Invandring och arbete

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Invandring och samhälle
Invandringsprocessen
Invandringsindustrin
Invandring och arbete
Invandring och boende
Invandring och brottslighet
Invandring och brottslighet i andra länder
Invandring och demografi
Invandring och försvar
Invandring och internationella relationer
Invandring och media
Invandring och miljö
Invandring och omsorg/vård
Invandring och opinion
Invandring och pension
Invandring och utbildning
Invandring och välfärd
Invandring och nyliberalism
Ideologiskt motiverad brottslighet
Etnisk heterogenitet

Sambandet mellan invandring och arbete har diskuterats ur flera olika aspekter. Det finns många beröringspunkter med ämnet invandring och välfärd.

Allmänt om invandringskritik gällande både arbetslöshet och arbetstagande

Invandringskritiker har kritiserat både arbetslöshet och arbetstagande bland invandrare vilket möjligen initialt kan förefalla paradoxalt. Hög arbetslöshet har kritiserats bland annat p.g.a. av de arbetslösa måste försörjas av någon annan grupp och för att man tar utbildningsresurser som kunde ha gått till arbetslösa hos andra grupper. Arbetstagande har kritiserats då detta argumenteras skapa effekter som arbetslöshet hos andra grupper, lönedumpning eller försämrad löneutveckling.

Även om personer arbetar innebär inte detta nödvändigtvis att de genererar ett nettobidrag till den offentliga sektorn. Utredningar har funnit att lågavlönade sett över hela sin livstid är en nettokostnad för den offentliga sektorn trots att de arbetar. Detta har ibland ignorerats av invandringsförespråkare som hävdat att om bara invandrare arbetar så innebär detta alltid ett nettobidrag för mottagarlandet.[1] Ett annat problem med låglöneinvandring är att det kan motverka ökad produktivitet och högre BNP/person genom att företag utnyttjar billig arbetskraft istället för att införa effektivare produktionsteknik.[2]

En slags kritik har gällt särbidrag (som "instegsjobb), särbeskattning (som "nystartzoner"), särrättigheter beträffande utbildning (som beträffande rätt till "praktiskt basår", praktikplatser och folkhögskoleplatser enbart för invandrare vilket beskrivs i artikeln Invandring och utbildning), och särrättigheter beträffande anställning (som "positiv särbehandling" för invandrare).

Vissa slags arbeten orsakade av invandringen och betalade med offentliga medel som inom invandringsindustrin kan gynna vissa grupper och särintressen men inte nödvändigtvis svenskar i allmänhet.

En annan slags möjlig kritik är beträffande hur ett arbete utförs vilket, exempelvis, för vissa yrken kan påverkas av invandrarens kunskaper i svenska.

En särskild invandringsform är "arbetskraftsinvandring" mot vilka olika sorters särskild kritik har riktats.

Ökat behov av arbetskraft någon gång i framtiden?

Se även: Den demografiska bomben och En åldrande befolkning

En huvudorsak till att en stor invandring skulle behövas har påståtts vara låga födelsetal och en åldrande befolkning vilket skulle öka behovet av arbetskraft någon gång i framtiden varför man redan nu skulle behöva ha en massinvandring. Detta har dock avfärdat detta som en myt eller det har angivits att invandringen inte är någon lösning.

Lars Tornstam, professor i sociologi vid Uppsala universitet, angav år 2007 att det påstådda ökade behovet av arbetskraft är en myt. Han angav att yrkesverksamma som ska försörja gamla och unga är konstant sedan år 1750 och legat på cirka 60 procent. Visserligen ökar andelen äldre som ska försörjas men samtidigt minskar andelen unga som ska försörjas. En prognos fram till år 2050 förändrar inte bilden. Dessutom har produktiviteten ökat och förväntas öka även i framtiden.[3][4]

