Etnisk heterogenitet

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Forskning om ras och etnicitet
Människoraser
Ras och brottslighet
Ras och intelligens
Ras och medicin
Ras och perception
Ras och sport
Andra rasskillnader
Dysgenik
Etnisk heterogenitet
Gruppevolutionär strategi
Inavel och utavel
Rasblandning
Rasliga genetiska intressen
Raslig r-K-selektionsteori
Sociologens felslut
Tabula rasa
Invandring och samhälle
Invandringsprocessen
Invandringsindustrin
Invandring och arbete
Invandring och boende
Invandring och brottslighet
Invandring och brottslighet i andra länder
Invandring och demografi
Invandring och försvar
Invandring och internationella relationer
Invandring och media
Invandring och miljö
Invandring och omsorg/vård
Invandring och opinion
Invandring och pension
Invandring och utbildning
Invandring och välfärd
Invandring och nyliberalism
Ideologiskt motiverad brottslighet
Etnisk heterogenitet

Sambandet mellan olika områdens etniska heterogenitet och olika faktorer har undersökts vetenskapligt. Etnisk heterogenitet kan ses som ett mått på ett områdes mångkultur.

En orsak till problem hos etniskt heterogena samhällen har hävdats vara att när ett samhälle inte längre är etniskt homogent så kommer etnisk nepotism medföra att de olika etniciteterna försöker gynna sina egna särintressen och det blir svårt att styra hela samhället rationellt.[1][2]

Forskning om samband med andra faktorer

Ekonomi

Ökad etnisk heterogenitet har i studier varit associerat med försämrad ekonomisk utveckling. Detta har angetts bero på etnisk polarisering minskar stödet för kollektiva nyttigheter, försämrar det socialt kapitalet, och ökar rent-seeking.[3]

En studie i Kina år 2011 fann att ökad etnisk heterogenitet var associerat med försämrad ekonomisk tillväxt i kinesiska provinser.[4] En annan studie i Kina fann att ökad etnisk heterogenitet i kinesiska provinser var associerat med försämrad kvalitet hos provinsernas exportprodukter. Detta angavs kunna bero på större kommunikationssvårigheter och ökad antagonism bland arbetare vid ökad etnisk heterogenitet.[5]

En studie från år 2012 fann att ökad etnisk heterogenitet minskade ett lands konkurrensförmåga beträffande turism. Detta föreslogs bero på effekter som en negativ inverkan på politiska institutioner, ekonomi, och miljö.[6]

Korruption och moral beträffande arbete, bidrag och skatter

Ökad korruption har angett vara associerad med ökad etnisk heterogenitet.[7]

En studie från år 2010 fann att ökad etnisk heterogenitet var associerat med sänkt skattemoral.[8]

En studie från år 2007 fann att ökad etnisk heterogenitet är associerat med att en större andel av ekonomin är svart.[9]

Olika slags mått på arbetsmoral och bidragsmoral har angetts visa en kraftig försämring i Sverige under senare tid.[10] Även ökad korruption har angetts: Brottsutvecklingen i Sverige: Otillåten påverkan på myndigheter och korruption. Att detta skulle kunna ha något samband med invandringen anges dock inte av politiskt korrekta källor.

Miljö

En studie från 2010 angav att länder med "moderata" nivåer av etnisk heterogenitet presterade bäst på "Environmental Performance Index" och att ökad etnisk heterogenitet därefter medförde försämring.[11]

Utbildning

En studie år 2010 fann att ett ökad etnisk heterogenitet var associerat med sämre resultat på den internationella studentundersökningen PISA.[12]

Brottslighet

Ett stort antal studier har undersökt om etniskt heterogena områden har högre brottslighet än homogena områden. De områden som studerats är vanligen olika områden i stora städer. Nästan alla studier fann att högre etnisk heterogenitet är associerat med högre brottslighet.[13]

Studier funnit att ökad etnisk heterogenitet i ett land är associerat med mer dödligt våld.[14][15]

Etniska konflikter

Tatu Vanhanen angav i boken Ethnic Conflicts - Their Biological Roots in Ethnic Nepotism (2012) att länders olika etniska heterogenitet förklarade 67% av den globala variationen beträffande etniska konflikter. Länders olika grad av demokrati eller länders olika ekonomisk utveckling förklarade bara mindre andelar.[1]

