Invandringsprocessen

Invandringsprocessen inkluderar resan till Sverige, ansökan om uppehållstillstånd, och den initiala utslussningen ut i samhället.

Grupper som permanent vill flytta till annat land

Mer information: Invandring och demografi#Grupper som permanent vill flytta till annat land

Speciellt i u-länder har opinionsundersökningar funnit att stora andelar av befolkningarna permanent vill flytta från sina länder. Miljontals människor har uppskattas ha Sverige som förstahandsalternativ beträffande land man vill flytta till.

Grupper som får uppehållstillstånd

År 2013 fick 116 587 personer arbets- och uppehållstillstånd. Siffran avser förstagångstillstånd och tillfälliga tillstånd som förnyats ingår således inte. Dessa 116 587 personer kan delas upp i följande grupper:

• "Flyktingar eller motsvarande" 28 998
• Anhöriga 40 026 + 5 489 från EU/EES
• Arbetsmarknad 19 292 + 8 173 från EU/EES
• Studenter 7 559 + 4 889 från EU/EES
• Övriga EU/EES 2 161

År 2012 kom nästan 70 000 eller 2/3 från utomeuropeiska länder och Turkiet och exkluderande USA, Kanada, Australien, och Nya Zeeland.

Migrationsverket har tidsserier som visar utvecklingen över tid beträffande uppehållstillstånd men dessa och annan statistik och olika prognoser av Migrationsverket har kritiserats för att vara svårtolkade eller missledande. Ett exempel är begreppet "flyktinganhöriga" (se sektionen "Anhöriga" nedan).

Boken Låsningen - en analys av svensk invandringspolitik angav att antalet uppehållstillstånd per år ökar över tiden:

• ungefär 20 000 per år under 1980-talet.
• ungefär 40 000 per år under 1990-talet.
• ungefär 60 000 per år under 2000-talet fram till regeringsskiftet 2006.
• ungefär 100 000 per år efter 2006.

Vissa grupper får PUT (permanent uppehållstillstånd) omedelbart som "flyktingar eller motsvarande" och nära anhöriga till personer med PUT och svenska medborgare. Andra får PUT om de vistas några år i Sverige som vid nyetablerade nära relationer, arbetskraftsinvandrare, och EU/EES medborgare. Ett PUT innebär i princip samma rättigheter och skyldigheter som ett svenskt medborgarskap inklusive likvärdig rätt till de svenska välfärdssystemen. Det kan omvandlas ett svenska medborgarskap efter några års vistelse i Sverige. Se sektionerna nedan för mer detaljer.

SCB anger annorlunda siffror än ovanstående. Detta beror på att SCBs definition på invandring är personer som har "för avsikt att stanna i Sverige i minst ett år. Enbart personer som folkbokförs räknas som invandrare." Således kan SCBs siffror inkludera svenska medborgare som återvänder till Sverige efter en längre utlandsvistelse och inte inkludera personer som fått uppehållstillstånd men ännu inte blivit folkbokförda.

I siffrorna ingår inte personer som inte fått uppehållstillstånd som asylsökande och illegala invandrare.

Se även invandring och demografi.

"Flyktingar eller motsvarande"

Grupper av "flyktingar eller motsvarande" som får uppehållstillstånd

• Flyktingar enligt FNs flyktingkonvention d.v.s. personer "som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet". Flyktingkonventionen innehåller inga krav på permanenta uppehållstillstånd eller på uppehållstillstånd till anhöriga.
• Skyddsbehövande enligt EUs regler. Personer som riskerar dödsstraff eller "kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning" eller "som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt".
• Skyddsbehövande enligt svenska regler. Personer som "inte kan återvända till hemlandet på grund av väpnad konflikt eller på grund av svåra motsättningar i hemlandet" eller "känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp" eller "inte kan återvända till hemlandet på grund av miljökatastrof".
• Kvotflykting. En grupp som Sverige enligt avtal tar emot från FN:s flyktingorgan UNHCR. Cirka 25 länder har ett sådant avtal.
• Synnerligen ömmande skäl. Tidigare "humanitära skäl". Personer som får uppehållstillstånd trots att de inte behöver skydd mot förföljelse. Inkluderar omständigheter kring "anpassning till Sverige", situationen i hemlandet, och personens hälsa. År 2013 beslöt Alliansen och Miljöpartiet att ändra texten till det juridiskt lösare "särskilt ömmande skäl" för barn. Det har hävdats att detta i praktiken innebär att reglerna blir lösare för hela familjer.
• Verkställighetshinder. En person kan få uppehållstillstånd om det trots avslagsbeslut finns hinder mot återresan. Inkluderar förändrad politisk situation i hemlandet, ändrad hälsa, att man tvingas leva skild från "nära anhöriga under lång tid", eller att hemlandet inte tillåter återresa. Även här har det införts lösare regler för barn.

Förutom i undantagsfall får "flyktingar eller motsvarande" permanent uppehållstillstånd.

Asylsökande som inte får uppehållstillstånd

Förutom ovan nämnda grupper finns en grupp asylsökande som till slut inte får uppehållstillstånd men som medför kostnader medan asylansökan och överklaganden av avslag behandlas. Även efter slutgiltig avslag lämnar många inte landet frivilligt och blir då illegala invandrare.

Uppehållstillståndens fördelning på de olika grupperna

Boken Invandring och mörkläggning angav år 2013 att "I media beskrivs alla asylsökande som ”flyktingar”. Detta är inte sant eftersom flyktingbegreppet är kopplat till Genèvekonventionen och utlänningslagen. Av de asylsökande som fått stanna under Fredrik Reinfeldts period som statsminister fram till i år var 21 procent flyktingar. Väljer vi en längre period och tar 1980 som utgångspunkt, är motsvarande siffra avsevärt lägre, 10 procent. Nästan hälften fick stanna av humanitära skäl medan cirka en fjärdedel beviljades asyl som skyddsbehövande."

Begränsningar i asylrätten

För att kunna söka asyl måste en person ta sig till Sverige. En asylsökande har inte rätt att välja vilket land som ska pröva ansökan om asyl. Dublinförordningen reglerar detta inom EU och vissa andra länder. Denna innebär bland annat att en person som fått visum/uppehållstillstånd i, redan sökt asyl i, eller tagit sig in illegalt i ett annat EU-land kan skickas tillbaka till detta EU-land. Mer allmänt gäller principen om första asylland som innebar att man ska söka asyl i det första land man kommer till. Detta gäller dock inte om man bara rest igenom landet utan att stanna. År 2014 angavs att förordningen reviderats med innebörden att en lång rad villkor måste uppfyllas beträffande "första asylland" innan asylsökande får skickas tillbaka dit. Detta skulle kunna innebära ytterligare antal asylsökande för Sverige.