Ekonomen Jan Ekberg angav år 2009, baserat på hans undersökning ESO 2009:3, att invandring inte är en lösning för en åldrande befolkning. Invandringen ökar befolkningsstorleken vilket medför ökade kostnader för den offentliga sektorn. Om utrikes födda i framtiden skulle ha samma sysselsättningsgrad och inkomst som befolkningen i allmänhet skulle det bli små positiva ekonomiska effekter. Om invandrarna i framtiden istället antas ha samma sysselsättningsgrad som de utrikes födda har idag, i genomsnitt, blir det små negativa effekter. Ekberg anser därför att det inte finns "starka offentligt finansiella argument" för invandring. Ett begränsat antal specialister kan dock behövas.[5] Rapporten har kritiserats för att underskatta invandringens kostnader och överskatta invandringens bidrag. Se artikleln om invandring och välfärd.

Ekonomen Jan Tullberg i boken Låsningen - en analys av svensk invandringspolitik skriver bland annat att "I en läsvärd antologi Demographic transition and its consequences [45] beskriver 15 forskare följderna av en befolkningsstruktur som illustreras av ett torn som kan vara lite smalare på vissa ställen. De noterar att det inte finns några nackdelar vid måttliga befolkningsminskningar. De lyfter också fram att det inte finns några ekonomiska småstatsnackdelar. Tätbefolkade länder har inte färre problem och högre välstånd, snarare tvärtom. De framhåller också det långsiktiga och ansvarsfulla med att ta ett globalt och regionalt ansvar att begränsa befolkningen."

Se även artikeln Invandring och miljö beträffande att Sverige i nuläget snarast är överbefolkat.

LO angav i en rapport år 2013 att "Invandring är överhuvudtaget ingen lösning på försörjningsproblemen...Också de som invandrar till ett land kommer efter en tid att bli gamla och behöva sjukvård, äldreomsorg och pension...Även SCB släppte under 2002 en rapport på temat, ”Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan”. Slutsatserna var bland annat "att med hjälp av invandring "fylla på" de förvärvsarbetande i samma takt som pensionärerna ökar torde i det närmast vara omöjligt"."[6]

År 2010 angav både Svenskt Näringsliv och det statliga Arbetsgivarverket att många av de arbeten som 40-talisterna haft kan komma att rationaliseras bort istället för att behöva ersättas. Arbetsgivarverket, som representerar den sektor där flest 40-talister arbetar, angav att man hade viss övertalighet bland myndigheterna som exempelvis på administrativ personal.[7]

Japan håller på att utveckla hjälpmedel och robotar för arbete inom äldreomsorgen vilket planeras i framtiden kraftigt minska behovet av mänskliga arbetskraft och problem som ryggskador av tynga lyft.[8][9] År 2014 angavs att mer än vartannat yrke i Sverige kunde automatiseras.[10]

Sverigedemokraternas angav år 2012 att "SCB:s prognos pekar mot att 66 % procent av 40-talisterna nu gått i pension. Vi kan därmed konstatera att de som högljutt talat om att det skulle uppstå allvarliga brister på arbetskraft fick fel. Istället kan man konstatera att arbetslösheten har ökat, att någon arbetskraftsbrist till följd av avgångarna inte gått att påvisa samt att arbetslösheten ökat ännu mer bland invandrarna."[11]

Arbetslöshet

År 2010 angavs att sedan 1970-talet har sysselsättningsgraden för invandrare istället tilltagande försämrats. Detta har skett oavsett konjunktur och vem som haft regeringsmakten. Detta har förklarats med att invandringen i allt större grad kommit från utomeuropeiska länder med svårigheter på arbetsmarknaden. För europeiska länder var situationen bättre bland annat då man haft stor arbetskraftsinvandringen från länder som Polen.[12] Arbetskraftsinvandring har dock kritiserats som ibland skadlig för den inhemska arbetskraften.

