än andra provoceras till våld på grund av sitt ursprung."(sidorna 59-60)

En enkätundersökning i den radikalfeministiska boken Slagen Dam har ibland angetts som argument mot att invandrare skulle vara överrepresenterade beträffande familjevåld. Boken har fått hård kritik gällande exempelvis en extremt bred definition av "våld". En granskning skrev vidare att man "hade problem med svarsfrekvensen i vissa grupper, t.ex. kvinnor födda utomlands" och att "påståendet att våldet mot kvinnor utövas av alla sorters män: stämmer det? Redan från Lundgrens m.fl. egen framställning kan man fatta misstanke om att detta är fel. Av tabell 9 på sidan 68 i Slagen dam framgår att risken för en kvinna att bli slagen av sin make eller sambo är dubbelt så stor om maken är född i ett land annat än Sverige".

BRÅ 2005:17 angav att invandrarnas överrepresentation var högre för misshandel av barn under 15 års ålder än för äldre personer.(sidorna 67 och 69) En undersökning av anmälningar om barnmisshandel i Stockholms län åren 2004 och 2006 angav att invandrare svarade för 60%. "I gruppen rör det sig oftare om mer långvarig misshandel, men utan samband med missbruksproblem - vilket oftare är fallet bland etniska svenskar."

Dödligt våld

BRÅ 1996:2 angav att misstänkta för mord och dråp jämfört med misstänkta för andra våldsbrott relativt mer ofta var nordiska invandrare. Detta kunde vara relaterat till att mord och dråp när undersökningen gjordes övervägande begicks mot bekanta.(sidan 37)

BRÅ 2005:17 angav att det var fyra gånger vanligare att utrikes födda var misstänkta för dödligt våld än svenskfödda med två svenskfödda föräldrar. Man angav att för utrikes födda misstänkta var offret när undersökningen gjordes vanligen också född utomlands.(sidan 44)

BRÅ 2005:17 angav också att enligt en genomgång av de 380 personer som rättsväsendet funnit skyldiga till dödligt våld under tidsperioden 1997-2001 var 32% utrikes födda. Man angav vidare procentandelar för olika regioner för de utrikes födda av vilket det framgår att samtliga regioner som nämndes var överrepresenterade i förhållande till gruppens andel av Sveriges befolkning. Högst var överrepresentationen för regionen Afrika. Rapporten angav inte hur brotten av de inrikes födda fördelades mellan invandrarnas barn och svenskfödda med svenskfödda föräldrar. Således kan ingen direkt jämförelse göras med de olika överrepresentationssiffrorna i rapporten som jämförde utrikes födda och svenskfödda med två svenskfödda föräldrar.(sidorna 44, 61)

Rån

En studie av ungdomsrån i Malmö och Stockholm angav att åren 1995 och 1999 var personer födda i Sverige med svenskfödda föräldrar i 71-76% av fallen brottsoffer men gärningsmän i bara 21% och 10% av fallen för Malmö och i 36% och 15% av fallen för Stockholm. Gruppen var överrepresenterade som offer och tilltagande underrepresenterade som misstänkta eftersom ungefär 55% av Malmös och ungefär 60% av Stockholms ungdomar i 15-20-årsåldern under dessa år tillhörde denna grupp.

"Bötning"

Så kallad "bötning" bland ungdomar har angetts vara en form av brottslighet som uppstått under senare tid. Se Brottsutvecklingen i Sverige: Bötning. "Bötning" har hävdats vara relaterat till invandringen. Offentlig statistik beträffande detta förefaller dock saknas.

Butiksstölder

BRÅ 1996:2 angav att invandrarkvinnor hade en högre total överrisk för brottslighet jämfört med svenska kvinnor än invandrarmän hade jämfört med svenska män. Den totala överrisken påverkas framförallt av de till antalet vanligaste och ofta mildare brotten. BRÅ 1996:2 angav att "De invandrade kvinnornas överrepresentation beror nästan helt på en överrepresentation i fråga om butiksstölder."(sidorna 65-67)

Bedrägerier

Projekt Argus bedrevs av Migrationsverket under två för att kartlägga hur utländska medborgare oriktig fick tillstånd och bidrag från Sverige. Ett flertal sätt att fuska beskrivs i slutrapporten från år 2000. Projektet upptäckte ett stort antal fall av upphörd bosättning där personen flyttat från Sverige men fortfarande fick bidrag knytna till bosättning i Sverige som socialbidrag, bostadsbidrag, barnbidrag, och pension. Man upptäckte även personer som inte hade uppehållstillstånd men som då de blivit folkbokförda kunde fortsätta att bo i Sverige och utnyttja hela välfärdssystemet. En annan metod som var mycket svår att upptäcka och som som kunde ha blivit vanligare var att personer som redan hade uppehållstillstånd, exempelvis som anhörig, dessutom sökte asyl genom att använda falska identitet för att få mer bidrag. Projektet upptäckte även dokumentförfalskningar och falska intyg.

Personer med utländsk bakgrund och utan tillgängliga tidigare papper har angetts kunna genomföra bedrägerier beträffande assistansersättning på ett sätt som skulle ha varit svårt för en person uppväxt i Sverige. Se beskrivning och källor i artikeln om Invandring och omsorg/vård.

Bilmålvakter

Avpixlat skrev år 2013 att "De sammanlagda fordonsrelaterade skulderna fortsätter också att öka och ökade under perioden 08/09 med över 100 miljoner kronor. Den totala skulden uppgick 2009 till 1,15 miljarder kronor...Avpixlat och vår föregångare PI har tidigare skrivit om de synnerligen aktiva bilmålvakterna från Mellanöstern...Tillsammans äger de tusentals bilar och är skyldiga staten miljontals kronor...Upplägget är enkelt. Som bilmålvakt står man för bilen. Sedan hyrs bilen ut för 600 – 800 kronor i månaden. Alla krav på p-böter och fordonsskatt skickas till målvakten i stället för den egentligen ägaren. Målvakten struntar bara i att betala. Målvakterna i sin tur tjänar miljoner svart på sin "uthyrning."" Man angav även år 2012 att bilmålvakter "föga förvånande är särskilt aktiva i gangsterstaden Malmö" och att samtliga av Malmös fem värsta bilmålvakter med skulder på över 230 miljoner kronor efter personliga konkurser var utomeuropeiska invandrare. Över 100 000 personer är i dag, 2016, skyldiga närmare 1,9 miljarder kronor i böter.

År 2014 angavs att var tionde Malmöbil (14 137 bilar) ägdes av 10 namngivna bilmålvakter. Bilarna angavs ofta vara gamla, skrotfärdiga, oskattade, oförsäkrade och ibland livsfarliga på grund av felaktiga besiktningsprotokoll. Kunderna kunde vara personer som lever på socialbidrag och då inte får äga en bil, personer som vill undvika avgifter och böter eller personer som saknar körkort. Tidigare betalades 90% av p-böterna i Malmö men år 2013 hade siffran sjunkit till 56%. Bilmålvakterna gjorde det även svårt att klara upp smitningsolyckor och bidrog till högre försäkringspremier.

Narkotikarelaterade brott

BRÅ 1996:2 angav att om man delade upp brottstyperna på överlåtelse och innehav så var invandrarnas överrepresentation högre för överlåtelse. Tidigare undersökningar hade funnit högre överrepresentation för de grova narkotikabrotten.(sidan 35)

År 2000 angavs albanska ligor kontrollerade smugglingen av heroin. Polisen angavs ha svårt att få uppgifter om klanerna eftersom familjemedlemmar inte angav varandra. År 2005 angavs att västafrikanska ligor hade dumpat priserna och dominerade smugglingen av heroin i Stockholm. Man smugglade även kokain och marijuana. I Stockholm angavs det finns flera hundra representanter för nätverken. År 2014 angavs västafrikanska ligor ha närmast monopol på heroinhandeln i Stockholm. Vidare angavs Sverige ha börjat användas som transitland av västafrikanska ligor för smuggling vidare till andra länder. Det angavs även att att allt fler missbrukare från Schengenområdet och forna öststater börjat resa till Stockholm för att köpa heroin.

Smuggling av kokain har traditionellt kopplats till sydamerikaner men Rikskriminalpolisen angav år 2009 att en ny trend var att serber hade börjat sköta hela kokainsmugglingskedjan själva. Amfetamin hade till stor del kommit från Polen via polska kriminella men även Baltikum och Ryssland bidrog.

År 2009 angavs att de två senaste nationella kartläggningarna av tungt narkotikamissbruk gjordes 1992 och 1998. Beroende hur man hanterar det höga bortfallet ökade missbruket mellan undersökningarna för invandrare med 98-189% jämfört med 37% för befolkningen i allmänhet.