Möjligen kan flyktingkonventionen och förlängningar ses som irrationella och inkonsekventa när ett land under vissa omständigheter tvingas att ta hand andra länder medborgare. Detta gäller bara om de asylsökande lyckats ta sig till ett annat lands territorium men inte om de har precis samma problem men befinner sig i hemlandet. Utländska medborgare har inte samma rättigheter om de förföljs p.g.a. exempelvis ekonomiska orsaker eller personlig illvilja som om de förföljs av politiska orsaker. Det finns inte heller likvärdiga krav på att ta om hand utländska medborgare som har lika stora problem men där orsaken exempelvis är fattigdom. Att skydd mot förföljelse skulle kräva uppehållstillstånd som är permanenta eller anhöriginvandring är tveksamt.

EU-samarbete

Schengensamarbetet innebär fri rörlighet inom Schengenområdet. Vid de yttre gränserna ska dock kontrollen vara noggrann. En del av samarbetet innefattar gemensam visumpolitik med gemensamma krav på vilka andra länder som behöver visum för inresa.

EU-länderna har anklagats för att i praktiken ha försökt utestänga eller minska de asylsökande. Således krävs visum för inresa från vissa länder, ambassaderna påstås inte ge visum om man misstänker att personen kommer att söka asyl, och transportöransvar innebär att de som transporterar människor in i EU måste kontrollera att personerna har tillåtelse till detta. Detta påstås att ha gjort det mycket svårt att legalt ta sig in i EU för att söka asyl vilket skapat en marknad för exempelvis människosmugglare.

Människosmuggling

År 2012 angavs ett 20-tal ligor tjäna miljardbelopp på människosmuggling till Sverige. Själva smugglingen kan kosta 100,000-300,000 kronor per person för de som anlitar smugglarna. År 2009 angavs att människosmugglarna nästan uteslutande hade utländskt ursprung. Av de irakier som sökte asyl år 2007 uppskattades 90-95% ha använt människosmugglare. Flera av ligorna sysslade också med annan kriminalitet som narkotikasmuggling och trafficking. Människosmugglarna säljer "paketresor" där förutom själva resan det även ingår instruktioner vad man lämpligen skall säga när man söker asyl.

Rikskriminalpolisen angav år 2012 att "Det är vanligt att människosmugglingen organiseras av nätverk som smugglar personer med samma etniska härkomst. Antalet förfrågningar från utlandet om personer som är bosatta i Sverige och som på olika sätt figurerar i internationella människosmugglingssammanhang visar på den betydande roll som Sverige har inom brottsområdet."

År 2014 angavs 92% av de asylsökande ha använt sig av människosmugglare om tog omkring 100 000 kronor per person. I praktiken angavs den organiserade brottsligheten som agerade utifrån profitmotiv och omsatte flera miljarder kronor per år kunna agera utan risk för polisingripanden.

Advokat- och juristkostnader

År 2009 angavs att de tre tidigare åren hade advokater och jurister tjänat närmare en miljard kronor på asylärenden.

Avsaknad av ID-handlingar

1996 saknade 34% av de asylsökande pass. År 2003 hade siffran stigit till 90%. Rikspolisstyrelsens och Migrationsverkets kartläggningar visade då att de asylsökande rutinmässigt uppmanades slänga sina id-handlingar av människosmugglarna. Om passet skulle visa att den asylsökande vistats i ett annat land än hemlandet, kanske ett land där man redan sökt och nekats asyl, finns det risk att personen blir avvisad dit. Passlösheten gjorde det mycket komplicerat att verkställa avvisningsbeslut. År 2012 saknade 90% av de asylsökande legitimationshandlingar.

Fingeravtryck

År 2009 hade 2000 asylsökande inte fingeravtryck som kunde läsas. I en del fall berodde detta på att personerna förstört dessa mekaniskt. Utan fingeravtryck gick det inte att söka i EUs databas för att se om personen redan sökt asyl i annat land och då ska skickas tillbaka dit. Projekt Argus angav att de som sökt asyl flera gånger under flera olika identiteter oftast upptäcktes genom kontroll av fingeravtrycken.

Först halvåret år 2013 kontrollerade det norska Migrationsverket och polisen fingeravtrycken för 4350 asylsökande hos EU-databasen Eurodoc. 3252 av dessa återfanns i databaserna till polisen i andra europeiska länder. 2649 fall gällde personer som redan sökt asyl i andra länder, i vissa fall flera, och 603 fall gällde gällde personer som hade arresterats för illegal vistelse och olaglig gränspassage. 29 personer hade sökt asyl i sju olika länder innan man gjorde detta i Norge. Detta trots att man enligt Dublinreglerna bara har rätt att få ansökan prövad i ett land en gång. Vanligaste ursprungsland för personer som sökt asyl tidigare var Nigeria. Under första halvåret skickade de norska myndigheterna totalt 270 ansökningar till europeiska länder om att ta emot nigerianer från Norge. En klar majoritet hade då gripits misstänkta för försäljning av narkotika. Vanligaste land som man redan sökt asyl i var Italien och därefter kom Sverige. 298 personer hade redan tidigare sökt asyl i Norge och använde när man sökte på nytt ofta en ny identitet.

År 2014 angavs en minskning av asyltrycket i Danmark och Sverige efter att Italien efter påtryckningar från EU tvingats ta fingeravtryck på alla illegala invandrare som anlände till landet. Tidigare angavs att Italien ej gjort detta och därmed undvikit att bli första asylland enligt Dublinreglerna.

"Look-alike-pass"

Rikskriminalpolisen angav år 2009 att det från Somalia inte förekom människosmuggling på samma sätt som från Irak. Många somalier tog sig till Sverige genom att "look-alike-pass" skickades till Somalia från någon redan bosatt i Sverige.

Hundratusentals svenska pass är anmälda som stulna eller borttappade. Vissa kan säljas för tiotusentals kronor styck till personer som vill kunna resa till Sverige för att söka asyl. Säljarna kan vara passinnehavarna som sedan anmäler passet som borttappat och får ett nytt. Vissa personer har angett att man tappat bort flera tiotal pass. Köparna är personer som har ett utseende som liknar det i passet. Enligt Rikskriminalpolisen år 2013 var handeln omfattande och tilltagande de senaste åren. Den organiserade brottsligheten angavs tjäna stora belopp på handeln.