År 2011 hade 84% av de inrikes födda förvärvsarbete, 57% av utrikes födda, och mindre än 50% av de som var födda i Afrika eller Asien.[13] "Kärnarbetskraften" är de vars arbetsinkomster räcker till självförsörjning. År 2006 tillhörde 64% av de Sverigefödda kärnarbetskraften, jämfört med 24% av dem som var födda i Mellanöstern eller Nordafrika.[14]

År 2013 angavs att 7 av 10 nya jobb sedan 2006 gått till invandrare. En åtföljande graf visade dock att sysselsättningsgraden bara hade ökat för europeiska invandrare och var oförändrat låg för utomeuropeiska invandrare.[15] Att så många arbeten gått till invandrare har angetts bero på arbetsmarknadsåtgärder som instegsjobb, arbetskraftsinvandring och allmänt på att gruppen invandrare kraftigt ökat. Vidare så angavs att 87% av ökningen av antal arbetslösa sedan tredje kvartalet 2006 berodde på fler arbetslösa invandrare.[16][17]

År 2018 rapporterade Konjunkturinstitutet att varannan utrikesfödd person i Sverige fortfarande står utan jobb efter åtta år vilket "kan på längre sikt skada landets ekonomi".[18]

Tid innan arbete

Ett ofta upprepat påstående är att det tar sju år för invandrare att få arbete i Sverige. Siffran innebär dock inte att alla invandrare får arbete efter denna tid utan syftar på medianen för invandrargruppen. Att siffran avser median och inte medelvärde vilket gör att medelvärdestiden kan vara längre. Siffran har också fått kritik för att gälla från tidpunkten man får uppehållstillstånd och inte tidpunkten man anländer till Sverige. Vidare avser siffran tid till första arbetet vilket inte innebär att man därefter är välintegrerad på arbetsmarknaden.[19]

Siffran är likartade både för gruppen flykting- och anhöriginvandrare och för gruppen samtliga invandrare. Detta beror bland annat på att många i gruppen arbetskraftsinvandrare inte är kvar i Sverige efter sju år utan har åkt hem innebärande att majoriteten av de som stannar länge är flykting- och anhöriginvandrare, på att en annan grupp arbetskraftsinvandrare åkt hem utan att detta registrerats vilket ger intryck av att de är arbetslösa i Sverige, på att arbetskraftsinvandrare initial har ett arbete men blir arbetslösa efter ett tag och på omfattande fusk i samband med arbetskraftsinvandringen.[20]

Av de utrikes födda som invandrade år 1997 så var det även 10 år senare mycket stora skillnader bland de 10 vanligaste födelseländerna. Andelen sysselsatta 10 år efter invandringen varierade från 35% för somalier till 81% för finländare. Som sysselsatt räknades man här om man arbetade i genomsnitt en timme i veckan under november månad.[21]

I Malmö visar en studie från 2016 att endast en av tre invandrare har jobb 10 år efter ankomsten till Sverige. Av invandrare som har varit fem år i landet har endast 18 procent arbete.[22] I Helsingborg har bara 50% av invandrarna arbete efter tio år i Sverige, visar en annan studie.[23]

Ungdomsarbetslöshet

År 2011 var 33% i åldern 19-24 år utan arbete. År 2008 var siffran 22%. För svenskfödda i samma ålder var siffrorna 21% och 15%. Långtidsarbetslösheten var dubbelt så stor bland de utrikesfödda.[24]

Den engelska termen NEET (Not in Education, Employment or Training) syftar på personer som varken studerar, arbetar eller praktiserar. År 2013 angavs att 77.000 personer i åldern 16-29 år ha varken arbetat eller studerat på tre år. 20.000 av dessa hade aldrig varit inskrivna på Arbetsförmedlingen eller haft kontakt med kommunen eller Försäkringskassan. Personer med utländska bakgrund var överrepresenterade vilket hävdades bero på att personer med dåliga kunskaper i svenska hade större risk att misslyckas i skolan. Vidare angavs att kompetenskraven för att få arbete hade höjts. En annan förklaring var att "Det har förändrats. Det är inte så coolt att jobba och plugga. Det mer coolt att hänga i centrum, gå på egen vinning, inte känna sig bunden och att man är fast i en miljö där man inte trivs. Många av de här unga trivs inte i en arbetsmiljö som inte liknar deras egen miljö". Trots detta beskrevs samtidigt missnöjet med situationen och myndigheter som stort och farligt. En annan person sa "Alla jobb verkar vara upptagna. Ni har tagit alla jobben. Stämningen i Tensta nu är inte bra. Folk är väldigt arga."[25]