Vanhanens tidigare book Ethnic Conflitcs Explained by Ethnic Nepotism (1999) undersökte de länder som delvis avvek från det generella mönstret att högre etniska heterogenitet innebär mer etniska konflikter. En grupp var auktoritära stater som kommunistiska länder och oljerika arabiska länder med stor andel gästarbetare som snabbt kunde bli utvisade om konflikter uppstod. I de tidigare kommunistiska länderna hade dock stora etniska konflikter uppstått när den hårda statskontrollen försvann. En annan grupp som delvis avvek var u-länder där stora delar av befolkningen var fattiga jordbrukare med mycket liten kontakt med andra grupper. Vanhanen förutsåg att de etniska konflikterna skulle öka i dessa länder om de moderniserades. Etniskt heterogena demokratiska länder med stor regional autonomi till olika etniska områden eller en formell uppdelning av statsapparaten mellan de olika etniciteterna angavs också ha relativt mindre etniska konflikter. Men dock fortfarande mer än mer etniskt homogena länder. Mot alternativet med formellt uppdelad statsapparat talar dock det långvariga inbördeskriget i Libanon vars statsapparat uttryckligen var uppdelad mellan de olika etniciteterna men Vanhanen anser att detta inbördeskrig framförallt orsakades av externa krafter.

Länder som hade ovanligt mycket etniska konflikter inkluderade länder där de olika grupperna hade ovanligt olika fysiskt utseende. Ett exempel som Vanhanen angav var Tutsis and Hutus i Rwanda och Burundi. Ett annat var i länder Sahararegionen som hade både subsaharisk och nordafrikansk befolkning och där situationen av Vanhanen beskrevs som gränsande till raskrig. (Efter att boken hade skrivits upplevde flera länder i området blodiga inbördeskrig mellan ländernas norra och södra delar och Sudan och Etiopien delades.)

Vanhanen såg ingen enkel lösning på konfliktbenägenheten som ansågs vara grundad i genetiskt orsakad etnisk nepotism och rekommenderade att starkt etniskt splittrade länder där det var möjligt ska delas upp i nya länder efter etniska linjer. Han förutsåg att detta skulle kunna bli ett alternativ i framtiden t.o.m. för USA i takt med ökande etniska spänningar p.g.a av den demografiska utvecklingen.

Tillit och socialt kapital

Flera studier har funnit att högre etnisk heterogenitet är associerat med minskad tillit till andra människor. En studie år 2006 i Sverige fann att ökad etnisk heterogenitet i ett område var associerat med minskad tillit.[16] En studie år 2013 av 33 svenska kommuner angav samma sak. Malmö och Sundbyberg hade lägst tillit.[17]

En välkänd studie av Robert D. Putnam fann att högre etnisk heterogenitet var associerat med mindre tillit, mindre socialt kapital och en "hunkering down" medförande att människor undvek att engagera sig i närsamhället. Detta hände både mellan grupper och inom grupper och angavs vara associerat med ett flertal negativa variabler.[18]

Sverigedemokraterna citerade ett flertal källor och skrev i sin "Höstbudget 2011" att "Ett kanske ännu allvarligare men indirekt hot mot det svenska samhället är det sätt på vilket massinvandringen minskar det sociala kapitalet, genom att underminera och erodera gemenskapen, tilliten och den inre solidariteten. De nämnda faktorerna har inte bara betydelse för den ekonomiska tillväxten, graden av korruption, utbildningsväsendets effektivitet och invånarnas allmänna välbefinnande, de utgör också det fundament på vilket vår solidariskt finansierade välfärdsmodell vilar. En lång rad vetenskapliga studier har det senaste decenniet visat att det föreligger ett starkt negativt samband mellan graden av tillit och socialt kapital relativt ett samhälles etniska/kulturella heterogenitet. Professor Vernon Bogdanor, en av Storbritanniens mest välrenommerade statsvetare, har beskrivit detta samband på följande sätt:”Det går att hävda att känslan av samhörighet beror på hur homogent ett samhälle är. En hög invandringsnivå kan då hota den samhörighetskänsla på vilken välfärdsstaten vilar."[19]

Deltagande i organisationer, frivilligarbete, folkräkningar och val

En studie publicerad år 2003 angav att högre etnisk heterogenitet i ett område var associerat med lägre deltagande i organisationer, frivilligarbete, folkräkningar och val.[20]

