Etnisk heterogenitet

Sambandet mellan olika områdens etniska heterogenitet och olika faktorer har undersökts vetenskapligt. Etnisk heterogenitet kan ses som ett mått på ett områdes mångkultur.

En orsak till problem hos etniskt heterogena samhällen har hävdats vara att när ett samhälle inte längre är etniskt homogent så kommer etnisk nepotism medföra att de olika etniciteterna försöker gynna sina egna särintressen och det blir svårt att styra hela samhället rationellt.

Forskning om samband med andra faktorer

Ekonomi

Ökad etnisk heterogenitet har i studier varit associerat med försämrad ekonomisk utveckling. Detta har angetts bero på etnisk polarisering minskar stödet för kollektiva nyttigheter, försämrar det socialt kapitalet, och ökar rent-seeking.

En studie i Kina år 2011 fann att ökad etnisk heterogenitet var associerat med försämrad ekonomisk tillväxt i kinesiska provinser. En annan studie i Kina fann att ökad etnisk heterogenitet i kinesiska provinser var associerat med försämrad kvalitet hos provinsernas exportprodukter. Detta angavs kunna bero på större kommunikationssvårigheter och ökad antagonism bland arbetare vid ökad etnisk heterogenitet.

En studie från år 2012 fann att ökad etnisk heterogenitet minskade ett lands konkurrensförmåga beträffande turism. Detta föreslogs bero på effekter som en negativ inverkan på politiska institutioner, ekonomi, och miljö.

Korruption och moral beträffande arbete, bidrag och skatter

Ökad korruption har angett vara associerad med ökad etnisk heterogenitet.

En studie från år 2010 fann att ökad etnisk heterogenitet var associerat med sänkt skattemoral.

En studie från år 2007 fann att ökad etnisk heterogenitet är associerat med att en större andel av ekonomin är svart.

Olika slags mått på arbetsmoral och bidragsmoral har angetts visa en kraftig försämring i Sverige under senare tid. Även ökad korruption har angetts: Brottsutvecklingen i Sverige: Otillåten påverkan på myndigheter och korruption. Att detta skulle kunna ha något samband med invandringen anges dock inte av politiskt korrekta källor.

Miljö

En studie från 2010 angav att länder med "moderata" nivåer av etnisk heterogenitet presterade bäst på "Environmental Performance Index" och att ökad etnisk heterogenitet därefter medförde försämring.

Utbildning

En studie år 2010 fann att ett ökad etnisk heterogenitet var associerat med sämre resultat på den internationella studentundersökningen PISA.

Brottslighet

Ett stort antal studier har undersökt om etniskt heterogena områden har högre brottslighet än homogena områden. De områden som studerats är vanligen olika områden i stora städer. Nästan alla studier fann att högre etnisk heterogenitet är associerat med högre brottslighet.

Studier funnit att ökad etnisk heterogenitet i ett land är associerat med mer dödligt våld.

Etniska konflikter

Tatu Vanhanen angav i boken Ethnic Conflicts - Their Biological Roots in Ethnic Nepotism (2012) att länders olika etniska heterogenitet förklarade 67% av den globala variationen beträffande etniska konflikter. Länders olika grad av demokrati eller länders olika ekonomisk utveckling förklarade bara mindre andelar.

Vanhanens tidigare book Ethnic Conflitcs Explained by Ethnic Nepotism (1999) undersökte de länder som delvis avvek från det generella mönstret att högre etniska heterogenitet innebär mer etniska konflikter. En grupp var auktoritära stater som kommunistiska länder och oljerika arabiska länder med stor andel gästarbetare som snabbt kunde bli utvisade om konflikter uppstod. I de tidigare kommunistiska länderna hade dock stora etniska konflikter uppstått när den hårda statskontrollen försvann. En annan grupp som delvis avvek var u-länder där stora delar av befolkningen var fattiga jordbrukare med mycket liten kontakt med andra grupper. Vanhanen förutsåg att de etniska konflikterna skulle öka i dessa länder om de moderniserades. Etniskt heterogena demokratiska länder med stor regional autonomi till olika etniska områden eller en formell uppdelning av statsapparaten mellan de olika etniciteterna angavs också ha relativt mindre etniska konflikter. Men dock fortfarande mer än mer etniskt homogena länder. Mot alternativet med formellt uppdelad statsapparat talar dock det långvariga inbördeskriget i Libanon vars statsapparat uttryckligen var uppdelad mellan de olika etniciteterna men Vanhanen anser att detta inbördeskrig framförallt orsakades av externa krafter.

Länder som hade ovanligt mycket etniska konflikter inkluderade länder där de olika grupperna hade ovanligt olika fysiskt utseende. Ett exempel som Vanhanen angav var Tutsis and Hutus i Rwanda och Burundi. Ett annat var i länder Sahararegionen som hade både subsaharisk och nordafrikansk befolkning och där situationen av Vanhanen beskrevs som gränsande till raskrig. (Efter att boken hade skrivits upplevde flera länder i området blodiga inbördeskrig mellan ländernas norra och södra delar och Sudan och Etiopien delades.)

Vanhanen såg ingen enkel lösning på konfliktbenägenheten som ansågs vara grundad i genetiskt orsakad etnisk nepotism och rekommenderade att starkt etniskt splittrade länder där det var möjligt ska delas upp i nya länder efter etniska linjer. Han förutsåg att detta skulle kunna bli ett alternativ i framtiden t.o.m. för USA i takt med ökande etniska spänningar p.g.a av den demografiska utvecklingen.

Tillit och socialt kapital

Flera studier har funnit att högre etnisk heterogenitet är associerat med minskad tillit till andra människor. En studie år 2006 i Sverige fann att ökad etnisk heterogenitet i ett område var associerat med minskad tillit. En studie år 2013 av 33 svenska kommuner angav samma sak. Malmö och Sundbyberg hade lägst tillit.