Organiserad brottslighet

Rapporten "Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012" angav att "I Sverige finns det idag otaliga kriminella nätverk vars huvudsakliga sammanhållande faktor är den gemensamma etniciteten eller släktskapet...Kriminella nätverk med kopplingar till utlandet är betydligt vanligare idag jämfört med för några år sedan. Somliga av nätverken är i huvudsak baserade i Sverige medan andra är i huvudsak baserade utomlands. Kriminella nätverk från varje världsdel finns idag närvarande i landet".

En annan kriminell organisationstyp angavs vara territoriella nätverk vilka beskrivs i en separat sektion nedan.

En tredje sorts kriminell organisationstyp angavs vara självmarkerade gäng som ofta bär markeringar för att tydliggöra medlemskapet. Även för denna typ kan det finnas etniska aspekter beträffande vilka som blir medlemmar i olika självmarkerande gäng.

År 2012 angavs att en gängmedlem kostar samhället 23-40 miljoner kronor. Ett gäng kan kosta 0,5-1 miljarder kronor. Enbart advokatkostnaderna för tingsrätten för Södertäljenätverket, med i princip samtliga inblandade syrianer, var på 67 miljoner kronor.

Myndigheter angav år 2013 att en struktur liknande maffian höll på att byggas upp i Södertälje. Andra personer än våldsbrottslingar ägnade sig åt att tvätta pengarna och ekonomisk brottslighet. Högst upp i "brottspyramiden" fanns "imperiebyggarna" som aldrig har närkontakt med våldsbrottslingarna. Myndigheter undersökte delar av stadens föreningsliv och det fanns flera namngivna familjer som ansågs särskilt intressanta. En parallell ekonomi höll på byggas enligt en kriminalkommissarie: "Om man exempelvis genererat mycket svarta pengar inom assistansersättningen så kan man starta en utlåningsverksamhet – vi hör hur man kan ta tio procents ränta per månad – och bygger alltså upp en egen bankverksamhet. Är det sådana som inte betalar, så måste man ha en indrivningsverksamhet".

Fria Tider skrev år 2013 att den norska polisen i en rapport om den framtida utvecklingen i Oslo angett vissa svenska städer som Södertälje som skräckexempel. Rapporten skrev att det finns "parallella institutioner så som ett utbrett bank- och rättssystem som de svenska myndigheterna inte har insyn i eller kan kontrollera. Det är svårt för statliga organ att utföra deras arbete. Lojaliteten är betydligt större till den grupp man tillhör och dess normer och regler än den är till myndigheterna". Situationen i Södertälje beträffande vissa invandringsgrupper beskrevs som en "stat i staten".

Länspolismästare skrev år 2011 i en debattartikel om den organiserade brottsligheten i Södertälje bland annat att höga tjänsteman hade hotats och att "Utfärdade straffavgifter har avskrivits utan saklig grund. Flera myndigheter i Södertälje har i sitt granskande arbete valt att anlita personal utifrån för att de inte helt litat på sin egen personal". Vidare skrevs att "Många upplever sig inte som direkt kriminella, men kraven på lojalitet är starka. En sluten krets kan lappa över en annan. Intressegrupper, föreningar och företag går ihop. Det är svårt att skilja det ena från det andra."

Rikskriminalpolisen angav år 2009 att polisens största utmaning beträffande organiserad brottslighet var den grupptyp som kallades för "imperiebyggare". De var ofta verksamma i tysthet i det vanliga samhället som affärsmän men använde tvivelaktiga metoder och vid behov våld. Grupptypen angavs vara mycket svårbekämpad. Rikskriminalpolisen angav som en variant ryska kriminella med kopplingar högt upp i det ryska samhället innan de kom till Sverige.

År 2011 angav forskare att två mycket viktiga ryska maffialedare valt att bosätta sig i Sverige. Forskarna varnade för att kriminella grupper från ex-sovjetiska länder kunde vara på väg att bli starkare i Sverige. I Sverige verkade grupperingarna delvis på ett annat sätt i än i andra länder genom rikta in sig mot välfärdssystemen. Rapportförfattaren Walter Kegö angav att "De är väldigt intelligenta och duktiga på att utnyttja naiviteten i Sverige, de utnyttjar systemen och ser till att få del av samhällets resurser. De möjligheterna har man inte i många andra länder."

En undersökning år 2017 av Expressen av den organiserade brottsligheten i Stockholm angav att av 192 undersökta gängkriminella var 40,6% utrikesfödda, 82,2% hade två utrikesfödda föräldrar, och 94,5% hade minst en utrikesfödd förälder. Det ursprungsland som stack ut var Irak, men många kom också från Bosnien, Libanon, Somalia, Syrien och Turkiet. Sedan januari 2011 hade det skett 552 skjutningar varav 46 varit dödsskjutningar.

Släkter

Rapporten "Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012" angav att "Inom den gemensamma etniciteten finns det även släkter som en ytterligare sammanhållande faktor för nätverket. Det som karaktäriserar dessa nätverk är att de är mycket slutna och att lojaliteten mellan individerna är hög. Rekrytering som sker inom en släkt kan beskrivas som en process där kriminaliteten går i arv...svårt att genom olika samhällsinsatser bryta kriminella mönster hos unga individer eftersom tongivande och normsättande kriminella personer finns i barnets eller ungdomens direkta närhet."

"Släkterna har oftast genom sin familj ett internationellt kontaktnät och tillgången till den kriminella världen är stor. Släktens våldskapital bärs både genom släktnamnet, men även på ett individuellt plan. Alla män i släkten förväntas äga ett våldskapital och det är manliga medlemmarnas samlade våldskapital som avgör släktens makt, inflytande och sociala status. Släktens våld riktas inåt mot de egna medlemmarna som inte håller sig inom släktens regelverk och utåt mot kriminella konkurrenter och tredje man i området där släktmedlemmarna bor. Våldet är ofta grovt och i vissa fall dödligt. Lokalt finns det kännedom om släktens våldskapital och kännedomen om deras våldskapacitet skapar ett över tid bestående subtilt hot i lokalsamhället. Släkternas våld handlar i hög utsträckning om att skapa förutsättningar för ekonomisk vinning, anseende och inflytande."

"Dock riktas inte våldet i någon större utsträckning direkt mot samhällets institutioner, utan hotet är av mer subtil karaktär i och med att tjänstemän vet att släkten har begått mord och andra grova våldsbrott. Därmed påverkas deras förmåga att ta objektiva beslut. I vissa fall har det konstaterats att barn i släkterna använder sig av kännedomen om våldskapaciteten för att hota med, dominera andra barn med, vid rån och för att påverka vuxna i skolan med."

År 2014 angavs att man i Jönköpings län under en längre period haft stora problem med klaner och släketer som är inblandade i organiserad brottslighet. Chefen för kriminalunderrättelsetjänsten i länet angav att de kunde syssla med i princip hela brottskalan om man kunde tjäna pengar med liten risk för upptäckt. Exempelvis stölder, indrivning av skulder, häleri och narkotika. Gruppen bestod av ett familjeöverhuvud och sedan hela släkten som på olika sätt var inblandade i brottsligheten. "De kommer från samma by i ett land och har flyttat hit hela byn och de håller ihop."

Rikspolischefen Mats Löfving, säger i en intervju, att minst ett 40-tal kriminella klaner är verksamma i Sverige. Enligt Löfving har klanerna migrerat till Sverige enbart för att ägna sig åt brottslighet, och uppfostrar dessutom sina barn till ett liv i organiserad kriminalitet. "De här klanerna har kommit till Sverige enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet. De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar. Och det gör man på narkotikabrott, våldsbrott, utpressning", säger Löfving.

Territoriella gäng

Rapporten "Polisens lägesbild av grov organiserad brottslighet 2012" angav att en form av organiserade brottslighet är territoriella nätverk baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde. "De territoriella nätverken bygger sin makt, kontroll och status i bostadsområdet på våld...Segregering och känslor av utanförskap är viktiga förutsättningar för att de territoriella nätverken ska kunna växa sig starka, rekrytera och bibehålla sitt direkta inflytande över människorna i ett område. De kriminella individerna i de territoriella nätverken blir normsättande för de boende i området och då särskilt för barn och ungdomar vilket i vissa fall sker medvetet och strategiskt för att stärka sin makt i området.De territoriella nätverken är utspridda över hela landet i såväl storstäder som i mellanstora städer...Det råder en stor risk för normalisering när de parallella strukturerna växer fram och det avvikande problemet inte syns direkt pga. långvarig gradvis tillvänjning."