Livstillfredsställelse

En studie i England år 2004 fann att ökad etnisk heterogenitet i ett område var associerat med mindre livstillfredsställelse och mindre tillit till andra människor.[21]

Depression

Studier har funnit att ökad etnisk heterogenitet i ett område var associerat med högre risk för depression.[22][23]

Självmord

En studie år 2003 fann att ökad etnisk heterogenitet i ett land var associerat med ökad självmordsfrekvens.[24]

Psykos

En engelsk studie år 2012 fann att risken för psykos ökade när en person bodde i ett område med lägre andel personer av samma etnicitet.[25]

Välgörenhet

En studie år 2011 fann att i Kanada var ökad etnisk heterogenitet var associerat med minskad privat välgörenhet. Detta gällde framförallt välgörenhet av rika personer och den genomsnittliga donationens storlek minskade. Den totala andelen som gav till välgörenhet var dock oförändrad.[26]

Politik

Ökad heterogenitet har i studier associerats med minskat stöd för allmän välfärd. Detta har vanligen ansetts bero en mindre altruism mot andra etniska grupper än den egna. Detta har angetts vara en anledning till att USA historiskt haft en mindre välfärdsstat än europeiska länder. En studie år 2010 i Danmark, Storbritannien, och Sverige fann liknande effekter på opinion som i USA. En studie år 2012 i Sverige fann att ökad etnisk heterogenitet i ett område, definierad som andelen personer från icke-OECD länder, var associerad med ökat stöd för att minska sociala förmåner. Detta gällde speciellt personer med hög inkomst och stor förmögenhet.[27][28]

En nyliberal förhoppning kan vara att detta ska medföra en mindre stat (se invandring och nyliberalism). Detta har hävdats ha empiriskt stöd. Kritiker har hävdat att även om det globalt finns en negativ korrelation mellan etnisk heterogenitet och offentliga utgifter som andel av ekonomin så är i i-länder statens andel av ekonomin oförändrad eller t.o.m. större vid ökad etnisk heterogenitet. Samma har hävdats gälla för sambandet mellan offentliga utgifter som andel av ekonomin och etnisk heterogenitet i delstater i USA. Detta kan bero på att en stor invandring av grupper som i hög grad utnyttjar välfärden i sig ökar de statliga utgifterna, att även om vissa av ursprungsinvånarna blir mer skeptiska till allmän välfärd kan vänstersympatisörer bli mer engagerade av vad man ser som ökande orättvisa etniska klyftor, och att den allt större gruppen invandrare överväldigande röstar vänster.[29]

En studie i Sverige år 2013 studerade effekten av att ha gett lokal rösträtt till icke-medborgare. Studien fann att i områden där dessa var en signifikant andel så medförde rösträtten en stor effekt på den förda politiken och orsakade en substantiell ökning av utgifterna för utbildning och social- och familjetjänster.[30] Två mindre studier av muslimer i Sverige fann att 80-90% eller mer än 90% stödde vänsterpartier.[31] Enligt SVTs valundersökningen år 2010 röstade 77% av de icke-europeiska invandrarna på vänsterpartier jämfört med 43% av de inrikes födda.[32] Även andra undersökningar har visat mycket starkt stöd för vänsterpartier bland personer med utländsk bakgrund.[33]

Studier Danmark år 2010 och 2012 fann att ökad etnisk heterogenitet i ett område var associerat med ökat stöd för nationalistiska anti-immigrationspartier.[34][35] En liknande effekt sågs i en studie år 2012 av olika områden i Hamburg.[36]