År 2008 anmäldes 45700 pass som borttappade eller stulna. År 2013 var siffran 60000. Polisen har fått rapporter om att svenska pass används av människosmugglare i andra länder och svenska pass är bland de vanligaste passen som används av människosmugglare.

År 2013 angav en 18 månaders granskning av EUs gränsövervakningsbyrå Frontex att 23% av de look-alike-pass som användes för att ta sig in i EU var svenska. En områdeschef på Migrationsverket angav "Att svenska pass är i rörelse beror på att det är lätt att få ett nytt om det förkommer. Där skiljer vi oss från andra EU-länder". En resa från Turkiet till Danmark med falska resedokument från människosmugglare uppgavs kosta omkring 85000 kronor. Tidigare hade människosmugglare främst försett personer som uppger sig vara irakier och afghaner med pass medan detta under senare tid främst gällt personer som uppgav sig vara syrier och statslösa palestinier från Syrien. Sverige angavs vara bland de dyraste länder att resa till bland annat beroende på att Sverige som en land gav PUT till asylsökande syrier. Passen används bara som resehandlingar och helt andra dokument används när man söker asyl.

Samma år angav Frontex av svenska pass nu var störst på den illegala marknaden för handel med äkta pass. En gränspolischef angav att " Det gäller överallt, även om de kommer till Holland eller Tyskland, så är det svenska pass man utnyttjar vid illegala övergångar". Verksamheten angavs öka kraftigt och medföra att misstänksamheten ökade mot svenska pass över huvud taget.

År 2014 angavs att Frontex vid undersökning funnit att 440 av 1300 pass var svenska (34%). Totalt angavs 177 000 svenska pass vara försvunna. Vissa personer angav att de förlorat 10 pass på ett år. Som motåtgärd föreslogs bland annat en prishöjning på upp till 980 kronor vid ett nytt pass efter att ha tappat bort ett tidigare. Priset för ett svenskt pass på svarta marknaden uppgavs dock vara så högt som 80 000 kronor.

Samma år angavs det svenska pass börjat få rykte som "B-pass" i andra länder och det angavs finns risk att svenskar i andra länder skulle drabbas misstänksamhet och restriktioner p.g.a. detta. I framtiden fanns möjligheten att andra länder skulle införa visumkrav.

Dokumentförfalskningar

Som resehandlingar för att ta sig in i Europa kan man enligt Frontex förutom äkta look-alika-pass prova "allt från falska visum och stulna uppehållstillstånd till förfalskade id-kort och manipulerade stämplar".

I dansk media angavs år 2013 att den omfattande människosmugglingen skapat en "industri" som framställer förfalskade dokument åt asylsökande. Detta kan exempelvis vara intyg som inkorrekt anger att den asylsökande kommer från ett krigshärjat område.

Redan fått asyl i ett annat land

År 2013 angavs att syrier som redan fått asyl, arbete, och bostad i närliggande länder ville använda människosmugglare för att ta sig till nordeuropeiska länder och söka asyl där för att förbättra sin ekonomiska situation.

Samma sak angavs år 2014. I samma artikel angav anställda på Migrationsverket omfattande fusk och bedrägerier under asylprocessen.

Annan nationalitet

År 2007 misstänkte Migrationsverket att många asylsökande "irakier" var andra arabiska nationaliteter. Det angavs att det inte var ovanligt att dessa personer byte nationalitet när de väl fått permanent uppehållstillstånd. På Skatteverket angavs att personer då plockade fram sina riktiga ID-handlingar.

Fria Tider skrev år 2012 att den somaliska nyhetssajten Mareeg angett att 85% av "somalierna" som sökt asyl i Värmland egentligen kom från Djibouti och Somaliland. Bara år 2007 beräknades 7000 från Djibouti med franska som officiellt språk ha sökt asyl. En socialarbetare som intervjuades var förvånad över de många fransktalande "somalierna" de senaste åren. Vidare intervjuade även en djiboutier som sa att "Jag hävdade att jag kom från Somalia. Jag fick svara på några enkla frågor om mitt namn och födelsedatum. Sedan jag blivit registrerad gav de mig en tid för en utförligare intervju ett par veckor senare och skjutsade mig till en flyktingförläggning. Livet är lätt här, öl och alkohol som jag gillar är billigt. Kat finns tillgängligt om man vet var man ska få tag i det. Jag klarar mig utan att arbeta så mycket. I Djibouti arbetade jag 18 timmar per dygn varje dag för mindre än 150 dollar i månaden. Jag gillar Sverige, det är paradiset för mig" och "Det finns inga jobb i Djibouti, korruptionen är våldsam och det är svårt att få fram mat att ställa på bordet. I Sverige är livet lätt, och det är ännu lättare att få papper. Man behöver inte ens arbeta för att kunna ställa mat på bordet. Jag har rekommenderat alla mina vänner och släktingar att komma hit, man behöver ju inte arbeta här. De flesta av dem är på väg. Fem har redan anlänt och sökt asyl, och två har redan fått PUT (permanent uppehållstillstånd)."

Åe 2014 angavs det vara lättare än någonsin att fuska sig till permanenta uppehållstillstånd genom att påstå att man var en flykting från Syrien, kunna arabiska, ha köpt ett falskt syriskt identitetskort och ha en bra förfalskad asylberättelse. Bidragande var bland annat stress, oerfarenhet och korta utredningstider på Migrationsverket.

Konvertering och homosexualitet

En annan metod för att få uppehållstillstånd har angetts vara skenkonvertering till kristendomen när man anlänt till Sverige. En liknande metod har angetts vara att asylsökande uppger sig vara homosexuella när man inte får asyl p.g.a. politisk förföljelse. I undersökningen "Är det på riktigt? Genuinitetsprövning vid åberopande av skyddsskäl" uppger man att personer som söker asyl i Sverige med hänvisning till religion eller sexuell läggning ofta bedöms på oklara grunder vilket medför ett rättsosäkert förfarande. Man medger vidare att bedömningarna kanske inte heller kan vara det då det enda underlaget på vilket en dom baseras är den asylsökandes berättelse. Europadomstolen kritiserade i Mars 2016 Sverige för brott mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter för att ha avvisat en man från Iran som konverterat från islam till kristendom. Organisationen Sveriges kristna råd menar att det råder okunskap bland handläggare på Migrationsverket om att tron inte är en privatsak utan påverkar hela livet och har därför ordnat kurser för detta i syfte att höja kompetensen kring religion som asylskäl.