År 2004 angavs oro för att ett internationellt fenomen, ungdomsgäng med grovt kriminella, höll på att etablera sig i Sverige. I Köpenhamn fanns sedan en tid kriminella ungdomsgäng med invandrarbakgrund som utmanade etablerad organiserade brottslighet. En kartläggning beträffande situationen år 2003 i Skåne angav att det fanns ungefär 30 kriminella ungdomsgäng med ungefär 340 medlemmar. De sysslade med stölder, narkotikabrott, och våldsbrott som personrån och misshandel. Övergrepp i rättssak och hot mot vittnen angavs vara vedertagna metoder för förhindra bestraffning. Medlemmarna var inte sällan beväpnade. Man opererade i de större städerna och där främst i områden de kände till som i sina bostadsområden eller intill skolor där också nyrekrytering skedde. Kärnan, "vanemässigt kriminella", gjorde en oproportioneligt stor andel av brotten. Andelen invandrare ökade med brottsaktiviteten. Bland de "vanemässigt kriminella" utgjorde första och andra generationens invandrare 78%. Av utrikes födda var de vanligaste ursprungsregionerna Mellanösternregionen samt det tidigare Jugoslavien och Albanien.

En studie år 2012 angav att gatugäng nu fanns i Sverige vilket tidigare förnekats av vissa kriminologer. Man angav att 76% av medlemmarna i sju studerade gatugäng hade invandrarbakgrund.

Samma år angavs att förortsgäng konkurrerade med mer traditionella gäng om kontrollen över exempelvis narkotikaaffärer eller utpressning inom olika områden. Förortsgängen angavs vara beredda att till mycket grovt våld för att öka sin kontroll vilket var en förklaring till ökat våld och skjutningar bland kriminella de senaste åren. Även ej involverade förbipasserande hade blivit skadade. Konflikterna och våldsanvändandet återfanns även utanför storstäderna.

Stadsdelsgängen i Göteborg angavs år 2013 vara ett större problem än mer välkända mc-gäng. Situationen angavs vara mycket allvarlig med hela bostadsområden skrämda till tystnad av gängen. Kontakter med polisen bestraffades. En sorts stadsdelsgäng baserades på "släkt- och familjeband" vilket kunde inkludera hundratals personer. Den andra sorten var baserad på personer med gemensam uppväxt och skolgång. Gängens kärna angavs bestå av av 10-15 män utan tydlig inbördes rangordning och runt 25 år gamla. Under dessa fanns ungdomar i gymnasie- och och högstadieåldern. Man utnyttjade även ännu yngre personer som lågstadiepojkar för enklare ärenden och lärde dessa att inte vissa några svagheter och det var farligare att bryta mot gängens lagar än föräldrarnas. För att få respekt användes ibland "oerhört kraftigt våld" mot utomstående och även inom gängen. Gängen "gömmer sig lätt i sitt område och använder befolkningen som ett svårforcerat filter".

En säkerhetsexpert och säkerhetsrådgivare som arbetat i ett trettiotal länder beskrev år 2013 gängkriminaliteten i Göteborg som ett "Lågintensivt asymmetriskt inbördeskrig...Politikerna har helt tappat kontrollen över utvecklingen i Göteborgs alla ghetton...Från Stockholm och Malmö till lilla Lysekil och Bollnäs finns ghetton skapade av politiker. Ni borde veta hut. Våldet i Göteborg har som sagt inget att göra med strukturell rasism, vanlig rasism, brist på fritidsgårdar, utanförskap, betong i sandlådan eller andra snusförnuftiga och präktiga bortförklaringar. Det handlar helt enkelt om territoriell uppdelning av revir för utpressning, beskydd, prostitution och knarklangning. Medan ni satt på piffiga seminarier så övertogs era bostadsområden av de kriminella och förvandlades raskt till ghetton. Ni politiker har, genom er oerhörda naivitet och blåögdhet, bjudit in gängen till er stad....I morgon kommer de till enklaverna där ni bor och arbetar."

År 2014 angavs i samband med gängkrigen i Göteborg att "De är unga och oerhört aggressiva, med ett högt våldskapital och saknar impulskontroll. Alla har invandrarbakgrund och de har också det gemensamt att de har haft det oerhört svårt i skolan...De missbrukar cannabis och säljer amfetamin för att finansiera sitt eget missbruk...27 av de 43 unga män polisen har koll på i Biskopsgården var alla fällda för brott redan som 15- eller 16-åringar. Endast två var över 20...uppskattningsvis 100 unga männen i gängen. Dessa krigar sinsemellan om makten över sitt område, över narkotika. Eller skjuter för att hämnas. Men också något så litet som ett svartsjukedrama kan resultera i att förskolebarn hittar tomhylsor på sin lekplats. Eller att någon dör, igen."

Polisen i Göteborg slår larm om att kriminella har tagit över hela bostadsområden i stans förorter. Skottlossningar, hot och våld har blivit vardag. Ett tecken på att de kriminella fått allt större makt i de utsatta områdena är att få vågar ställa upp som vittnen.

Mellan 2009 och 2019 dödades tolv personer i gänguppgörelser – utan att själva vara en del av konflikten.

I Angered sommaren 2020 upprättade kriminella vägspärrar i sitt område. Orsaken till detta är en gängkonflikt som trappats upp. Backagänget och Ali Khan-nätverket löste några veckor senare konflikten genom att Backagänget fick böta ett par hundratusen kronor.

Våldsamma upplopp och hot/våld mot polis och räddningstjänst

Rapporten "Våldsamma upplopp i Sverige – från avvikelse till normalitet" skriver att grupper ungdomar som samlats och ägnat sig åt våld och skadegörelse har funnits under lång tid. Detta skedde dock tidigare i städernas mer centrala delar eller i association med särskilda ungdomsgrupper som mods eller raggare. Under 2000-talet skedde en förändring av detta mönster. Upploppsliknande händelser utbröt i problemområden som vissa förorter. Ofta hade dessa ett etniskt inslag. Associerade faktorer inkluderade segregering, utanförskap, och en mycket stor misstro mot polisen. Ofta startades upploppen av en relativt trivial händelse som när polisen inblandades övergick till aggressioner mot polisen. Polisen och samhället upplevs ha handlat orättmätigt vilket besvaras med våld, stenkastning, och skadegörelse. Även attacker mot polisstationer och fritagningsförsök har förekommit. Om polisen inte kan attackeras kan man istället rikta attacker mot räddningstjänsten, ambulanser och brandbilar. Man har även anlagt småbränder och gjort falsklarm för locka in räddningstjänst och polis i bakhåll där de utsätts för stenkastning. Det verkar också finns en viss smittoeffekt där upploppen kan sprida sig till andra områden.

Det har också föreslagits att polishat sprids av lokala kriminella då detta gynnar deras status och deras affärer när exempelvis lågt förtroende för polisen gör att invånarna i området inte rapporterar brottslighet. Dessa kriminella kan även känna sig kränkta och förlora i status när polisen gör kontroller och ingripanden utan att ta hänsyn till de kriminellas lokala maktposition. De kriminella kan även betrakta området som sitt territorium där polisen är orättmätiga inkräktare. Även konspirationsliknande åsikter som att polisen inte vill bekämpa kriminalitet utan vill förtrycka invånarna har angetts. Det har även angetts motiv som att "förortsborna inte vill att några "vita" skall komma in och styra över deras liv, varken poliser, tjänstemän eller lärare."

År 2014 fastställde hovrätten domarna mot Syrianska brödraskapet. Efter detta uppstod upplopp i Södertälje och Stocholms södra förorter vilket satts i samband med missnöje mot domen.

Polisen i Södra Järva utrustade år 2012 polisfordon med förstärkta rutor mot stenkastning och kameraövervakning inifrån patrullbilarna efter ökad aggressivitet mot polisen i områden som Rinkeby. Vidare skickar man inte längre in en polisbil utan alltid minst två. En polis angav att "Vi har blivit utsatta för stenkastning i princip varje pass. Det har gjort att det har varit mentalt jobbigt att gå till jobbet. Man vet inte vad som ska hända. Man vet inte om man kommer komma oskadd från arbetet...de tycker att vi står för förtryck och att vi inte borde vara där i huvud taget. Det är det vi alltid får höra när vi åker dit "stick härifrån, ni har ingenting här att göra, det här är vårt område"." År 2014 angavs att en extra person krävdes i polisbilen då en person ofta behövdes för att bevaka polisbilen. En stor sten hade kastats mot en polisbil från en bro och två poliser skadades av glassplittret. Den typen av beteenden upplevdes ha eskalerat. Användande av skyddsutrustning hade blivit vanligare. De flesta poliser orkade inte jobba i området mer än ett par år.

År 2014 kritiserades polisledningen i Landskrona eftersom man anklagades för att ha övergivit en polisman i en trängd situation och för att ha förordat att att man i vissa situationer inte behöver ingripa när man ser brott utan endast identifiera gärningsmannen inifrån polisbilen och utfärda ett strafföreläggande i efterhand. Motiven angavs inkludera att man inte ville riskera upplopp eller riskera att bilen blir vandaliserad om man lämnar denna.

