Sverigedemokratisk Ungdom

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Sverigedemokratisk Ungdom (SDU), är sverigedemokraternas ungdomsförbund. Förbundet betecknar sig som demokratiskt, nationalistiskt och socialkonservativt. Det officiella kansliet finns i Stockholm.

Ideologi

Med ideologisk förankring i socialkonservatism och nationalism verkar vi för en harmonisk, organisk och medmänsklig utveckling av samhället. Vårt samhälle värnar den som behöver stöd utan att för den skull hålla tillbaka den som är stark.

Nationen är viktig för oss då det är genom denna vi upprätthåller den svenska samhällsgemenskapen, det svenska välståndet och den svenska suveräniteten. Nationen är för oss summan av alla nu levande, och tidigare generationer, svenskar och deras gemensamma liv och gärningar.[1]

Verksamhet

SDU har bedrivit flera kampanjer, bl.a. "Rör inte min mormor" 2003, och "Vägra kallas rasist" i november 2004. Hösten 2008 startade man även en kampanj mot den "Svenskfientliga brottsligheten". Hösten 2010 efter riksdagsvalet startades kampanjen "Vi tar ingen skit", som har som syfte att stötta elever som på grund av sina sympatier med Sverigedemokraterna har blivit negativt särbehandlade på sina skolor.[2] I mars 2012 lanserade man kampanjen "Stolt svensk", om att vara stolt över sitt kulturarv.[3]

Medlemstidningen hette fram till 2006 Demokraten. Tidigare har medlemstidningarna SDU-Bulletinen och "Ung Front" givits ut.

Antal medlemmar

SDU drog under 2009 igång en kampanj att värva medlemmar och i april samma år kom man upp i 1000 medlemmar, vilket gör förbundet berättigat till statligt bidrag.

I september 2014 hade SDU cirka 3.500 medlemmar.[4]

Historia

1993 bildades Sverigedemokraternas Ungdomsförbund (SDU) för första gången. Detta år startade också utgivningen av tidningen Ung Front.

Snart bytte förbundet namn till Sverigedemokratisk Ungdom och utgivningen av SDU-bulletinen ersatte Ung Front. Emellertid råkade förbundet ut för en så stark ideologisk vindkantring att förbundet lades ner 1995. Partiledningen i sverigedemokraterna förklarade detta officiellt med följande: "Den sverigedemokratiska rörelsen var vid denna tid så svag, att ideologiskt avvikande personer tog sig in och besatte höga poster, varpå moderpartiet så småningom beslöt sig för att knyta ungdomsverksamheten till sin egen organisation."

Därefter var ungdomsverksamheten integrerad i själva partiet, vilket i praktiken innebar rabatterat partimedlemskap för ungdomar under 20 år. Ungdomar hade också rätt till minst en plats i varje SD-styrelse på alla nivåer och på våren 1995 blev SDU-bulletinen en bilaga till SD-bulletinen. Efter valet 1998 tilläts SDU åter bilda en egen, separat organisation.

Återgrundandet ägde rum 1 november 1998, när en grupp yngre sverigedemokrater samlades på Medborgarhuset i Stockholm. Man antog en rad punkter, som skulle ligga till grund för ett principprogram och landet delades in i fyra distrikt. Till förbundsordförande valdes Jimmy Windeskog, då bosatt i Borlänge. Han hade sedan 1995 varit ungdomsansvarig inom sverigedemokraterna. Windeskog tog initiativ till startandet av SDU:s nuvarande medlemstidning, Demokraten!, och så småningom också SDU:s kortlivade tidskrift för ideologisk och filosofisk debatt, Samtal i Skamvrån.

Vid Rikskongressen 2000 avgick Jimmy Windeskog som ordförande och ersattes av Jimmie Åkesson från Sölvesborg.

Efter att Åkesson valts till partiordförande för Sverigedemokraterna, på partiets riksårsmöte 2005, valdes Martin Kinnunen till ny förbundsordförande i SDU. Till vice ordförande valdes Erik Almqvist.

I september 2007 avgick Kinnunen och Erik Almqvist valdes till ordförande. I november 2010 avgick Erik Almqvist och den 22-årige William Petzäll valdes till ordförande istället.[5] Den 11 februari 2011 tillträdde Gustav Kasselstrand som tillförordnad förbundsordförande, för att den 10 september väljas till permanent ordförande.[6]

Den 12 september 2015 valdes Jessica Ohlson till ordförande för SDU.[7]

Moderpartiets brytning med SDU

Några timmar efter att Jessica Ohlson valts till ordförande bestämde SD:s partistyrelse att bryta med SDU och bilda ett nytt ungdomsförbund under samma namn.[8] Skälet från moderpartiets sida anges vara ideologiska skiljaktigheter. Det nya ungdomsförbund förklarar att "i den nya arbetsgruppen kommer vi att arbeta för ökat samarbete och kommunikation mellan SDU och SD".[9] Richard Jomshof skulle komma och diskutera att moderpartiet beslutat sig för att kasta ut ungdomsförbundet redan innan partikongressen Landsdagarna i SVT:s Agenda men vägrade då att tala med Jessica Ohlson. På frågan varför man inte lät medlemmarna rösta om ett så radikalt agerande att kasta ut ett helt ungdomsförbund så menar Jomshof det var för att konflikten inte skulle fortsätta att eskalera. SVTs programledare undrade då om "Det är inte så då att ni är rädda för att inte få majoritet för det här då?". Vilket Jomshof nekade till.[10]

Sverigedemokratisk Ungdom beskriver sig själva sedermera som ett självständigt och fristående nationalistiskt ungdomsförbund.[11] Efter brytningen så har ungdomsförbundet under Jessica Ohlsons ledning fått ett uppsving i nya medlemmar.[12] Jessica Ohlson debatterade Ungsvenskarnas ordförande Tobias Andersson under Almedalsveckan 2016 där Andersson uppvisade en hätsk attityd gentemot Ohlson.[13] Efter att SD klippte banden med SDU så övertog moderpartiet utan tillåtelse ungdomsförbundet SDU:s webbdomän. SDU har valt att lämna in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt med yrkanden om att SD ska lämna tillbaka domänen.[14] Sverigedemokraternas nya ungdomsförbund använder dock inte domänen utan har en annan (Ungsvenskarna).

Förbundsordförande

Period Namn Stad
1993–1994 Robert Wennerstedt (alias för Robert Vesterlund) Stockholm
1995–1996 Urban Persson (Sd:s ungdomsansvarige)
1998–2000 Jimmy Windeskog Borlänge
2000–2005 Jimmie Åkesson Sölvesborg
2005–2007 Martin Kinnunen Stockholm
2007–2010 Erik Almqvist Lund
2010–2011 William Petzäll Borås
2011– 2015 Gustav Kasselstrand Göteborg
2015– Jessica Ohlson Nyköping

Kaliberaffären

Under hösten 2008 och vintern 2009 infiltrerades SDU i Stockholm, Malmö och Göteborg av tre personer utsända av Sveriges Radios undersökande program Kaliber. I sex månaders tid spelade man in med dold kamera och avlyssningsutrustning från allmänna och privata möten såväl som från privata situationer och förtroliga samtal i syfte att hitta något att misskreditera förbundet med. Kritik har riktats inte bara från Sverigedemokratiskt håll utan även från journalister som Jan Guillou huruvida dessa metoder är förenliga med god journalistik.

Galleri

Se även

Folketsmarsch05.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Svensk nationalism
Sd symbol.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Sverigedemokraterna i riksdagen

Externa länkar

Referenser