"Arbetskraftsinvandrare" blir asylsökande

Se: Arbetskraftsinvandring: "Arbetskraftsinvandrare" blir asylsökande

Internetinstruktioner

Politiskt inkorrekt angav år 2010 att man kunde hitta detaljerade instruktioner på Internet hur man kan fuska sig till ett svenskt PUT och beskrev ett exempel översatt från arabisk text från en svensk webbplats. Där angavs bland annat detaljerade instruktioner om vad man ska säga till svenska myndigheter, detaljerade smuggelvägar, och lämpligaste sättet att muta till sig viseringshandlingar.

Medias påverkan

Personal på Migrationsverket har anonymt angett att personer inom Migrationsverkets ledning är livrädda för negativ publicitet. Därför ser man till att utvisningsärenden som uppmärksammats i snyfthistorier i politiskt korrekt media snabbt omprövas. Omständigheter som inte var kända (existerande) tidigare "hittas" snabbt. Svenska lagar, myndigheter och domstolar sätts ur spel och asylsökande utan asylskäl beviljas permanent uppehållstillstånd.

"Ensamkommande flyktingbarn"

Huvudartikel: Ensamkommande flyktingbarn

"Apatiska flyktingbarn"

Huvudartikel: Apatiska flyktingbarn

Kriminella asylsökande

Se sektionen "Asylsökande" i artikeln om Invandring och brottslighet beträffande yrkeskriminella asylsökande. Se även sektionen om "Krigsförbrytare".

Internationell jämförelse

Det är stor skillnad på hur många asylsökande som kommer till olika länder. Mätt per invånare var Sverige år 2011 på tredje plats bland i-länderna efter småländerna Malta och Luxemburg. Nedan anges antal asylsökande år 2011 per 1000 invånare:

• Sverige 3,2
• Norge 1,9
• Danmark 0,7
• Finland 0,6
• Storbritannien 0,4
• Tyskland 0,6
• Frankrike 0,8
• Italien 0,6
• Spanien 0,1
• Kanada 0,7
• USA 0,2
• Australien 0,5
• Nya Zeeland 0,1
• Sydkorea 0,0
• Japan 0,0

Det är också stor skillnad på var olika ursprungsländer söker asyl. Av alla somalier som år 2011 sökte asyl i i-länder sökte 26% asyl i Sverige. Motsvarande för kineser var 0,4%.

År 2012 angavs att totalt har 110 000 personer hade ansökt om asyl i Sverige under de senaste fyra åren. Detta var mer än dubbelt så många som i Norge och 7 gånger så många som i Danmark och Finland. Jämfört med Island var det 458 gånger så många. År 2013 angavs att Sverige under Irakkriget ensam tog emot närmare hälften av EUs irakiska flyktingar, att Sverige är det land i västvärlden som tagit emot mest somalier, nu är det största mottagarlandet i Europa för syriska flyktingar, och sedan flera år är det land i västvärlden som tar emot mest asylsökande per person. År oktober år 2013 angavs att antalet asylsökande hade tredubblats sedan år 2010 och fördubblats sedan år 2012. Fria Tider skrev att "Ökningen består nästan helt av araber och afrikaner, enligt Migrationsverkets statistik. Bland de som uppger ett medborgarskap dominerar illegalt invandrade personer från Syrien, Eritrea, Somalia och Afghanistan. Den näst största gruppen är romer från Östeuropa, där Serbien och Kosovo är vanliga ursprungsländer. Även irakier fortsätter att välla in i Sverige och under perioden kom totalt 1 018 hit illegalt för att söka asyl." I december samma år angavs att Sverige trots sin lilla befolkningsstorlek tagit emot det största antalet somalier, syrier, irakier och "ensamkommande flyktingbarn" i västvärlden. Sverige hade tagit emot 460 gånger så många syrier som hela USA.

Under första kvartalet 2014 angavs Sverige vara det land i världen som tagit emot mest asylsökande per person. Antalet hade ökat med +30% till 13 000. Samtidigt blev antalet asylsökande allt färre i grannländerna.

År 2014 angavs att Sverige räknat i absoluta tal gav flest antal uppehållstillstånd till asylsökande i EU. Sverige ensamt gav 19,5% av alla sådana uppehållstillstånden i EU trots att man bara utgjorde 1,9% av EU:s befolkning.

Sedan år 2007 har Sverige tagit emot mellan 1700 och 1900 kvotflyktingar per år vilket var överlägset flest av alla EU-länder. År 2013 tog Sverige ensamt emot en tredjedel av EU:s kvotflyktingar. Till skillnad från många andra länder tar Sverige emot kvotflyktingar både med medicinska behov och funktionshinder. Sverige angavs ofta be UNHCR om att få ta emot de "mest ömmande fallen".

Det internationella migrationsorganet IGC jämförde antalet asylsökande "ensamkommande flyktingbarn" och angav att år 2010-2011 hade Sverige det högsta antalet med 5050 personer. Därefter kom Storbritannien med 2641 och Belgien med 1941. Att en hög andel fick asyl troddes vara orsaken till att Sverige var populärt.

Migrationsverkets förre general­direktör Dan Eliasson angav år 2011 i en artikel i DN att "Förändrade villkor i ett mottagarland sprids blixtsnabbt genom smugglare. Och det syns omedelbart i statistiken". Ett flertal exempel angavs i artikeln på hur förändringar i invandringspolitiken förändrat strömmarna av asylsökande. Flera så kallade "främlingsfientliga" partier angavs ha framgångsrikt åstadkommit eller troligen komma att kunna åstadkomma sådan förändringar. UNHCR angavs ha påstått att "främlingsfientligheten" kan växa i de länder som har en lös invandringspolitik "när trycket blir för stort". 10 av 27 medlemsländer i EU tog emot 90% av asylansökningarna år 2010.

Före detta statssekreteraren Lars Danielsson angav år 2008 att "Alla politiska partier i Sverige har varit överens om att vi ska ha en mycket liberal asyl- och migrationslagstiftning. Det här skiljer ju oss från i stort sett alla andra medlemsstater i Europa. Effekten blir då att dom andra ser oss som lite tokiga extremister."