År 2010 angavs att arbetslöshet tenderade att gå i arv och i synnerhet för invandrare. Många av invandrarbarn med föräldrar från utom­europeiska länder befann sig i utbildningssystemet. Denna grupp skulle snart komma ut på arbetsmarknaden och växa kraftigt vilket enligt Ekberg riskerade skapa ytterligare arbetsmarknadsproblem.[12]

År 2014 angavs att Sverige de senaste åren pendlat mellan att ha högst eller näst högst arbetslöshet i Norden. Arbetslösheten angavs ligga på en högre nivå en tidigare även under högkonjunkturer vilket angavs tala för en ökad strukturell arbetslöshet. Beträffande ungdomsarbetslöshet angavs Sverige ha gått från att ha haft Nordens lägsta arbetslöshet vid början av 1990-talet till att ha den högsta i Norden.[26]

Belastning på Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen beskrev år 2014 invandringssituationen som "ohållbar". Pengarna räckte inte, arbetsförmedlarna riskerade att drabbas av stress och sjukskrivningar, och de nyanlända riskerade att inte få det stöd som de hade rätt till.[27]

Arbetsrättslagar

Nyliberala invandringsförespråkare har ofta hävdat att om man bara avskaffar olika arbetsrättslagar så kommer arbetslöshet och andra problem att försvinna. Andra länder med långt mindre arbetsrättslagar än Sverige har dock fortfarande hög arbetslöshet och låga inkomster för icke-europeiska invandrare och i synnerhet för lågutbildade sådana.[1][28][29] Andra länder är dessutom ofta svårjämförbara med Sverige då man exempelvis kan ha en högre andel högutbildade invandrare än Sverige.

Diskriminering

Diskriminering har angetts som en förklaring till den höga arbetslösheten. En rapport från år 2007 av Svenskt Näringsliv fann dock inte att detta var någon viktigare orsak. En studie från 2006 fann att diskriminering förklarade mindre än 1/6 av skillnaderna i arbetslöshet. Andra möjliga orsaker är stor invandring, sämre utbildning än tidigare hos de som invandrar, dålig resultat i skolan, och bidragssystemens utformning.[30][31][24] Möjligen kan också sämre kunskaper i svenska och olika sorters överrepresentation för andra faktorer som kan vara problematiska för en arbetsgivare bidra till den högre arbetslösheten.

År 2012 hade över 60% av de nyanlända flyktingar och deras anhöriga högst förgymnasial utbildning (se Invandring och utbildning). Enligt Eurostat var bara 2,5% jobben på arbetsmarknaden sökbara för denna grupp.[32]

I u-länder högutbildade invandrare har angetts ha svårt att få arbete som motsvarar den utländska utbildningen. En undersökning år 2012 angav att detta kan bero på att utländska utbildningar ofta inte är jämförbara med motsvarande svenska. Invandrare måste därför antingen "”validera” sin utbildning – översätta sin utländska utbildning till svenska förhållanden – eller så behöver man ”transferera” utbildningen – det vill säga överföra sin utbildning från ett land med väldigt annorlunda system till svenska förhållanden, till exempel journalister och jurister." Svårigheterna med att få arbete motsvarande utbildningen angavs framförallt bero på transfereringsproblem. Om en person däremot hade utbildat sig i Sverige så spelade geografiskt ursprung inte någon större roll.[33]