En orsak till våld mot räddningstjänsten har angetts vara att vissa inte förstår hur räddningsarbete går till och tror att räddningstjänsten handlar rasistiskt. Det har förekommit att personer försökt hjälpa räddningsarbetet vilket fått motsatt effekt. Personal att har även tvingats att utföra åtgärder farliga för dem själva. I Malmö har som man som mål alla invandrare ska få utbildning i brandskydd. Man här även kontaktat källarmoskéer för få hjälp med att kunna arbeta ostört och inte utsättas för risk för att huvudet hos kvinnor måste täckas.

Vissa räddningstjänster har förändrat sitt arbetssätt så att man stannar utanför vissa områden och väntar på klartecken från polisen innan man beger sig in. Man har också börjat stänga av blåljus och siren när det inte rör livräddning för att "göra det mindre spännande", alltid åka med ett stort antal personer, se till att placera bilen rätt och ha ryggen fri när man går ut, inte gå ut ensam, åka olika vägar till larmplatsen, vara extra försiktig när man åker under viadukter och till bildbränder/containerbränder, förstärka framrutan så att den inte ska kunna krossas, och sätta på hjälm med med visir redan i bilen som ett skydd om rutan skulle krossas.

Även ökat våldsanvändande av den organiserade brottsligheten har angetts påverka räddningstjänsten. Efter en uppmärksammad skjutning år 2013 där fyra personer skadades i invandrartäta Tensta dröjde det länge innan polisen hade "säkrat området" åt ambulanserna. De skjutna hade då redan transporterats till sjukhus av privatbilar.

År 2014 angav ordföranden för Ambulansfacket att "Nu har det varit så många incidenter. Det har varit allt från skjutningar till folk med machete och folk som slår sönder ambulanser eller försöker att ge sig på ambulanspersonal. Vi är inte fredade i den utsträckning vi tidigare har varit". Ambulanser fick vänta på att polisen skulle säkra områden vilket riskerade att orsaka att människor inte fick vård i tid. En föreslagen motåtgärd var att larmcentral och ambulanser ska ges tillgång till de uppgifter som polisen har om personer som kan misstänkas vara våldsamma eller har vapen. Vidare krävdes speciella "taktiska enheter" enligt militär förebild: "Akutsjukvårdare som är förberedda att åka in i en hetzon. De har kravallhjälm, skottsäker väst, benskydd och hölsterförpackning. De har en utrustning som är anpassad för att kunna jobba i en sådan miljö. De har naturligtvis också gasmask." Även andra ambulanser krävdes som ett minimikrav få kravallhjälm och skyddsväst.

Anlagda bränder

En stor ökning har skett beträffande anlagda bränder i containrar och bilar. Antalet anlagda bilbränder var år 2008 fem gånger högre än år 1996. Enligt teorier om den så kallade våldstrappan så utgör utgör klotter, glaskrossning, och anlagda bränder steg i en tilltagande utveckling som kan övergå till våld. Det har spekulerats att ökningen av anlagda bränder är relaterad till ökningen av våldet mot räddningstjänsten men sambandet är dock inte bevisat. Det har också angetts att de anlagda bilbränderna ger en tillfällig känsla av makt och av ha besegrat de poliser som lockats till platsen. De anlagda bränderna kan spridas till nya områden vilket kan bero på rivalitet mellan gäng, stadsdelar, och städer som "tävlar om att vara tuffast och hårdast och våga utmana polisen". "Att bränna bilar och kasta sten mot polisen blir också ett sätt för utsatta ungdomar att profilera sig för den etablerade brottsligheten, visa att man vågar och kan vara värd att satsa på." År 2014 angavs en annan orsak till bilbränder och sociala oroligheter i Stockholm vara att kriminella belönats med arbete. Bland många av ungdomarna hade uttrycket "bränn en bil, så får du ett jobb" spridit sig.

Andra orsaker till ökningen kan vara försäkringsbedrägerier, skadegörelse efter bilstöld, hämndaktioner, eller motorhaverier/olyckor. År 2006 inträffade i Stockholm flest bilbränder i Södertälje (127 stycken, +40% förändring på fem år) och Botkyrka (115, +35%). Minst skedde i Lidingö (2, -50%) och Nynäshamn (13, -40%).

Sverige har fler skolbränder än andra europeiska länder. Antalet skolbränder började stiga vid milleniumskiftet. Kostnaderna har beräknats till en miljard kronor för året 2009. Malmö ligger i topp i Sverige. De skolor som brinner ligger oftast i områden som också har många andra bränder. Detta kan tyda på att normerna har ändrats i en grupp så att anlagda bränder ses som acceptabelt. Det har föreslagits att ökningen av skolbränder är relaterade till ökad invandring och utanförskap men man har samtidigt angett att rikstäckande statistik beträffande vilka som ligger bakom saknas. År 2014 angavs en rapport att anlagda skolbränderna i huvudsak utfördes av ungdomar i "utanförskapområden". Motiv angavs inkludera spänning, uppmärksamhet, gemenskap och att uttrycka "frustration" och "hämnd" mot det svenska samhället.

Invandrare har i undersökningar varit överrepresenterade bland personer dömda för mordbrand (anlagd brand som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom) och bland personer som genomgått en rättspsykiatrisk undersökning på grund av av mordbrand.

Diskoteksbranden i Göteborg år 1998 dödade 63 personer och skadade 214 personer varav många med invandrarbakgrund. Ambulanspersonal blev utsatta för hot och våld av personer som ville att deras närmaste skulle prioriteras, i ett fall tvingades man fortsätta med hjärt-lung-räddning som bedömdes vara utan chans att lyckas och en ledningsoperatör som satt i ett fordon blev tvingad att lämna detta då detta uppfattades som att han "gömde sig" i bilen och inte ville deltaga i räddningsarbetet. Initialt uppstod rykten om att "rasister" skulle ha varit ansvarig och vissa individer förespråkade olika typer av hämndaktioner. Affischer sattes upp med budskap som "60 invandrarungdomar har dött, nu ska 60 svenskar dö". Gärningsmännen visade sig dock vara fyra iranier som dömdes för grov mordbrand.

Släktfejder

Mycket stora slagsmål som i vissa fall har orsakat många skadade och t.o.m. dödade och skottlossning har angetts ha skett mellan olika släkter inom samma etnicitet i samband med släktfejder. Vissa av slagsmålen har skett vid eller i sjukhus och domstolar. Polis och ambulanspersonal som försökte rädda livet på skadade har själva angivits blivit angripna. Släktfejder där man med ”öga för öga”-taktiken begår brott mot varandra har angetts kunna pågå i decennier. "Hederskultur" kan vara ett bidragande motiv.

Malmö

Ett upplevt ökande våld i Malmö har orsakat debatt. Det har hävdats att det dödliga våldet har ökat och att butiksrån, personrån, grova misshandelsfall, och gänguppgörelser blivit en del av vardagen. Även yrkesrelaterat våld upplevs ha ökat. Arbetsmiljöverket angav år 2011 att hot och våld på arbetet i Malmö var koncentrerade till vissa branscher men att det nu spritt sig till ett stort antal arbetsplatser. Ökat våld har rapporterats mot personal på akutmottagningen, mot busschaufförer, mot lärare, och mot brevbärare. Även omfattande svarthandel och bruk av svart arbetskraft har angetts.

Att någon del av det upplevda våldet kan vara relaterat till Malmös höga invandring är ett kontroversiellt ämne men har ändå hävdats. Sverigedemokraterna har föreslagit en "haverikommission" för att bland annat utreda och granska tidigare politiska beslut så att inte andra städer ska hamna i samma situation.

En enkätundersökning år 2012 av tidningen City Malmö till småföretagare på Möllevången i Malmö fann att en av fyra av de som svarade utsatts för systematisk utpressning och hot. Realisten skrev 2012-06-27 att samtliga dömda för utpressningsbrott hittills detta år vid Malmö tingsrätt hade utländsk bakgrund och att merparten av offren var etniska svenskar.

Realisten angav år 2010 beträffande de fällande domarna för vapenbrott vid Malmö tingsrätt att under perioden januari-september 2010 var 15 av 20 dömda invandrare. Vidare angav man att "Åtta av de nio personer som hittills dömts för innehav av ”riktiga” pistoler i Malmö i år har med andra ord varit invandrare, främst från Mellanöstern och Balkan med undantag för en person från Latinamerika."

Krigsförbrytare

Ungefär 1000 misstänkta krigsförbrytare uppskattades bo i Sverige år 2007 enligt en kriminalkommissarie på rikskriminalpolisen och ansvarig för folkrätts- och krigsbrottskommissionen. Han angav att det fanns stor risk att Sverige var på väg att bli en fristad för krigsförbrytare. Detta inte på grund av någon medveten politik utan snarare på grund av ett "strutssyndrom".

År 2015 finns för närvarande ett trettiotal utredningar om misstänkta krigsbrott begångna av medborgare I Sverige.