Anhöriga

• Make, sambo och underåriga barn till en person som bor i Sverige har rätt till uppehållstillstånd.
• Ett underårigt ogift barn som har en förälder som är gift eller sambo med en anknytningsperson har också rätt till uppehållstillstånd.
• Uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med anknytningspersonen om förhållandet framstår som seriöst.
• För övriga nära anhöriga gäller att uppehållstillstånd får ges om han eller hon har ingått i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet.
• Särskilda undantag för dessa regler finns.
• Nära anhöriga till så kallade "ensamkommande flyktingbarn" har rätt att få uppehållstillstånd.

Vid nyetablerade relationer får man oftast ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på två år varefter en ny prövning sker. Om förhållandet upphör innan dess ska personen normalt utvisas. Fortsatt tillstånd kan ske om man fått särskild anknytning till Sverige som fast anställning eller förhållandet upphört p.g.a. våld/allvarlig kränkning. Andra anhöriga får en status liknande den person man flyttar till/tillsammans med eller permanent uppehållstillstånd om denna är svensk medborgare.

År 2010 infördes ett visst försörjningskrav vid anhöriginvandringen som dock efter en infekterade debatt hade många undantag. I en undersökning var det av 5000 beslut bara 92 som prövades enligt de nya reglerna. År 2011 och 2012 omfattades mindre än 1% av anknytningsärendena. År 2012 angav migrationsministern att "det är en på tok för liten grupp som i dag omfattas av det i förhållande till den stora mängden människor som kommer som anhöriginvandrare i dag till Sverige" och "Jag vill också understryka att läget har ju också förändrats under det sista året, eftersom vi kan se att Migrationsverkets prognoser när det gäller antalet asylsökande har ökat. Från detta kan vi också dra slutsatsen att antalet anhöriga som kommer att komma senare också kommer att öka".

Arnstberg och Sandelin angav år 2013 att "Under senare år har anhöriginvandringen varit cirka tre gånger så stor som asylinvandringen. Majoriteten av ansökningarna består av nyetablerade relationer. Det handlar alltså inte om familjeåterförening utan mest om partners som tas hit från de forna hemländerna. Här bör man notera att Sverige, vad vi har kunnat finna ut, är det enda land som tillåter att bidragsförsörjda får ta hit anhöriga, som också de med stor säkerhet kommer att försörjas via bidrag. Huvudregeln i det övriga Europa är att den som hämtar sin familj eller en partner också ska stå för försörjningen. Enligt migrationsminister Tobias Billström klarar mindre än en procent att försörja sig själva, av de anhöriga till de asylsökande som fått stanna.'"

Skenförhållanden

Genom skenäktenskap kan personer som betalar få uppehållstillstånd. År 2004 nämndes en kostnad på 25,000-250,000 kronor per person. Det kan röra sig om tusentals personer. Skatteverket hade år 2008 farhågor att Sverige kunde bli ett europeiskt center för skengiften.

Projekt Argus fann att falska anknytningar var vanligare bland invandrargrupper som i allmänhet ändå fick asyl om man sökte som asylsökande. Detta kunde bero på att det blivit säkrare att använda skenanknytningar än att använda människosmugglare eller på att dessa invandrargrupper var allmänt stora.

"Kärleksinvandrare"

Huvudartikel: Kärleksinvandrare

"Bezness"

"Bezness", kärleksbedrägeri, syftar på att låtsad kärlek till västerländska kvinnor med syftet att få ekonomiska fördelar och/eller ett uppehållstillstånd. Bedrägerierna har angetts vara på tilltagande i arabiska länder. Den första kontakten kan ske via utlandsresor eller internet. Kvinnan kan få stå för mannens försörjning. Går inte sällan över till beteenden som stöld, utpressning, hot, misshandel och bortförande av barn. Efter ett tag kan det upptäckas att det redan finnas en hustru och barn i mannens hemland. Relationen avslutas när mannen fått permanent uppehållstillstånd. Paralleller kan finns till svenska män som tar asiatiska kvinnor till Sverige och utnyttjar kvinnorna som inte anmäler problemen innan de fått permanent uppehållstillstånd.

Äktenskap med utvecklingsstörda

År 2013 angavs att flickor med utvecklingsstörning riskerade att råka ut "hedersrelaterat" våld och förtryck. Många familjer angavs se med skam på flickorna. "Hedern" kan räddas genom att flickorna gifts bort med en man från ursprungslandet som lockas med uppehållstillstånd i Sverige. En undersökning av av skolpersonal på gymnasiesärskolor i Uppsala, Göteborg, Stockholm och Malmö fann att närmare hälften hade erfarenhet av att elever gifts bort mot sin vilja. Vidare angavs att flickor leds in i äktenskap utan att förstå konsekvenserna. "De får bara höra att det ska bli en fin fest och att de ska få en vacker klänning, inte att de snart förväntas bli mammor."

Anhöriga till arbetskraftsinvandrare

LO angav i en rapporten år 2013 att "Ett arbetstillstånd innebär ofta att det är fler än själva arbetstagaren som kommer. För arbetstagare som har ett arbetstillstånd för mer än sex månader finns det möjlighet för familj att följa med till Sverige. Den möjligheten gäller i allmänhet för make/maka och barn under 21 år... ...anhöriga nästan helt förbisedda i den offentliga debatten kring arbetskraftsinvandring... ...Beräkningar över arbetskraftsinvandringens positiva bidrag till skattesystemet blir än svårare att få ihop om man dessutom gör en realistisk bedömning av medföljande familjemedlemmars utsikter på arbetsmarknaden." Antalet beviljade uppehållstillstånd för sådana anhöriga ökade från 2613 år 2009 till 8224 år 2012.

"Flyktinganhöriga"

I Migrationsverkets statistik finns en post kallad "flyktinganhöriga" men den är enligt Gunnar Sandelin ofullständig och omfattar endast dem som anländer inom två år efter att anknytningspersonen fått uppehållstillstånd vilket påverkar kommunens rätt till ersättning. Det rör sig snarare om åtminstone en anhörig per asylsökande som får uppehållstillstånd enligt en expert på Migrationsverket som Sandelin tillfrågat.

Arbetskraftsinvandring

Huvudartikel: Arbetskraftsinvandring

EU/EES-medborgare

EU/EES-medborgare har rätt att arbeta/studera/starta eget/leva på egna medel i Sverige. Efter fem år får man permanent uppehållsrätt. Familjemedlemmar har samma rätt även om de inte är EU/EES-medborgare.