Vidare kan vissa populära föreställningar beträffande hög arbetslöshet hos högutbildade p.g.a. av diskriminering vara felaktiga. En populär föreställning och t.o.m. använt exempel inom rikspolitiken är gällande ett stort antal diskriminerade och därför taxikörande läkare. Detta har dock avfärdats som en "vandringsmyt". En undersökning i Malmö av taxiförare har angetts inte ha hittat ett enda exempel.[34]

En studie år 2013 fann att "Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda är hela 13,8 procentenheter. Det gör att Sverige framstår som ett av de sämsta länderna, om man jämför med övriga OECD-länder...Vid en internationell jämförelse är det tydligt att svenska folket har väldigt invandrarvänliga åsikter, och att detta också gäller svenska arbetsgivare. Återigen sticker Sverige ut – och det rejält. I Norge, Kanada och Tyskland anger 34 till 51 procent av arbetsgivarna att inrikes födda bör ges förtur vid anställningar före utrikesfödda. Detta är höga nivåer som framkommer i en anonym, standardiserad undersökning. I Sverige är motsvarande nivå för chefer eller arbetsgivare med minst tio anställda endast 11 procent...Det vår undersökning visar är dock att diskrimineringen i Sverige inte är värre än i andra länder – tvärtom tyder resultaten på att diskrimineringen är mindre i Sverige än i andra länder. Eftersom Sverige samtidigt är så mycket sämre än andra länder på att ge utrikes födda jobb på den vanliga arbetsmarknaden, måste förklaringen sökas på annat håll. Orsaken till det stora sysselsättningsgapet mellan ut- och inrikesfödda i Sverige ligger inte hos svenska arbetsgivare."[35]

Innan mitten av 1970-talet hade utrikes födda något högre förvärvsfrekvens än infödda. Detta har angetts vara ett problem för diskriminering som orsaken till den nutida mycket högre arbetslöshet för utrikes födda eftersom detta skulle innebära att svenskarna skulle ha blivit mycket mer benägna att diskriminera invandrare från att tidigare snarast ha diskriminerat sig själva. En troligare orsak har angetts vara ett skifte från tidigare omfattande arbetskraftsinvandringen som innebar att invandrarna direkt fick arbete till "flyktinginvandring" där personerna mer ofta kan sakna på arbetsmarknaden efterfrågade egenskaper. En annan förändring var omvandlingen från industrisamhälle till tjänstesamhälle där det ställdes större krav på goda språkkunskaper. Vidare har många svenska företag avskedat svenska arbetare för att sedan flytta produktionen till andra länder vilket kan tala emot att svenska företag skulle ha någon stark motvilja mot att anställa icke-svenskar.[36]

Det har påståtts att etnisk diskriminering skulle vara något specifikt för svensk och västerländsk kultur. Psykologisk forskning om diskriminering i arbetsmarknadssituationer har dock funnit att personer med utländsk bakgrund reagerar lika diskriminerade som personer med inhemsk bakgrund. Vissa grupper med "mycket stark medvetenhet om den etniska diskrimineringens och rasismens förkastlighet", som studerande i statsvetenskap, hade till och med en tendens att diskriminera de med inhemsk bakgrund.[37] Det har vidare angetts att Sverige är världens minst rasistiska land. Se artikeln om rasism.

Fria Tider skrev år 2013 att en svenska studie "kommit fram till att att när invandrarna väl är inne i arbetsmarknaden, beror det strukturella lönegapet i själva verket på intelligensskillnader. Hade personer med två utlandsfödda föräldrar haft haft lika hög intelligens som svenskar hade de haft lika hög lön som svenskar". Man angav att studien skrev att "När vi kontrollerar för resultatet på Pliktverkets intelligenstest, så försvinner inkomstgapet mellan svenskar och andra generationens invandrare nästan helt" och "Vi finner inga indikationer på etnisk diskriminering för män födda i Sverige med invandrarbakgrund med avseende på lönen jämfört med svenskar, givet att bägge har samma intelligens".[38]

"Positiv särbehandling"

"Positiv särbehandling" kan anses varar en eufemism för en öppen diskriminering av icke-invandrare vid anställning. Mer generellt kan särbehandling förekomma beträffande en mängd förmåner som icke-invandrare inte har rätt till. Sådan särbehandling kan gälla för nyanlända invandrare som instegsjobb och beskrivs i artikeln om invandringsprocessen i sektionen "Förmåner för nyanlända efter uppehållstillståndet".