Ideologiskt motiverad brottslighet

Huvudartikel: Ideologiskt motiverad brottslighet

Ideologiskt motiverad brottslighet syftar på brottslighet där gärningspersonens eller gärningspersonernas ideologi är ett motiv. Ideologin kan vara politisk men även religiös eller kulturell. En mycket stor andel av dessa brott i Sverige har uppstått eller återuppstått under senare tid och kan anses höra ihop med invandringen. Media och myndigheter har lagt en mycket stor tyngd på och särbehandlat så kallade "hatbrott" och i synnerhet så kallade "vit makt-ideologiskt motiverade hatbrott" trots att annan ideologisk motiverade brottslighet enligt objektiva mätningar och i synnerhet under senare tid ofta utgör långt större problem. Exempel på annan helt eller delvis ideologiskt motiverade brottslighet som i varierande grad är relaterad till invandringen inkluderar brottslighet av vänsterextremister, islamistisk terrorism, politisk terrorism orsakad av konflikter i andra länder, "hedersbrott", tvångsäktenskap, kvinnlig könsstympning, och narkotikabrott relaterat till den kulturellt traditionella drogen khat.

Människohandel

Människohandel ("trafficking") syftar på en slaveriliknande verksamhet där personer tvingas till exempelvis prostitution. Rikskriminalpolisen angav år 2012 att "De kriminella nätverk som ägnar sig åt människohandel i Sverige kan sammantaget beskrivas som etniskt homogena och slutna. Det är vanligt att brottsoffer och gärningsmän är av samma etniska ursprung."

Prostitution

År 2014 angavs ett nytt mönster i Sverige vara att den prostituerades hallick även är den prostituerades "pojkvän". Ibland angavs sådana "loverboys" ingå organiserade ligor där deras roll i den kriminella verksamheten är att rekrytera kvinnor till prostitution. Avpixlat angav att fenomenet är relaterat till invandringen.

Brottstyper relaterade till invandringsprocessen

Mer information: Invandringsprocessen

Själva invandringsprocessen har medfört vissa brottstyper:

• Människosmuggling.
• Flera olika sorters bedrägerier för att få uppehållstillstånd som att ange falsk identitet, skenförhållanden, och falsk arbetskraftsinvandring.
• Risk för mutor och hot mot beslutsfattare.
• Illegal vistelse i Sverige av illegala invandrare.

Icke folkbokförda

Icke folkbokförda inkluderar grupper som illegala invandrare, asylsökande, turister, säsongsarbetare, tillfälliga studenter, och andra personer som inte har rätt att och inte planerar att bo i Sverige under ett års tid.

De icke folkbokförda ingick inte i de grupper som studerades i BRÅ 1996:2 och BRÅ 2005:17. Man angav dock att andelen brott som begicks av icke folkbokförda uppskattades ha ökat från 3% i BRÅ 1996:2 till 7% i BRÅ 2005:17.(sidan 32)

Från angivna siffror i BRÅ 1996:2 kan man även beräkna hur stor andel av olika brottstyper som då (1985-89) uppskattades ha begåtts av icke folkbokförda. Exempelvis 10% av våldtäkterna, 4% av rånen, 4% av bedrägerierna, 4% av butiksstölderna, och 2% av mord och dråp.(sidan 33) BRÅ 2005:17 angav inga sådana siffror.

Asylsökande

År 2013 skrev Dispatch International att "Migrationsverkets lista över incidenter på svenska flyktingboenden visar en asylmottagning i fullständigt kaos. Så gott som varje dag under 2013 har något inträffat – alltifrån hotfulla asylsökande till direkt våld mot personal eller andra boende. Den långa listan innehåller bara ett fåtal incidenter med okänd gärningsman som skulle kunna kopplas till utomstående – ändå är det den bilden som svenska medier oftast målar upp...i årets incidentlista finns endast några få noteringar om att stenar kastats in i asylboende eller att någon klottrat på fasader. Ingen vet om de skyldiga är utomstående eller flyktingarna själva...Absolut vanligast är hot mot personalen...Bråk mellan de asylsökande ute på förläggningarna är mycket vanligt, liksom rymningar från de förvarsenheter där de asylsökande finns som fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd...på fackförbundet ST, som organiserar handläggarna på verket, är man bekymrad.– Vi ser att antalet incidenter ökar".

År 2014 krävde Arbetsmiljöverket åtgärder vid boenden för 32 "ensamkommande flyktingbarn" i Härnösand och angav att "Det är allvarligt när man löper risk att bli skadad i arbete". Personalen vittnade om hot och våld inklusive med knivar av "barnen". "Skyddsombudet berättar att det ständigt förekommer hot och våld. Det handlar om verbala hot, saker som slås sönder, mat kastas, ungdomar som spottar på arbetstagare, knuffas och tar strypgrepp. Det har även förekommit tillbud där ungdomar använt knivar som tillhyggen. Skyddsombudet berättar att han ständigt får vara på sin vakt för att förebygga hot och våldsincidenter och anser att de inte har mandat eller resurser att hantera sådana situationer." Verksamhetschefen beskrev problemen inom verksamheten som "enstaka händelser" och hävdade beträffande "barnen" att "Kunskapen om att ta hand om dem har vi".

Samma år angavs att våldet och hoten på asylboendena ökat med 75% de senaste fem åren. Enligt officiella siffror skedde över 500 allvarliga vålds- eller hotincidenter om året på landets asylboenden. Mörkertalet angavs vara stort bland annat eftersom personal på privata boenden inte hade rapporteringsplikt. Rapportering av för många incidenter av privata boenden skulle kunna orsaka dåligt rykte, utredning och uppsagt avtal.

I Danmark och Norge har det angetts att yrkeskriminella systematiskt utnyttjar asylsystemet för att få gratis kost och logi medan man begår brott. Detta anges även inkludera personer som är medvetna om att man med stor säkerhet till slut kommer att få avslag på sin asylansökan. Enligt en undersökning i Danmark år 2012 åtalas mer än var sjätte asylsökande för brott. I vilken utsträckning detta sker i Sverige är oklart. År 2014 angavs det förekomma att stöldligor sökte asyl. Om en liga avslöjades kunde den ersättas av andra. En polis angav att "Det är till och med så att de kan stå och hånflina åt oss eftersom de vet hur lindrigt man kommer undan med snatterier och småstölder i Sverige" och "Det verkar vara välorganiserade nätverk".

"Kringresande i brott"

"Kringresande i brott" är internationella grupperingar av yrkeskriminella som rör sig mellan och inom länder. Brottsoffren är vanliga medborgare som ofta är extra sårbara som äldre. Primärbrotten är stöld och bedrägerier men inslag av hot och våld mot offren är vanligt. Även människohandel förekommer, ofta på minderåriga som tvingas till brottslighet. Ligorna har ofta hjälp av eller organiseras en landsman bosatt i Sverige. Användandet av falska identiteter kan omöjliggöra utvisning efter avtjänat straff. Omfattningen av brottsligheten har ökat liksom våldsanvändandet. Schengenavtalet och borttagningen av gränskontrollerna har försvårat kontrollen av vilka människor som vistas i Sverige.

Ligor från främst från Rumänien och Bulgarien är involverade i många typer av brott som åldringsbrott, valutaväxlingstrick, fickstölder, försäljning av falskt guld, och stölder av bankomatkort.

Polisen var år 2010 orolig för att en ny centraleuropeisk trend med grovt våldsanvändande vid åldringsbrott skulle sprida sig till Sverige. Många av de gripna i Österrike kom från Rumänien men även andra delar av Centraleuropa och Balkan. År 2014 åtalades en liga från Rumänien för att ha begått ett stort antal grova åldringsbrott från Hudiksvall i norr till Malmö i söder. Åklagaren angav att brotten varit synnerligen empatilösa och innehållit psykiska kränkningar av de gamla.

År 2012 angavs ett relativt nytt fenomen vara personer från Balkan som åker till Sverige och vistas där under begränsad tid för att sälja narkotika.

En annan verksamhet bedrivs av personer som står längs vägarna och försöker få bilister att stanna och sedan lura av dessa pengar. Detta kan ske exempelvis genom försäljning av falskt guld. Hot kan också användas. Personerna har angetts ha kommit framför allt från Rumänien, Bulgarien och Makedonien. En expert på vägrelaterad brottslighet angav år 2013 att personerna inte är fattiga utan att det rör sig om en kriminell livsstil. "Det är deras sätt att leva och ofta är det lönsamt. Vägpiraterna är väldigt mobila och åker över hela Europa för att begå den här typen av brott. Börjar det hetta till i ett område åker de till ett annat." Personerna angavs ha blivit mer påstridiga efter att människor blivit mindre godtrogna och informerade. Polisen uppmanade allmänheten att inte stanna.