Regler om "Varaktigt bosatt i annat EU-land" innebär att personer som har bott i ett annat EU-land i minst fem år och där har ett permanent uppehållstillstånd har rättigher i Sverige liknande de för EU/EES-medborgare. Danmark, Irland och Storbritannien omfattas inte av dessa regler.

EU-medborgare får lagligt vistas i Sverige 3 i månader utan andra krav än legitimationshandling.

År 2013 angavs att Försäkringskassan infört nya direktiv som innebär att personalen inte längre får kontrollera om EU/EES-medborgare som ansöker om bidrag har laglig rätt att vistas Sverige. År 2014 beslöt Högsta förvaltningsdomstolen att EU-medborgare som vistas i Sverige utan uppehållsrätt har rätt att få bostadsbidrag. Se artikeln om illegala invandrare.

Nya Tider skrev år 2014 att angående tiggeri och kåkstäder av utländska romer som uppstått i Sverige att "Att utvisa dem är näst intill omöjligt. Lagar mot tiggeri och lösdriveri är sedan länge avskaffade i Sverige, och som EU-medborgare har de rätt att uppehålla sig i landet i tre månader utan försörjning. – Men eftersom det råder passfrihet för EU-medborgare är det omöjligt att följa upp när någon reste in och hur länge han/hon har vistats i Sverige, säger Per-Uno Johansson, chef för utredningsenheten på Gränspolisen, till Dagens Nyheter. I praktiken är det alltså anarki som råder och romerna kan stanna i Sverige så länge de vill."

Nya Tider intervjuade även professor Karl-Olov Arnstberg: "– Det är ju miljoner zigenare som bor i Rumänien och Bulgarien. Om några kommer hit och lyckas med tiggeriet och kanske till och med får läkarhjälp och bostäder, om det nu går så långt… jag vill inte använda ord som ”invasion”, men det kommer att komma många fler. Redan nu kommer det att komma många fler om man inte lyckas göra det olönsamt att komma hit och tigga."

Från och med 2014 planerades att vissa restriktioner för EU-medborgare från Rumänien och Bulgarien skulle upphöra. Detta har hävdats kunna innebära att stora antal romer skulle komma att söka sig till Sverige och andra länder i Västeuropa med risk för omfattande social turism. Sverige har angett att man till skillnad från flera andra EU-länder inte skulle verka för några bidragsbegränsningar. Tyskland la dock in ett veto mot ett införande detta datum bland annat p.g.a av oro för social turism och ville inte ange när restriktionerna skulle kunna lyftas i framtiden.

Studenter

För studenter från EU/EES och deras anhöriga se ovan. Dessa studenter behöver inte betala någon studieavgift. Andra studenter måste uppfylla vissa krav som betalning av studieavgift för högskolestudier och att man kan försörja sig. Sådana studenter får tillfälliga uppehållstillstånd som gäller ett år och som kan förlängas. Utbytesstudenter slipper studieavgiften.

Innan 2011 var studierna avgiftsfria även för utomeuropeiska studenter. Riksrevisionen uppskattade kostnaderna till en halv miljard om året. Avgiftsfriheten orsakade många oseriösa ansökningar. Införandet av studieavgifterna angavs år 2013 ha orsakat en minskning av antalet utomeuropeiska studenter med ungefär 80%.

Regeringen skapade i samband med införandet av studieavgifterna även stipendier för utomeuropeiska studenter. Dessa ges dels för studenter från länder som Sverige har långsiktigt utvecklingssamarbete med och dels för studenter som kan sökas direkt vid universitet och högskolor. Stipendierna som tas från biståndsbudgeten föreslogs av regeringen år 2013 öka från 100 miljoner kronor till 150 miljoner kronor per år. Man förslog riktade insatser till studenter från fattiga afrikanska länder som Mali, Liberia och Somalia.

Illegala invandrare - "Papperslösa"

Huvudartikel: Illegala invandrare

Andra juridiska aspekter

Överklagande

Avslag på en asylansökan, ansökan om anhöriginvandring, och ansökan om uppehållstillstånd för studier kan överklagas. Migrationsverket bedömer överklagan. Om man anser att avslaget inte ska ändras lämnas överklagan vidare till en Migrationsdomstol. Man kan även överklaga vidare till Migrationsöverdomstolen men denna bedömer bara vissa fall. Definitivt avslag på en asylansökan gör att man inte kan ansöka på nytt eller få stöd från Migrationsverket under fyra år.

Migrationsdomstolarna har kritiserats bland annat för att bara en av de beslutande måste vara en jurist medan de tre övriga är politisk tillsatta nämndemän vars ideologi kan påverka deras beslut.

Avvisning och utvisning

Huvudartikel: Avvisning och utvisning

Permanent uppehållstillstånd

Huvudartikel: Permanent uppehållstillstånd

Svenskt medborgarskap ger några fördelar som rösträtt till riksdagen och tillträde till vissa yrken som riksdagsledamot, polis, och yrkesmilitär. Det kan underlätta när man arbetar i andra EU-länder och teoretiskt har bara svenska medborgare absolut har rätt att arbeta och bo i Sverige. I övrig har personer med permanent uppehållstillstånd och folkbokförda i Sverige i princip samma rättigheter och skyldigheter.

Ett PUT kan återkallas om man flyttar från Sverige och om man ljugit vid ansökan om uppehållstillståndet. En domstol kan välja att upphäva ett uppehållstillstånd och utvisa en person som döms för brott under vissa omständigheter.

Medborgarskap

Kraven för medborgarskap varierar för olika grupper men inkluderar för invandrare över 18 år som mest 5 års sammanhängande bosättningstid efter att tillstånd för bosättning beviljats. Man kan inte få medborgarskap under en varierande tidsperiod efter olika brott och skulder hos kronofogden. Dubbla medborgarskap tillåts. Till skillnad från många andra länder ställer Sverige inga krav på exempelvis kunskaper i landets nationalspråk.

Otillbörlig påverkan på och brottslighet av myndigheter

År 2013 utreddes anställda på Migrationsverket i Malmö för att ha sålt uppehållsrätter/uppehållstillstånd för miljontals kronor. Utredningen angavs ha avslöjat en omfattande mutkultur. Priset för tjänsterna per person har angetts ha varit 100 000 - 150 000 kronor. Sydsvenskan skrev att "Det uppges ha varit relativt lätt att bevilja ett uppehållstillstånd på felaktiga grunder eftersom Migrationsverkets interna kontroller varit mer fokuserade på att granska avslag." Utredningen inkluderade också möjliga bedrägerier beträffande Migrationsverkets pengar och dålig intern kontroll beträffande detta.