Annan "positiv särbehandling" omfattar alla icke-svenskar. Malmö kommun, Skånes näst största arbetsgivare, angav år 2013 att man "strävar efter att medarbetarna ska avspegla den mångfald som finns bland befolkningen" och att man "ska därför på alla nivåer öka rekryteringen av medarbetare med annan etnisk bakgrund än svensk". Teoretiskt ska detta bara ske vid val mellan personer av "likvärdig kompetens".[39] Om åtgärden är ämnad att ha någon praktisk betydelse måste den dock innebära att man nu ska anställa invandrare där man tidigare skulle ha anställt svenskar. Arbetsgivarverket angav år 2013 beträffande statliga arbetsgivare att det är "angeläget att öka andelen anställda med utländsk bakgrund.[40] Yrken som polis och inom räddningstjänsten har utsatts för "positiv särbehandling" beträffande utbildning och anställning vilket orsakat kritik. Se sektionen "Särskilda yrken" i artikeln om invandring och utbildning. Även privata arbetsgivare som HSB har tillämpat "positiv särbehandling" för vissa slags arbeten.[41]

Diskriminering och "positiv särbehandling" i USA

The Bell Curve angav att till skillnad från populära och politiskt korrekta föreställningar om omfattande diskriminering mot icke-vita inom utbildning och arbetsliv i USA så hade svarta och hispanics med en hög IQ en högre chans en vita med en lika hög IQ att befinna sig i den högsta socioekonomiska gruppen sett till personernas yrkestitlar. Liknande resultat hade även visats tidigare. Boken angav ingen förklaring till detta men boken The Global Bell Curve föreslog att detta kunde bero på mycket omfattande "positiv särbehandling" till vitas nackdel inom den amerikanska utbildningen och arbetslivet. Beträffande inkomst fanns istället bara mycket små skillnader (till vitas fördel) efter att man kontrollerat för IQ vilket angavs skulle kunna bero på diskriminering eller på faktorer som olika kulturella värden eller olika genomsnittliga personlighetsdrag.[42]