Mellan 1995 och 2010 förekom stölder från lastbils- och husvagnsförare som stannat över natten vid rastplatser. Detta angavs år 2013 nästan ha upphört efter medieuppmärksamhet, ökad medvetenhet bland bland potentiella brottsoffer, och uppbyggnad av en kunskapsbank hos polisen.

Tiggeri är inget brott men bakom kan det finnas utländska organiserade tiggarligor från Östeuropa som tjänar omfattande belopp. En tiggare uppgavs år 2010 kunna tjäna flera tusen kronor om dagen. En polisinspektor angav att "Vi har sett dem komma i karavan med tio skåpbilar, stanna vid en parkeringsplats och dela upp stan mellan sig på en karta". Ligorna kan även syssla med brottslig verksamhet som människohandel, prostitution, stölder, och inbrott. En person kan tigga på dagen och begå brott på kvällen. I Rumänien kan ligor köpa och sälja handikappade eftersom de anses dra in mer pengar. Barn kan tränas upp i tiggarskolor.

Den 30 juli 2010 angavs att över 50 zigenare hade avvisats från Sverige hittills detta år p.g.a. tiggeri enligt utlänningslagen som tillåter avvisning av utlänningar om man "inte kommer att försörja sig på ett ärligt sätt". Ett exempel var en grupp på 23 zigenare som misstänktes bedriva organiserat tiggeri och som avvisades till Rumänien. Olika polismyndigheter gjorde olika bedömningar av om man får avvisa EU-medborgare som enligt EU-direktiv har rätt vistas i andra EU-länder upp till tre månader utan att jobba eller studera.

Brittiska och irländska ligor har erbjudit "asfaltsläggning" med dålig fullföljning av slutna avtal, stölder av byggmaterial, och arbetskraft som kan ha lurats till Sverige. De har uppgetts tillhöra en folkgrupp som kallas för "travellers" eller minceir och som ofta felaktigt beskrivits som identiska med zigenare. Ligorna har även uppgetts ägna sig åt brottslighet som olaga hot, misshandel, stölder, häleri och bedrägerier.

Välorganiserade stöldligor från Polen och Baltikum, i synnerhet Litauen, har länge agerat i Sverige. Den ekonomiska utvecklingen i hemländerna har medfört stölderna har förändrats från exempelvis kylskåp från semesterstugor till exempelvis airbags, avancerad bilmekanik och verkstadsutrustning.

Fria Tider skrev år 2012 att man fått ta del av en rapport från Rikskriminalpolisens underrättelsesektion som visade att kopparstölder bara från järnvägarna kostade en halv miljard om året. Totala kostnaden för metalstölder och följdskador uppgick till miljardbelopp varje år. Stölderna angavs vara ett växande hot mot infrastrukturen och bland annat orsakat stop för tågtrafik och risk för allvarliga skador. Även tunnelbanan, pendeltåg, Försvaret, byggarbetsplatser, ett reningsverk, och elnätet har påverkats av stölder. En mindre andel av stölderna begås av svenska kriminella, ibland missbrukare. Större delen begås av utländska ligor främst från Bulgarien, Litauen, Estland, Ryssland, Rumänien, samt forna Jugoslavien. Vissa kommer till Sverige under förevändningen att vara bärplockare. Rapporten anger att man på övervakningskameror sett stölder som ser ut att begås av hela familjer inklusive av kvinnorna och barnen. Vidare finns det i Sverige "ett stort nätverk av gärningsmän som består av personer hemmahörande i Sverige och är uppbyggt på starka familjeband" och som har kopplingar till Bulgarien och forna Jugoslavien. Rikskriminalpolisen undviker dock att peka ut någon särskild etnisk folkgrupp.

En kriminalinspektör vid Stockholmspolisens bostadskommission angav år 2008 att bostadsinbrotten där begicks av tre kategorier: hitresta internationella ligor (största grupp med en andel på cirka 60%), missbrukaren, och tillfällighetstjuven. Ligorna kommer till Sverige i september då inbrotten ökar kraftigt och stannade till årets slut.

En chilensk liga som verkat i flera år angavs år 2013 svara för en stor del av villainbrotten i Stockholm.  Ibland avslutades en stöldturné med att råna en guldbutik. Sedan år 2005 hade cirka 200 personer gripits ur ligan. De flesta i ligan var i Sverige tillfälligt för att begå brott men polisen trodde att brotten styrdes av personer bosatta i Sverige.

Samma år angav polischefen för en gemensam insats mot bostadsinbrott i Stockholm att det grovt sett fanns 4 grupper kriminella som ägnade sig åt villainbrott: Organiserade utländska ligor från Sydamerika och Östeuropa som lämnade landet eller bytte län efter en stöldturné men där vissa nyckelpersoner fanns i Sverige mer kontinuerligt, missbrukare, lokala yngre kriminella gäng som bodde i närheten av de brottsutsatta villaområdena och äldre bilburna kriminella gäng som rörde sig över stora områden. Han angav vidare att "Många av gärningspersonerna ser inte straffen som särskilt drabbande eller avskräckande. De som ingår i organiserade utländska ligor och som utvisas efter avtjänat straff återvänder ibland, både i eget namn eller med ny identitet."

År 2014 angavs "rumänska" ligor uppskattningsvis ligga bakom hälften av bostadsinbrotten i Danmark. I ligorna angavs ingå både personer permanent bosatta i Danmark och tillfälligt ditresta. Ligorna beskrevs som välorganiserade och närmast företagsliknande. Den danska polisen ansåg att de korta straffen i danska fängelser inte hade någon avskräckande effekt utan att vistelsen där nästan sågs som lyx.

Välorganiserade internationella ligor har angetts ofta vara involverade i stölder av lyxbilar och båtmotorer.

Kriminalvården

Kriminalvården får inte registrera etniskt ursprung. Däremot angav man att år 2012 var 30% av de som sitter i fängelse utländska medborgare och att 70% var svenska medborgare.

35% av de nyintagna fångarna var första halvåret år 2013 inte svenska medborgare. År 2003 var motsvarande siffra 26% och år 2011 29% vilket innebar en snabb ökning de senaste två åren. Att överföra utländska fångar till sina hemländer för att avtjäna straffet där angavs vara omständligt. Endast cirka 50 personer överfördes årligen till länder utanför Norden. Detta kan jämföras med att år 2012 blev 3127 icke svenska medborgare nyintagna till svenska fängelser.

Realisten gjorde år 2013 en granskning av en lista på livstidsdömda publicerad i Aftonbladet där samtliga var dömda för ett eller flera mord. Man angav att en majoritet hade invandrarbakgrund. 81 av 168 var "identifierade som svenskar" med svenska namn. Vissa av dessa kan dock ha invandrarbakgrund men bytt namn eller vara adoptivbarn. Exempel på detta angavs. 20 personer kom från Västeuropa med överrepresentation av finnar. 67 livstidsdömda hade icke-västeuropeisk bakgrund.

AFA och Expo närstående Researchgruppen och Piscatus AB hävdade år 2013 att baserat på OCR-inscannat material gällande fängelsedomar under perioden 2009-03-01 - 2013-01-14 så fanns det många svenska namn bland de vanligaste fångnamnen. En kritik var att problem med OCR-inscanningen av hela dokument angavs orsaka fenomen som att ett flertal brottslingar påstods ha namn som "Stockholms" och "Tingsr" (från "Tingsrätt" vilket OCR-programmet hade problem med) och att listan eventuellt inkluderade namn på en mängd andra personer än de dömda och som namnges i dokumenten (brottsoffer, domare, advokater, etc). Även om man accepterar listan på namn som korrekt så har denna kritiserats för att variationen av namn inom gruppen svenskar är begränsad jämfört med variationen av namn inom gruppen invandrare som kommer från en mängd olika länder och kulturer. Även om man bara tittar på ett enskilt namn så kan det förekomma det en mängd alternativa stavningar i olika länder och i olika språk. Samkörning av listan med med data beträffande hur vanliga namnen är i Sverige har angetts producera en lista som istället fann många invandrarnamn bland de namn som hade störst sannolikhet för fängelsestraff. Även ett stort antal andra möjliga problem har angetts. Researchgruppen och Piscatus har även producerat en liknande lista beträffande förnamn vid domar där "våldtäkt" nämns i den OCR-inscannade texten. T.o.m. den åtföljande artikeln själv medger problem med listan som att denna kan inkludera friande domar, hot om våldtäkt, eller enbart att någon tidigare blivit dömd för våldtäkt. Även här har samkörning med namnens vanlighet i Sverige angetts producera en lista med helt andra resultat. Andra problem har hävdats som att kända våldtäktsmän saknas och att vissa kvinnonamn är relativt vanliga.