Se även

Externa länkar

Engelska

Referenser

  1. 1,0 1,1 Tatu Vanhanen. Ethnic Conflicts - Their Biological Roots in Ethnic Nepotism. 2012. Ulster Institute for Social Research, London. http://www.ulsterinstitute.org/ethnic_conflicts.html
  2. Frank Saltera, Henry Harpendin. J.P. Rushton’s theory of ethnic nepotism. Personality and Individual Differences. In Press. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0191886912005569
  3. Gustav Ranis Diversity of Communities and Economic Development: An Overview. Yale University - Department of Economics. September 18, 2009. https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1475329
  4. Dincer, Oguzhan C., and Fan Wang. "Ethnic diversity and economic growth in China." Journal of Economic Policy Reform 14.1 (2011): 1-10. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/17487870.2011.523985
  5. Tuan Anh Luong, Rong Huang, Shenyu Li. Ethnic Diversity and the Quality of Exports: Evidence from Chinese firm-level data. Shanghai University of Finance and Economics. October 25, 2013. http://www.tuanluong.com/uploads/1/0/2/7/10273613/quality_and_diversity.pdf
  6. Das, Jayoti; DiRienzo, Cassandra. Tourism Competitiveness and the Role of Fractionalization International Journal of Tourism Research. Volume 14, Issue 3, pages 285–297, May/June 2012 DOI: 10.1002/jtr.866. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/jtr.866/abstract?
  7. Pelle Ahlerup. The Causal Effects of Ethnic Diversity: An Instrumental Variables Approach. 2009-10-05. Department of Economics, School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg, Box 640, SE 405 30 Göteborg, Sweden. http://ideas.repec.org/p/hhs/gunwpe/0386.html
  8. Sherry Xin. Social Identities, Ethnic Diversity, and Tax Morale. Public Finance Review, 2010, vol. 38, issue 2, pages 146-177. http://econpapers.repec.org/article/saepubfin/v_3a38_3ay_3a2010_3ai_3a2_3ap_3a146-177.htm
  9. David Dreyer Lassen, Ethnic divisions, trust, and the size of the informal sector, Journal of Economic Behavior & Organization, Volume 63, Issue 3, July 2007, Pages 423-438, ISSN 0167-2681, 10.1016/j.jebo.2005.07.001. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0167268106000941
  10. Fler tycker det är okej med bidragsfusk. 31 juli 2014 kl 05:42, uppdaterad: 31 juli 2014 kl 09:06. SVD. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fler-tycker-det-ar-okej-att-bidragsfuska_3782954.svd
  11. Jayoti Das. Cassandra E. DiRienzo. Is Ethnic Diversity Good for the Environment? A Cross-Country Analysis. The Journal of Environment Development March 2010 vol. 19 no. http://jed.sagepub.com/content/19/1/91.short
  12. Jaap Dronkers. Positive but also negative effects of ethnic diversity in schools on educational performance? An empirical test using cross-national PISA data. 2010. MPRA Paper from University Library of Munich, Germany. http://econpapers.repec.org/paper/pramprapa/25598.htm
  13. Handbook of Crime Correlates; Lee Ellis, Kevin M. Beaver, John Wright; 2009; Academic Press
  14. Irshad Altheimer. Assessing the Relevance of Ethnic Heterogeneity as a Predictor of Homicide at the Cross‐National Level International Journal of Comparative and Applied Criminal Justice. Vol. 31, Iss. 1, 2007. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/01924036.2007.9678758
  15. Don Soo Chon. The Impact of Population Heterogeneity and Income Inequality on Homicide Rates: A Cross-National Assessment Int J Offender Ther Comp Criminol August 2012 56: 730-748, first published on July 4, 2011 doi:10.1177/0306624X11414813 http://ijo.sagepub.com/content/56/5/730.short
  16. Magnus Gustavsson§ and Henrik Jordahl. Inequality and Trust in Sweden:Some Inequalities are More Harmful than Others. 2006. No 106, Ratio Working Papers from The Ratio Institute. http://econpapers.repec.org/paper/hhsratioi/0106.htm
  17. Västerbotten i Almedalen: Storumans kommun har högst tillit av 33 svenska kommuner. Region Västerbotten. 2013-07-03 13:28. http://www.mynewsdesk.com/se/region-vasterbotten/pressreleases/vaesterbotten-i-almedalen-storumans-kommun-har-hoegst-tillit-av-svenska-33-kommuner-883585