Riksrevisionen angav i en rapport år 2012 att det fanns risk för "otillbörlig påverkan och brottslighet" beträffande medborgarskapsärenden. Det fanns risk för hot eller mutor. Sedan tre år tillbaka genomfördes inga kvalitetskontroller av besluten. I 2/3 av fallen fattades besluten av en ensam person. Ett medborgarskapsbeslut gick inte att återkalla.

Tvingande kommunalt "flyktingmottagande"

År 2014 föreslog en utredning nya lagar för att tvinga kommunerna att ta emot "flyktingar". Kommunerna var redan tvungna att ta emot "ensamkommande flyktingbarn".

Andra ekonomiska aspekter

Försörjning under asylprocessen

Under tidsperioden asylansökan och eventuella överklaganden behandlas får den asylsökande tillfälligt boende i icke valfri kommun, mat eller pengar till mat, och en "dagersättning" om personen inte kan försörja sig själv eller skaffa boende själv. Vuxna har viss rätt till sjukvård, inklusive en kostnadsfri hälsovårdsundersökning, och barn har rätt till full sjukvård. Patientavgifter, läkemedelskostnader, och gräns för högkostnadsskydd är låga så att exempelvis ett akut tandläkarbesök för vuxna kostar 50 kronor.

Projekt Argus fann att få av de asylsökande som fick lön anmälde detta till Migrationsverket och att bistånd felaktigt betalades ut.

Se Invandringsprocessen: Asylsökande beträffande utnyttjande av asylprocessen av yrkeskriminella för att få försörjning medan man begår brott.

De asylsökandes möjlighet att själva ordna eget boende ("EBO-lagen"), ofta hos vänner och släktingar, har angetts leda till ökad koncentration av personer i problematisk "utanförskap" i vissa kommuner. Ledande kommunpolitiker har påstått att EBO-lagen är en viktig orsak till problem för kommunerna de styr och en orsak som de själva därmed inte är ansvariga för. Vissa undersökningar har dock funnit sämre integration för de personer som bott i Migrationsverkets egna boenden som ofta finns i avflyttningsorter. Även personer som fått uppehållstillstånd har rätt att ordna eget boende.

Kommuner har kritiserat att man plötsligt får veta att kommunerna ska få tillfälliga boenden för asylsökande som drivs av privata entreprenörer och att kommunerna då måste svara för kraftigt utökad offentligt verksamhet som skolgång för de asylsökande. Utökningen kan plötsligt bli så stor att det inte exempelvis inte längre finns tillräckligt med skollokaler. Migrationsverkets presstalesman angav att "Inga kommuner har fått veta i förväg vilka anläggningar som är aktuella och det beror på att vi styrs av lagen om offentlig upphandling. Strikt sekretess råder under upphandlingsprocessen. Man får inte säga ett ord innan det innan det är färdigt och det är orsaken till att kommunerna inte informerats om vilka entreprenörer som lagt anbud."

Kostnader för kommunerna för asylsökande

Kommunerna får en viss ersättning av staten för för de asylsökande som finns i kommunen men denna har angetts vara för låg för att ersätta kommunernas kostnader. Exakt hur stora dessa kostnader är kunde år 2014 inte ens kommunerna själva ange men en pilotstudie angav en underfinansiering. "Det är främst på skolans område som ersättningen brister. Fritis, särskola och elevhälsa omfattas inte av det som Migrationsverket ersätter". Ersättningen angavs vara lägre för asylsökande än för de personer som fått asyl (vilket dock bara är en tillfällig ersättning under några år för nyanlända med uppehållstillstånd, se sektioner nedan).

Förmåner för nyanlända efter uppehållstillståndet

Situationen efter att en person fått uppehållstillstånd varierar för olika grupper. Nyanlända invandrare får ofta olika former av stöd liksom även kommuner och företag med nyanlända invandrare.

Ett exempel är instegsjobb där staten betalar 80% av lönen och som bara kan fås av vissa nyanlända invandrare.

Ett annat är "hemutrustningslån" på upp till 35000 kronor på mycket förmånliga villkor som låg ränta. Lånet kan bara fås av invandrare och efterskänks istället för att anlita kronofogden om det inte kan betalas tillbaka.

Se Invandring och utbildning: Svenska för invandrare beträffande den "bonus" som invandrare tidigare kunde få för att lära sig svenska. Se även artikeln Invandring och utbildning gällande andra förmåner enbart för nyanlända och andra invandrare som speciell språkundervisning i skolan (som "modersmålsundervisning"), "praktiskt basår", speciella praktikplatser, och speciella folkhögskolekurser.

Förutom allmänna bidrag som bostadsbidrag, barnbidrag, och underhållsstöd kan nyanlända invandrare även få en "retroaktiv" föräldrapenning vilket kan uppgå till stora belopp.

År 2013 beslöts i en prejudicerande dom att personer som fått asyl och som hävdar att de är minderåriga och föräldralösa (som många "ensamkommande flyktingbarn") ska ha rätt till efterlevandestöd. År 2013 uppgick detta till 2966 kr per månad. Personen behöver inte kunna bevisa hur eller när föräldrarna ska ha dött eller deras identitet. Bidraget upphör inte nödvändigtvis vid 18 års ålder. Om den stödberättigade exempelvis studerar kan vederbörande betraktas som barn i ytterligare flera år. Om personen uppger falskt för låg ålder kan även detta medföra utökad bidragsperiod. Bidraget gäller även retroaktivt från den dag personen anlände till Sverige. Inte bara nyanlända personer omfattas av beslutat utan även personer som fått asyl tidigare och som då angivit sig vara minderåriga och föräldralösa.

Etableringsreformen som infördes år 2010 innebär bland annat att Arbetsförmedlingen övertog mycket av ansvaret från kommunerna för påskynda nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Målgruppen var personer i arbetsför ålder som fått asyl och deras anhöriga som söker uppehållstillstånd inom två år. En nyanländ får en bostad i en icke valfri kommun om personen inte har eget boende. Man kan få en etableringsplan och speciellt etableringsstöd som är högre än socialbidrag under som mest 24 månader. Reformen har kritiserats för att ha skapat högre bidrag än tidigare samtidigt som man nu i praktiken kan tacka nej till arbete. År 2013 hade bara 3% av de personer som gått igenom etableringsplanens två år fått ett arbete som inte var skattefinansierat. Vissa hade lämnat etableringsplanen i förtid och fått någon form av arbete men dessa utgjorde mindre än 1% av de som arbetsförmedlingen varit kontakt med.