Sverigedemokratisk Ungdom publicerade år 2014 en lista över "de mest överrepresenterade namnen på svenska fängelser". Källa angavs vara "53 000 strafftidbeslut från Kriminalvården mellan år 2009 till 2013, jämförda med förekomsten av namnet i folkbokföringsregistret (SCB)."

Gangrape Sweden och Nordfront presenterade år 2017 resultatet en namnanalys av samtliga 168 000 strafftidsbeslut som togs under en period från 2004 till 2015. Analysen angav bland annat att personer med icke-svenska namn var kraftigt överrepresenterade.

Utvisning

Icke svenska medborgare som dömts för brott kan i vissa fall dömas till utvisning efter avtjänat straff. Se även Illegala invandrare: Brottslingar dömda till utvisning

Medborgargarden

Bland annat invandrarrelaterad brottslighet har angetts vara en orsak till att medborgargarden bildats. Se artikeln om medborgargarden och källorna där.

"Fördomar"

BRÅ 1996:2 jämförde vissa invandrargruppers överrisker för brott med de "fördomar" om samma invandrargrupper beträffande brottslighet som angetts i en opinionsundersökning år 1993. BRÅ 1996:2 skrev att "Generellt kan man säga att det finns en överensstämmelse mellan verkligheten, baserad på registrerad brottslighet, och vad svenska medborgare tror om olika gruppers brottslighet. Samtidigt underskattades och överskattades vissa invandrargruppers brottslighet jämfört med den registrerade.(sidorna 67-69)

År 2014 angavs att polisstudenter ändrade "uppfattningen om romer efter aspiranttiden". "Studenterna såg romer som utsatta för polisens fördomar om kriminalitet, men efter att ha jobbat och pratat med äldre kollegor ansågs fördomarna vara fakta och erfarenheter i stället".

Orsaker till överrepresentationen

Socioekonomiska orsaker

BRÅ 2005:17 kontrollerade för skillnader beträffande förvärvsinkomst, utbildning, ålder, och kön varvid överrisken för alla invandrare för alla slags brott endast minskade något från +150% till +110% (sidan 10). Minskningen berodde till allra största delen faktorn förvärvsinkomst.(sidan 65)

BRÅ 1996:2 angav att kontroll för socioekonomiska faktorer på det sätt som BRÅ 2005:17 senare gjorde kan överskatta socioekonomiska faktorers betydelse som orsak till brottslighet. Ett problem är att det är brottsligheten som kan orsaka låg socioekonomisk status istället för att det är låg socioekonomisk status som orsakar brottsligheten. Sålunda kan exempelvis en kriminell ha svårt att få arbete.(sidan 23)

BRÅ 1996:2 kontrollerade för annorlunda skillnader och skrev i sin sammanfattning att "Invandrares överrepresentation i brottslighet beror inte på en ogynnsam fördelning vad gäller kön, ålder eller bostadsort. Den beror inte heller på en generellt sett låg socioekonomisk status (mätt genom s.k. SEl-kod) i Sverige."(sidan 89) Sistnämnda innebar att invandrarna var likartat överrepresenterade även efter kontroll av skillnader beträffande tillhörighet till yrkesgrupperna "Ej förvärvsarbetande", "Arbetare, företagare", "Tjänstemän", och "Övriga". Invandrarna var även överrepresenterade inom var och en av dessa yrkesgrupper.(sidan 45)

Folkpartiets före detta integrationstalesman Mauricio Rojas kommenterade i en debattartikel bland annat resultaten från BRÅ 1996:2 och skrev att "Denna allmänna överrepresentation gäller oavsett socioekonomisk status, det vill säga att överrepresentationen består praktiskt taget oförändrad när man jämför exempelvis förvärvsarbete och yrkesgruppstillhörighet i Sverige, samma sak gäller efter kontroll av kön, ålder och bostadsort. Det är till och med så att den största överrepresentationen finns bland förvärvsarbetande invandrare med tjänstemannayrken (126 procent kontra cirka 90 procent för invandrade personer med arbetaryrken eller icke förvärvsarbetande)."

Bland annat Jerzy Sarnecki gjorde år 2011 en undersökning beträffande brottsligheten hos en grupp vars föräldrar invandrat till Sverige. Genom att kontrollera ett flertal faktorer (utbildning, inkomst, social klass, arbetslöshet, ensam förälder eller inte, antal barn, och en bostadsområdesfaktor som till stor del förklarades av områdesbefolkningens inkomst, utbildning och andel invandrare) hos föräldrarna hävdades att större delen av barnens överrepresentationen försvann. Dessutom hävdades att efter dessa faktor kontrollerats för så förklarade geografiskt ursprung lite av brottsligheten. Det kan finnas problem med metodologin som att de som ej klarade grundskolan uteslöts. Studien kan tala mot vissa kulturella faktorer (studien hävdar att den motsäger inbördeskrig och politisk förföljelse i ursprungslandet som viktig orsak till brottslighet) men inte sådana som är relaterade till de faktorer som kontrollerades. Om det exempelvis ytterst är någon övergripande viktig faktor som orsakar att invandrare från vissa områden har bättre utbildning, bättre inkomst, och lägre arbetslöshet än invandrare från andra områden så kan denna faktor ha missats av studien (Se "Sociologens felslut"). Studien kan också ses som stöd för att man vid invandring ska vara mycket selektiv och välja ut framgångsrika invandrare för att till en viss del minska barnens överrepresentation för brottslighet.

År 2014 angav en stor svensk studie av personer födda 1989-1993 att det fanns en korrelation mellan socioekonomisk bakgrund under uppväxten och våldskriminalitet och drogmissbruk. Men nära släktingar var lika benägna att begå brott oavsett socioekonomisk bakgrund. Inte heller barn vars föräldrar tidigare haft det dåligt ställt men sedan förbättrat sin levnadssituation blev mindre kriminella. Detta angavs innebära att korrelationen inte innebär en kausal relation utan att någon bakomliggande faktor eller flera bakomliggande faktorer påverkade både socioekonomisk bakgrund och risken för våldskriminalitet/drogmissbruk. Genetik angavs vara en sådan möjlig bakomliggande faktor.

Arbetslöshet har inget enkelt samband med brottslighet. En klassisk studie från 1930 (med en annan befolkningsstruktur än dagens samhälle) fann att brottsligheten sjönk vid hög arbetslöshet. En förklaring angavs vara att föräldrarna var hemma och hade bättre social kontroll över barnen.

En påstådd brist på fritidsgårdar har ibland påståtts vara en mycket viktig förklaring till hög brottslighet i vissa områden vilket dock kritiserats. Se artikeln om fritidsgårdar.

Förklaringar baserade på socioekonomiska faktorer kan ha svårt att förklara varför överrepresentationen är högst för våldsbrott, i synnerhet våldtäkt, och inte för egendomsbrott eller varför överrepresentationen skiljer sig så kraftigt för grupper från olika ursprungsregioner, med exempelvis ingen överrepresentation för östasiater i BRÅ 2005:17.

Falskt för höga eller för låga siffror

En möjlighet är de verkliga brottssiffrorna för invandrare är mindre än de som finns i statistiken. Det skulle kunna bero på diskriminering som orsakar ökad misstänksamhet och ökad anmälningsbenägenhet från både allmänhet och polis. BRÅ 2005:17 skriver dock att "Utifrån tillgänglig kunskap är Brå:s bedömning att det finns en selektion, men att den ändå förklarar en mindre del av de skillnader som kan finnas mellan olika etniska grupper när det gäller registrerad brottslighet.'" Man skriver också att man i tidigare studier fått ungefär samma resultat oavsett om man använder misstankeregistret eller lagföringsregistret.(sidorna 23-24)

BRÅ 1996:2 angav att möjligheten till särbehandling av polisen i praktiken var begränsad då en misstänkt gärningsperson vanligen togs på bar gärning eller identifierades av vittnen eller offret. Att polisen bedrev spaningsarbete utan att redan ha en misstänkt skedde vanligen bara vid mycket grova brott. Vidare fanns överrepresentationen även för brottstyper där någon särbehandling inte ansågs vara möjlig. Allmänt ansågs inte särbehandling vara någon påtaglig förklaring till överrepresentationerna förutom möjligen för vissa brott som butiksstölder om invandrare övervakas mer än svenskar.(sidorna 39, 88)

En annan möjlighet är en omvänd diskriminering, som att invandrarkvinnor anmäler våldtäkter i nära relationer mindre än svenska kvinnor, vilket skulle innebära att invandrarnas överrepresentation är ännu högre än vad studierna anger.

Det har angetts att media skulle undvika att rapportera detaljer i polissignalement som tyder på att gärningsmannen/gärningskvinnan är invandrare (se Invandring och media). Det har även angetts att polisen har angripits av media och andra delar av etablissemanget när man inkluderar sådana detaljer. Detta skulle kunna orsaka missuppfattningar och öka risken för att invandrarbrottslighet inte klaras upp.