Antidiskrimineringsorganisationer

Se artikeln om Antidiskrimineringsorganisationer och Diskrimineringsombudsmannen

Invandringsindustrin

Se artikeln om Invandringsindustrin

Arbetskraftsinvandring

Se artikeln om Arbetskraftsinvandring

Externa länkar

Referenser

  1. 1,0 1,1 Tino Sanadaji.“Korkat ur ett nationalekonomiskt perspektiv”? Posted on January 6, 2013. http://www.tino.us/2013/01/korkat-ur/
  2. Jan Ekberg. Invandringen och de offentliga finanserna. ESO 2009:3. http://eso.expertgrupp.se/rapporter/20093-invandringen-och-de-offentliga-finanserna/
  3. Göran Karlsson. Demografisk bomb avfärdas som myt. Publicerad: 2007-03-07 00:01, senaste uppdaterad: 2010-03-15 17:03. Uppsala Nya Tidningar. http://www.unt.se/uppsala/demografisk-bomb-avfardas-som-myt-418732.aspx
  4. Annica Hulth. "Forskning pågår" avlivade myten om den demografiska bomben. Published 2007-03-08. Uppsala Universitet. http://uadm.uu.se/insidan/nyheter-anstallda/insidans-nyheter-dokumentvisning/?id=44&area=1,3,16&typ=artikel&na=&lang=sv
  5. Jan Ekberg ”Arbetskraftsinvandring hjälper inte offentlig sektor”. 2009-10-15 00:50. DN. http://www.dn.se/debatt/arbetskraftsinvandring-hjalper-inte-offentlig-sektor
  6. Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen. 2013. L0. http://www.lo.se/start/lo_fakta/fusk_och_utnyttjande_om_avregleringen_av_arbetskraftsinvandringen
  7. Fredrik Andersson. Nya jobb kan utebli trots pensionspuckel. Publicerad 19 april 2010 Uppdaterad 19 april 2010. Rapport. SVT.
  8. Japan Moving Toward Nursing Robots for Elderly. June 12, 2013. Japan Economic Newswire. http://asq.org/qualitynews/qnt/execute/displaySetup?newsID=16207
  9. N.V. Difference Engine: The caring robot. May 14th 2013, 9:13. The Economist. http://www.economist.com/blogs/babbage/2013/05/automation-elderly
  10. "Varannan har ett yrke som inte behövs om 20 år". Publicerad 2014-06-15 00:05. DN. http://www.dn.se/debatt/varannan-har-ett-yrke-som-inte-behovs-om-tjugo-ar/
  11. "Myt 3 "Arbetskraftsinvandring krävs för att rädda välfärden"" Myter om invandringen. Sverigedemokraternas. http://myterominvandringen.se/2012/01/10/myt-3-arbetskraftsinvandring-kravs-for-att-radda-valfarden/
  12. 12,0 12,1 Mats J Larsson. Forskare varnar för högre arbetslöshet. Uppdaterad 2010-12-01. Publicerad 2010-12-01. DN. http://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-varnar-for-hogre-arbetsloshet
  13. Philip Andö. Fler i Sverige i risk för fattigdom. SCB. http://www.scb.se/Pages/Article____352476.aspx
  14. Social Rapport 2010. Socialstyrelsen. sidan 54. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9527/2006-111-1_20061111.pdf
  15. Sju av tio nya jobb till utrikesfödda. Publicerat: kl 03:46 , Nyheter P4 Malmöhus. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=5713664
  16. FLASH: Arbetslinjen är en bluff - jobben går till arbetskraftsinvandring. 2013-11-26. Cornucopia? http://cornucopia.cornubot.se/2013/11/flash-arbetslinjen-ar-en-bluff-jobben.html
  17. Tino Sanandaji. 113.000 fler invandrare utan jobb sedan 2006, presenteras som framgång.November 26, 2013. http://www.tino.us/2013/11/113-000-fler-invandrare-utan-jobb-sedan-2006-spinns-som-framgang/
  18. Fria Tider: Invandringen "skadar" ekonomin och tvingar fram ännu högre skatt
  19. Tino Sanadaji. Tar det sju år innan invandrare integreras på arbetsmarknaden? Tuesday, January 22, 2013 http://super-economy.blogspot.se/2013/01/tar-det-sju-ar-innan-invandrare.html
  20. Tino Sanadaji. Invandrare jobbar mindre även på lång sikt. August 17, 2014. http://www.tino.us/2014/08/invandrare-jobbar-mindre-an-svenskfodda-hur-man-an-raknar/