  18. Robert Putnam (2007). "E Pluribus Unum: Diversity and Community in the Twenty-first Century -- The 2006 Johan Skytte Prize Lecture". Scandinavian Political Studies 30 (2): 137–174. http://dx.doi.org/10.1111/j.1467-9477.2007.00176.x.
  19. All politik handlar om prioriteringar! Sverigedemokraternas Höstbudget 2011. https://sverigedemokraterna.se/files/2011/10/SD.Hostbudget.2011.pdf
  20. Costa, Dora L., and Matthew E. Kahn. "Civic engagement and community heterogeneity: An economist's perspective." Perspective on Politics 1.01 (2003): 103-111. http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=145059&fileId=S1537592703000082
  21. Bobby Duffy. Life satisfaction and trust in other people. March 2004. Mori social research institute. http://ipsos-rsl.com/DownloadPublication/1226_sri_life_satisfaction_and_trust_in_other_people_122004.pdf
  22. Wickrama, K. A. S. and Bryant, C. M. (2003), Community Context of Social Resources and Adolescent Mental Health. Journal of Marriage and Family, 65: 850–866. doi: 10.1111/j.1741-3737.2003.00850.x http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1741-3737.2003.00850.x/abstract
  23. Matheson FI, Moineddin R, Dunn JR, Creatore MI, Gozdyra P, Glazier RH (2006) Urban neighborhoods, chronic stress, gender and depression. Soc Sci Med 63 (10):2604-16. http://dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2006.07.001
  24. Eric Neumayer. Are Socio-Economic Factors Valid Determinants of Suicide? Controlling for National Cultures of Suicide with Fixed-Effects Estimation. Cross-Cultural Research, Vol. 3, No. 37, pp. 307-329, 2003 http://eprints.lse.ac.uk/632/
  25. Das-Munshi J, Bécares L, Boydell JE, Dewey ME, Morgan C, Stansfeld SA et al. (2012) Ethnic density as a buffer for psychotic experiences: findings from a national survey (EMPIRIC). Br J Psychiatry 201 (4):282-90. http://dx.doi.org/10.1192/bjp.bp.111.102376
  26. James Andreoni, Abigail Payne, Justin D. Smith, David Karp. Diversity and Donations: The Effect of Religious and Ethnic Diversity on Charitable Giving. 2011. NBER Working Paper No. 17618. http://www.nber.org/papers/w17618
  27. Matz Dahlberg, Karin Edmark, Heléne Lundqvist. Ethnic Diversity and Preferences for Redistribution. February 9, 2012. http://www.jstor.org/discover/10.1086/665800?uid=2&uid=4&sid=21101791337923
  28. Christian Albrekt Larsen. Ethnic Heterogeneity and Public Support for Welfare: Is the American Experience Replicated in Britain, Sweden and Denmark? Scandinavian Political Studies Volume 34, Issue 4, pages 332–353, December 2011. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9477.2011.00276.x/abstract
  29. Tino Sanandaji. Debattartiklar:
  30. Kåre Vernby. Inclusion and Public Policy: Evidence from Sweden’s Introduction of Noncitizen Suffrage American Journal of Political Science Volume 57, Issue 1, pages 15–29, January 2013 http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1540-5907.2012.00612.x/abstract
  31. Carl Lundström. Muslimer mest vänstervridna. Fria Tider. Publicerat den 11 januari 2012 kl 13:46 . http://www.friatider.se/muslimer_mest_vanstervridna
  32. Holmberg, Sören, Näsman, Per and Wännström, Kent. VALU 2010 - SVT EXIT POLL SURVEY PARLIAMENTARY ELECTION 2010 [data file]. Sveriges Television, 2010. Gothenburg, Sweden: Swedish National Data Service (SND) [distributor], 2010. http://snd.gu.se/en/catalogue/study/600
  33. En borgerlig ödesfråga. Publicerad 07:23 | Uppdaterad 10:58. 2014-08-01 Barometern. http://www.barometern.se/ledare/en-borgerlig-odesfraga%284388523%29.gm
  34. The impact of immigration on election outcomes in Danish municipalities. Christer Gerdes och Eskil Wadensjö. INo 2010:3, SULCIS Working Papers from Stockholm University Linnaeus Center for Integration Studies - SULCIS. http://econpapers.repec.org/paper/hhssulcis/2010_5f003.htm
  35. Nikolaj A. Harmon. Immigration, Ethnic Diversity and Political Outcomes:Evidence from Denmarm. Department of Economics, Princeton University May 29, 2012 http://www.princeton.edu/~nharmon/harmon2012immigration.pdf
  36. Alkis Henri Otto Max Friedrich, Steinhardt. Immigration and Election Outcomes - Evidence from City Districts in Hamburg. April 4, 2012. HWWI Research Paper Hamburg Institute of International Economics (HWWI) http://ideas.repec.org/p/zbw/hsbawp/022012.html