Man kan även få hjälp från en valfri skattefinansierad "etableringslots" som förutom startersättning och månadsersättning får resultatersättning om den nyanlända fått arbete eller klarat studier. År 2013 angavs misstankar om att "lotsföretag" mutade nyanlända att välja en viss etableringslots. Samma år kritiserade Riksrevisionen systemet. Det var oklart det fanns någon som helst positiv effekt på invandrarnas etablering på den svenska arbetsmarknaden. Vidare kritiserades systemet bland annat för att inte ha "tillräckligt arbetsmarknadsfokus" och det konstaterades att det fanns "brister i kontrollen och uppföljningen av etableringslotsarna". De nyanlända "kan till exempel få hjälp med att betala räkningar och kontakta försäkringskassan. Och det kan ju i och för sig upplevas som väldigt nyttigt för individen, men det är ingenting som leder till jobb enligt de nyanlända vi pratat med." Det fanns 280 skattefinansierade lotsföretag som verkade på 1200 platser.

Fria Tider angav kostnaderna för etableringsverksamheten till 4,3 miljarder år 2013 och till uppskattade 5,7 miljarder år 2016. År 2014 angav arbetsförmedlingen att arbetsbördan ökat per arbetsförmedlare p.g.a. många nya nyanlända och att det saknades pengar för att uppfylla de åtaganden som lagen föreskrev. Pengabristen riskerade vidare att försämra kontrollen av etablieringslotserna vilket gjorde att "risken för felaktiga utbetalningar ökar" och riskerade även Arbetsförmedlingens möjighet att "stödja ett aktivt arbetssökande genom så kallade aktivitetsrapporter".

År 2014 beslöts att nyanlända invandrare med etableringsbidrag eller bostadsbidrag inte ska få sänkta bidrag om man får inkomst från arbete.

I vissa kommuner får nyanlända förtur i bostadsköerna. Se Invandring och boende.

Anhöriga till personer med flyktingstatus kan få bidrag för resan till Sverige. I en dom i kammarrätten år 2014 som angav att en kommun var tvungen att betala sådana bidrag. Detta angavs i praktiken innebära att sådana bidrag måste ske "med automatik och helt utan kontroller" eftersom kommunen inte kan kontrollera förhållanden utanför Sverige. Domen angavs vidare också i praktiken innebära rätt till andra slags bidrag för släktingar i utlandet.

Kostnader för kommunerna för nyanlända med uppehållstillstånd

Kommunerna har även efter etableringsreformen under de första två åren fått en schablonersättning för personer som fått asyl och deras anhöriga som söker uppehållstillstånd inom två år. Denna ska bland annat ersätta kostnader för svenska för invandrare och samhällsorientering. År 2012, i samband med kraftig ökat antal nyanlända och att många blev kvar i Migrationsverkets tillfälliga anläggningsboenden, föreslogs i budgetpropositionen att ersättningen till kommunerna ska bli mer "prestationsbaserad" för att öka "kommunernas mottagningskapacitet". Dessutom, trots att nyanlända redan går före i bostadsköerna, föreslogs ersättning så att kommunerna dessutom ska kunna låta lägenheter stå tomma i väntan på nyanlända. Även år 2013 föreslog förändringar för att ge högre ersättning till kommuner som tar emot många personer och mindre till de kommuner som tar emot få. Detta bland annat för att avlasta Migrationsverkets anläggningar. Ersättningen höjdes även med drygt en miljard över en fyraårsperiod. Åtgärder kritiserades dock om otillräckliga med tanke på de långsiktiga kostnaderna för kommunerna.

Ett flertal kommuner angavs år 2012 i samband med stor somalisk anhöriginvandring att de hade svårt att klara kostnaderna efter att statens bidrag upphör efter två år. "Förskola, utbildning, bostäder, försörjningsstöd och samhällsorientering kommer att bli ett långsiktigt arbete som inte tar slut efter två år". Det hävdades att " Kommunerna kan tvingas till skattehöjningar, nedskärningar eller omprioriteringar och därmed ställa verksamheter emot varandra när pengarna inte räcker till allt." Immigranterna angavs inte bosätta sig efter arbetsmarknadens behov utan föredra att bo med släktingar och vänner. Det uppgavs kunna ta lång tid innan analfabeter eller kortutbildade fick arbete. Staten beslöt samma år att kommuner som tar emot somaliska anhöriginvandrare ska få 1,3 miljarder extra under fyra års tid. Gruppen anhöriginvandrare som kan få etableringsstöd utvidgades till de som som sökt uppehållstillstånd inom sex år (från tidigare två år) efter att en anknytningspersonen tagits emot i en kommunen. Vissa kommuner ansåg dock att det var för lite pengar. Samma år beslöts även att staten skulle ha visst fortsatt ekonomiskt ansvar även efter att etableringsstödet upphört efter två år genom att de fortfarande arbetslösa inte flyttas till kommunernas socialtjänst utan till statens jobb- och utvecklingsgaranti. Det aktivitetsstöd man kan få är dock tidsbegränsat varefter endast kommunernas socialtjänst återstår. År 2014 angavs stigande socialbidragskostnader för invandrare vara en "tickande bomb" för kommunerna.

Invandringsindustrin

Huvudartikel: Invandringsindustrin

Invandringsindustrin är personer, organisationer, och företag som ekonomiskt tjänar på invandringsprocessen eller på särskilda bidrag som skapats av invandringen. Ytterst betalas verksamheterna nästan alltid av det offentliga (undantag människosmuggling). Verksamheterna expanderar vid hög invandring och har därför egenintresse av att verka för detta genom exempelvis lobbying.

Kritiska webbsidor och böcker

Webbsidor

• Merit Wager's blogg som bland annat återger anonyma berättelser från anställda hos Migrationsverket.
• Migileaks undersöker beslut i asylprocessen.

Böcker

• Exit Folkhemssverige – en samhällsmodells sönderfall
• Hur Sverige blev en mångkultur
• Inte svart eller vitt utan svart och vitt – miggor berättar
• Invandring och mörkläggning
• Låsningen - en analys av svensk invandringspolitik
• Vitbok.se - Mångkulturellt facit
• Världsmästarna – När Sverige blev mångkulturellt

Externa länkar

• Faktabanken – Asylanterna