  21. Tabell 2.4.7. Tabell A.10. Integration– utrikes födda på arbetsmarknaden. Integration: Rapport 2. 2009. SCB. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0105_2009A01_BR_BE57BR0901.pdf
  22. Sydsvenskan: Unika siffror: Svårare för flyktingar att få jobb i Malmö (160219) http://www.sydsvenskan.se/malmo/unika-siffror-svarare-for-flyktingar-att-fa-jobb-i-malmo/
  23. HD:Unika siffror: Bara hälften har jobb efter 10 år (160219) http://www.hd.se/lokalt/helsingborg/2016/02/20/unika-siffror-bara-halften-har-jobb-efter-tio-ar/
  24. 24,0 24,1 Anja Eriksson/TT. Var tredje ung invandrare utan jobb. Publicerad 2011-05-25. DN. http://www.dn.se/ekonomi/var-tredje-ung-invandrare-utan-jobb
  25. Ulf Mattmar och Maria Holmin. ”Ni har tagit alla jobben”. Publicerad: 02 juni 2013 18:53. http://www.svt.se/agenda/unga-riskerar-att-hamna-utanfor-1
  26. ”Sverige har nu den största andelen fattiga i Norden”. Publicerad 2014-03-14 00:05. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/sverige-har-nu-den-storsta-andelen-fattiga-i-norden/
  27. TT/Skånskan. AF klarar inte ökad flyktingström. 5 November 16.34. http://www.skanskan.se/article/20141105/TTINRIKES/311059909/-/af-klarar-inte-oumlkad-flyktingstroumlm
  28. Tino Sanadaji. Free-Market Economies also struggle with unskilled immigration. Posted on September 22, 2012. http://www.tino.us/2012/09/free-market-economies-also-struggle-with-unskilled-immigration/
  29. Tino Sanadaji. Open-Borders Daydreams [Updated]. Posted on November 1, 2012. http://www.tino.us/2012/11/open-borders-daydreams-updated/
  30. Farbod Rezania. Bortom etnicitet. 2007-02-16. Svenskt Näringsliv. http://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/bortom-etnicitet_24088.html
  31. Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth. Evidence of Ethnic Discrimination in the Swedish Labor Market Using Experimental Data. Discussion Paper No. 2281 September 2006. IZA. http://ftp.iza.org/dp2281.pdf
  32. Karl-Olov Arnstberg och Gunnar Sandelin. Sverige klarar inte så stor invandring. Newsmill. Publicerad: 2013-03-11 07:03, Uppdaterad: 2013-03-11 12:03 https://archive.is/HbWHz
  33. Svårt få jobb som matchar utbildningen för utlandsfödda. 13 Jun 2012. TCO-Tidningen. http://www.tcotidningen.se/svart-fa-jobb-som-matcharutbildningen-for-utlandsfodda
  34. Myten om den taxikörande läkaren. 27 Juli 2010 01.00. Skånskan. http://www.skanskan.se/article/20100727/OPINION/707269949/-/myten-om-den-taxikorande-lakaren
  35. Jenny von Bahr. Diskriminering förklarar inte utanförskapet. Publicerad: 2012-05-28 06:05, Uppdaterad: 2012-05-29 06:05. Newsmill. https://archive.is/mxF4h
  36. Vitbok.se. Kapitel 3: DISKRIMINERING b) Diskrimineringslagar http://www.vitbok.se/3/b.html
  37. "Myt att inte invandrare diskriminerar svenskar". 2006-07-09 DN. http://www.dn.se/debatt/myt-att-inte-invandrare-diskriminerar-svenskar
  38. Nordiska forskare: Låg intelligens bakom brottslighet och ”utanförskap”. Publicerat den 10 januari 2013 kl 15:10. Fria Tider. http://www.friatider.se/rekordhog-ungdomsbrottslighet-i-mangfaldsomraden
  39. Olof Westerberg. Malmö mot jämställdhetsplan. Publicerad 6 april 2013 06.30. Uppdaterad 8 april 2013 12.21. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/malmo/malmo-mot-jamstalldhetsplan/
  40. Nästan var fjärde nyanställd i staten hade utländsk bakgrund år 2012. Arbetsgivarverket. 2013. http://www.arbetsgivarverket.se/nyheter-press/nyhetsbrev/arbetsgivarverket-informerar/2013/nastan-var-fjarde-nyanstalld-i-staten-hade-utlandsk-bakgrund-ar-2012/
  41. HSB diskriminerar etniska svenskar. Publicerad 2013-05-04, klockan 23:42. Realisten. https://archive.is/PXTxC
  42. Lynn, Richard. The global bell curve: Race, IQ, and inequality worldwide. Washington Summit Publishers, 2008.