I rättsväsendet mer allmänt skulle politisk korrekthet och rädsla för att bli kallad för rasist kunna öka sannolikheten för misstänkta invandrare att bli frikända.

År 2013 angav en polischef att polisen inte vågat ställa relevanta frågor vid misstänkta "hedersmord" eftersom man inte ville riskera att bli kallade för rasister.

En kriminalinspektör ansåg i en artikel från 2006 att bara någon promille av så kallat "hedersvåld" anmäls. Han ansåg att så kallade "hedersbrott" omfattar mycket mer än bara våld mot kvinnor och liknade det vid grov, organiserad brottslighet. "Hederskulturen" kan även påverka andra slags brott som värdetransportrån som görs av klaner och där ingen vågar anmäla.

Fria Tider skrev samma år beträffande en uppmärksammad misshandel att polisen hade fått in betydligt färre tips än man räknat med tanke på att det fanns många vitten. En polis trodde "att anledningen till att tipsen uteblir är att invånarna i det invandrartäta området i Malmö har en ”policy” att inte prata med polisen."

En polisman uppgav år 2013 att "Tyvärr har dagens situation redan lett till att vi har olika måttstockar; i Bromma skulle vi aldrig tveka att stoppa en bil som vi misstänker framförs av en person utan körkort, men i Rinkeby måste vi fundera över om det är värt det, då det ofta leder till stenkastning, upplopp och fritagningsförsök."

Se även sektionen "Terrioriella gäng" ovan om bland annat bestraffning för kontakter med polisen och sektionen "Våldsamma upplopp och hot/våld mot polis och räddningstjänst" beträffande bland annat polishat orsakande låg rapportering av brottslighet.

Invandringssituationen

Själva situationen att vara invandrare i ett annat land skulle kunna bidra till kriminalitet genom anpassningssvårigheter och omställningsproblem. BRÅ 1996:2 ansåg att detta skulle kunna vara en bidragande faktor men att den inte kan förklara de stora skillnaderna mellan olika invandringsgrupper som borde ha liknande svårigheter. Ett annat argument var att nordiska invandrares överrisk ansågs orimligt stor i förhållande till deras omställningsproblem. Dessutom debuterar sällan kriminella först i vuxen ålder vilket också ansågs tala emot teorin beträffande vuxna invandrare (sidorna 89-90).

Egenskaper hos invandrarna och invandrarnas kulturer

Ovanstående faktorer karaktäriseras av att det är det svenska samhället eller diskriminering av svenskar som anses förklara invandrarnas överrisk. Mer kontroversiell är teorin att det kan vara någon egenskap hos invandrarna eller invandrarnas kulturer som ligger bakom deras överrisk.

BRÅ 1996:2 ansåg dock att den viktigaste förklaringen till överrepresentationen var vad som kallades för selektionshypotesen som innebär "att invandringen i viss mån kan vara selektiv, dvs. att en proportionellt sett större andel av dem som utvandrar är kriminellt belastade eller har en hög risk för kriminalitet."(sidorna 89-90)

Ovan nämnda Mauricio Rojas ansåg att det bara är invandrarnas "sociokulturella arv" som, i kombination med mer allmänna faktorer, kan förklara skillnaderna mellan olika invandrargruppers brottslighet och skillnaderna beträffande olika brottstyper. Han ansåg att ett sådant påstående varit "mer eller mindre tabubelagt, men det är det enda sättet att verkligen både förstå och ta itu med en situation som är djupt otillfredsställande."

En undersökning av unga rånare med invandrarbakgrund som rånade svenska ungdomar i Malmö fann att ett återkommande argument var att "När vi är ute på stan och rånar så krigar vi, vi krigar mot svenskarna". Detta motiverades med att man fick en kick av att råna, av att svenskarna var mesiga och lättrånade, och av att "Dom hatar ju oss". Rånen gällde oftast inte mycket pengar och var inte affärsmässiga utan spontana och sågs som en livsstil.

Vissa av våldtäktsundersökningarna har pekat på skillnader i kvinnosyn och syn på våldtäkt som möjliga bidragande faktorer.

Ideologiskt motiverad brottslighet kan vara motiverad av ideologier som skiljer sig mellan olika kulturer.

BRÅ 1996:2 angav att invandrare från övriga nordiska länder hade en överrisk för brottslighet i Sverige. Detta trots att brottsligheten i hemländerna var lägre än i Sverige. Dessutom fann en undersökning i Danmark att nordiska invandrare till Danmark inte hade någon överrisk jämfört med danskar. De svenska invandrarna hade t.o.m. en underrisk jämfört med danskarna. En möjlig förklaring till de nordiska invandrarnas relativt höga brottslighet i Sverige angavs kunna vara att nordiska missbrukare selektivt emigrerat till Sverige. Det angavs få stöd av hög överrisk för egendomsrelaterade bilbrott och rattfylleri av nordiska invandrare vilket angavs vara typiska brott av narkotika- och alkoholmissbrukare.(sidorna 55-56, 60, 62)

Krigstrauma är en föreslagen orsak till brottslighet av invandrare. BRÅ 1996:2 angav att detta hade visst stöd av att vietnameser hade något högre överrisk för gatuvåld jämfört med andra sydostasiater. Trots detta var invandrare från Vietnam bland de invandrargrupper som hade allra lägst frekvens gatuvåldsbrott. Rapporten angav att "krigsupplevelser bara i liten utsträckning kan användas som förklaring till olika gruppers benägenhet att begå våldsbrott."(sidan 60)

En studie år 2014 i Danmark angav att kriminaliteten hos invandrargrupper från olika ursprungsländer med hög säkerhet kunde förutsägas baserat på tre variabler hos ursprungsländerna:

• medellängd i ursprungsländerna. En möjlig förklaring till detta angavs vara att kortare personer skulle kunna bli försiktigare med att begå våld.
• andelen muslimer i ursprungsländerna. En möjlig förklaring till detta angavs vara att islam skulle kunna skapa misstro mot mottagarlandets statsapparat, rättsväsende och icke-muslimer.
• antingen medel-IQ eller BNP/person i ursprungsländerna. Båda variablerna fungerade ungefär lika bra.

En annan studie i Norge samma år fann liknande resultat.

Se även artikeln om ras och brottslighet.

Brottsutvecklingen i Sverige‎

Huvudartikel: Brottsutvecklingen i Sverige‎

En relaterad fråga är om brottsligheten i Sverige ökar. Även oförändrad eller minskad brottslighet totalt eller för vissa brottstyper är dock förenligt med att invandrare svarar för en del av brottsligheten.

Polisanmälningarna för brottstyper som misshandel och rån började öka redan på 1950-talet och 1960-talet. Tidsmässigt sammanfaller detta med arbetskraftsinvandring från länder som Jugoslavien och Turkiet vilka i BRÅ 1996:2 var överrepresenterade för sådan brottslighet.(sidorna 7, 98-99) En undersökning av danska tidningen Kontrast 2022 visar att nästan varannan man som härstammar från Afrika i åldern 30–34 år som befinner sig i Sverige är dömd för brott.

Kontroversiell forskning och statistik

Se även: Kriminologi

Folkpartiets före detta integrationstalesman Mauricio Rojas träffade vissa av forskarna bakom BRÅ 2005:17 innan rapporten släpptes och skrev att de var påtagligt nervösa. Det hade varit mycket kontroversiellt att överhuvudtaget undersöka området. Publiceringen fördröjdes avsevärt, trots att de huvudsakliga statistiska resultaten var beräknade och analyserade sedan länge, så att nya granskningar och bearbetningar skulle kunna göras. Trots detta innehöll inte rapporten information som angavs i den tidigare rapporten BRÅ 1996:2 som för de olika enskilda brottstyperna vilken andel av gärningsmännen/gärningskvinnorna som var utrikes födda eller andelarna från olika ursprungsländer/ursprungsregioner.

I en motion år 2011 föreslog Sverigedemokraterna att BRÅ skulle göra en ny undersökning då BRÅ 2005:17 var baserad på 10-15 år gammal statistik. I en annan motion föreslogs att statistiken från kriminalvården skulle förbättras. Samtliga partier utom SD röstade emot förslagen.

Till skillnad från Sverige har exempelvis USA och Storbritannien statistik beträffande sambandet mellan brottslighet och självrapporterad etnicitet eller brottslighet och etnicitet baserat på utseende.

Externa länkar

• BRÅ 2005:17 Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet
• BRÅ 1996:2 Invandrares och invandrares barns brottslighet
• Invandrares brottslighet - Norden
• Invandrares brottslighet – Muslimerna
• Vänsterextrema våldtäktsmyter faller på eget grepp
• Undersökningen: Sexualbrottslighet bland män födda i Sverige och i utlandet PDF

Artikelsamlingar

• Affes Statistik-blogg
• Nordisk alternativhöger: Kriminalitet