En välkänd studie av Robert D. Putnam fann att högre etnisk heterogenitet var associerat med mindre tillit, mindre socialt kapital och en "hunkering down" medförande att människor undvek att engagera sig i närsamhället. Detta hände både mellan grupper och inom grupper och angavs vara associerat med ett flertal negativa variabler.

Sverigedemokraterna citerade ett flertal källor och skrev i sin "Höstbudget 2011" att "Ett kanske ännu allvarligare men indirekt hot mot det svenska samhället är det sätt på vilket massinvandringen minskar det sociala kapitalet, genom att underminera och erodera gemenskapen, tilliten och den inre solidariteten. De nämnda faktorerna har inte bara betydelse för den ekonomiska tillväxten, graden av korruption, utbildningsväsendets effektivitet och invånarnas allmänna välbefinnande, de utgör också det fundament på vilket vår solidariskt finansierade välfärdsmodell vilar. En lång rad vetenskapliga studier har det senaste decenniet visat att det föreligger ett starkt negativt samband mellan graden av tillit och socialt kapital relativt ett samhälles etniska/kulturella heterogenitet. Professor Vernon Bogdanor, en av Storbritanniens mest välrenommerade statsvetare, har beskrivit detta samband på följande sätt:”Det går att hävda att känslan av samhörighet beror på hur homogent ett samhälle är. En hög invandringsnivå kan då hota den samhörighetskänsla på vilken välfärdsstaten vilar."

Deltagande i organisationer, frivilligarbete, folkräkningar och val

En studie publicerad år 2003 angav att högre etnisk heterogenitet i ett område var associerat med lägre deltagande i organisationer, frivilligarbete, folkräkningar och val.

Livstillfredsställelse

En studie i England år 2004 fann att ökad etnisk heterogenitet i ett område var associerat med mindre livstillfredsställelse och mindre tillit till andra människor.

Depression

Studier har funnit att ökad etnisk heterogenitet i ett område var associerat med högre risk för depression.

Självmord

En studie år 2003 fann att ökad etnisk heterogenitet i ett land var associerat med ökad självmordsfrekvens.

Psykos

En engelsk studie år 2012 fann att risken för psykos ökade när en person bodde i ett område med lägre andel personer av samma etnicitet.

Välgörenhet

En studie år 2011 fann att i Kanada var ökad etnisk heterogenitet var associerat med minskad privat välgörenhet. Detta gällde framförallt välgörenhet av rika personer och den genomsnittliga donationens storlek minskade. Den totala andelen som gav till välgörenhet var dock oförändrad.

Politik

Ökad heterogenitet har i studier associerats med minskat stöd för allmän välfärd. Detta har vanligen ansetts bero en mindre altruism mot andra etniska grupper än den egna. Detta har angetts vara en anledning till att USA historiskt haft en mindre välfärdsstat än europeiska länder. En studie år 2010 i Danmark, Storbritannien, och Sverige fann liknande effekter på opinion som i USA. En studie år 2012 i Sverige fann att ökad etnisk heterogenitet i ett område, definierad som andelen personer från icke-OECD länder, var associerad med ökat stöd för att minska sociala förmåner. Detta gällde speciellt personer med hög inkomst och stor förmögenhet.

En nyliberal förhoppning kan vara att detta ska medföra en mindre stat (se invandring och nyliberalism). Detta har hävdats ha empiriskt stöd. Kritiker har hävdat att även om det globalt finns en negativ korrelation mellan etnisk heterogenitet och offentliga utgifter som andel av ekonomin så är i i-länder statens andel av ekonomin oförändrad eller t.o.m. större vid ökad etnisk heterogenitet. Samma har hävdats gälla för sambandet mellan offentliga utgifter som andel av ekonomin och etnisk heterogenitet i delstater i USA. Detta kan bero på att en stor invandring av grupper som i hög grad utnyttjar välfärden i sig ökar de statliga utgifterna, att även om vissa av ursprungsinvånarna blir mer skeptiska till allmän välfärd kan vänstersympatisörer bli mer engagerade av vad man ser som ökande orättvisa etniska klyftor, och att den allt större gruppen invandrare överväldigande röstar vänster.

En studie i Sverige år 2013 studerade effekten av att ha gett lokal rösträtt till icke-medborgare. Studien fann att i områden där dessa var en signifikant andel så medförde rösträtten en stor effekt på den förda politiken och orsakade en substantiell ökning av utgifterna för utbildning och social- och familjetjänster. Två mindre studier av muslimer i Sverige fann att 80-90% eller mer än 90% stödde vänsterpartier. Enligt SVTs valundersökningen år 2010 röstade 77% av de icke-europeiska invandrarna på vänsterpartier jämfört med 43% av de inrikes födda. Även andra undersökningar har visat mycket starkt stöd för vänsterpartier bland personer med utländsk bakgrund.

Studier Danmark år 2010 och 2012 fann att ökad etnisk heterogenitet i ett område var associerat med ökat stöd för nationalistiska anti-immigrationspartier. En liknande effekt sågs i en studie år 2012 av olika områden i Hamburg.

Se även

• Vit flykt

Externa länkar

• Forskning: Mångfald skadar samhället
• Invandring skadar tilliten i samhället
• Dansk forskning: Mångkultur förstör social tillit
• Svenskar vill bo invandrarfritt
• Søndagskronik: Den livsviktiga tilliten
• Den svenska tilliten och sociala sammanhållningen sjunker

Engelska

• Jared Taylor, American Renaissance: What Science Says About Diversity (Part II)