Länder och IQ

Forskning har under de senaste åren undersökt skillnader mellan olika länders medel-IQ (medel-intelligenskvot), orsakerna till dessa skillnader, och korrelationer mellan länders medel-IQ och andra faktorer.

Beräkningar av länders medel-IQ

"Average IQ values in various European countries"

1981 publicerades artikeln "Average IQ values in various European countries" av V. Buj. Studien är den enda jämförande studie som under kort tid och med samma IQ-test jämfört olika länders medel-IQ. Troligen gjordes testerna under 1970-talet i huvudstäderna eller den största staden i 21 Europeiska länder och Ghana. IQ-forskaren Rindermann skriver att studien är av tveksam kvalitet och med knapphändig information beträffande metodologin. Korrelationerna med andra IQ-beräkningar och internationella studentundersökningar, förutom PISA, är höga.

Böcker och artiklar av Lynn och Vanhanen.

Karta baserad på medel-IQ värdena från IQ and the Wealth of Nations. Värdena från senare källor av samma författare har vissa skillnader men är i stort sett likartade. För en lista med uppskattade medel-IQ för olika länder se artikeln om boken Intelligence: A Unifying Construct for the Social Sciences

Richard Lynn och Tatu Vanhanen publicerades år 2002 boken IQ and the Wealth of Nations. Den var baserad IQ-studier från 81 olika länder gjorda av andra forskare. Övriga länders medel-IQ uppskattades baserat på grannländernas. Boken argumenterade att ett lands medel-IQ påverkade många andra viktiga variabler.

Författarna har därefter publicerat flera nya böcker och artiklar som beskrivit allt fler IQ-studier. Dessa inkluderar både nya studier och tidigare okända äldre studier. Detta har medfört att det funnits studier från allt fler länder. Vissa länders medel-IQ har reviderades. Argumenteringen beträffande påverkan på andra faktorer har reviderats och blivit mer detaljerad med fler angivna effekter. Författarna har också i de senare versionerna på olika sätt bemött kritik mot de äldre.

Således publicerades år 2006 boken IQ and Global Inequality av samma författare. År 2010 publicerades artiklen "National IQs updated for 41 Nations" av Lynn. År 2012 publicerades boken Intelligence: A Unifying Construct for the Social Sciences av Lynn och Vanhanen.

Världens genomsnittliga IQ år 2000 har uppskattats till ungefär 90 baserat på de olika ländernas medel-IQ och ländernas befolkningsstorlek.

"A systematic literature review of the average IQ of sub-Saharan Africans"

År 2009 publicerades artikeln "A systematic literature review of the average IQ of sub-Saharan Africans" av Jelte M. Wicherts et al. som kritiserade de tidigare beräkningarna framförallt beträffande subsahariska Afrika. Egna beräkningar för dessa länder presenterades. Efterföljande artiklar från båda sidor (och ovan nämnda böcker av Lynn och Vanhanen) fortsatte diskutera frågan utan att nå någon konsensus.

"African cognitive ability: Research, results, divergences and recommendations"

År 2013 publicerades artikeln "African cognitive ability: Research, results, divergences and recommendations" av Heiner Rindermann som bland annat diskuterade ovan nämnda debatt beträffande subsahariska Afrika och angav nya data och beräkningar.

Internationella studentundersökningar

Karta över resultaten från matematiktesten i TIMSS 2007 and PISA 2009. Man testar även läsförmåga och naturvetenskap med i stort sett likartade resultat.

Flera mycket stora internationella studentundersökningar utförs regelbundet:

• Programme for International Student Assessment (PISA)
• Progress in International Reading Literacy Study (PIRL)
• Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS)

Dessa har testat ett mycket stort antal studenter. Således testade exempelvis PISA 2009 mer än en halv miljon 15-åringar från 65 olika länder och ekonomier.

En studie av Rindermann (2007) fann att korrelationerna mellan dessa undersökningarna och Lynn och Vanhanen's IQ-beräkningar var mycket höga. Han hävdade baserat på statiska beräkningar att både IQ-testerna och de internationella studentundersökningarna mäter samma underliggande kognitiva förmåga. Flera andra studier har visat liknande resultat.

De internationella studentundersökningar har fördelen jämfört med IQ-beräkningarna att de mäter ett mycket stort antal studenter med samma test under en kort tidsperiod. Det finns dock brister som att i vissa länder är andelen som går i skola låg och att de nationella organisatörerna ibland genomför testningen på olika sätt. IQ-testerna har fördelarna att fler U-länder och fler grupper än studenter ingår.

Kritik mot IQ-beräkningarna

Den inte politiskt korrekta och internationellt uppmärksammade boken IQ and the Wealth of Nations fick omfattande kritik. Även senare beräkningar har kritiserats. Det finns även allmän kritik mot IQ som diskuteras i artikeln om detta ämne.

IQ-beräkningarna har kritiserats för att bygga på många olika slags IQ-tester och för att det ibland kan ifrågasättas om de grupper somt testats är representativa för befolkningen i landet. Vissa fel i återgivandet av originalstudiernas IQ-värden har rapporterats.

Ett annat hävdat problem är Flynneffekten som refererar till den långsamma ökning IQ-testresultat som observerats i många länder. IQ-beräkningarna har tagit hänsyn till detta genom att justera gamla testresultat uppåt beroende på hur gamla de är. Men det är oklart om Flynneffekten är lika snabb i alla delar av världen vilket har antagits i beräkningarna.

Ett annat möjligt problem är att det kan inträffa förändringar i ett land som kan påverka landets medel-IQ efter att ett IQ-test gjorts. Ett exempel är om ett lands befolkning snabbt förändras av omfattande invandring eller utvandring.

För många länder fanns inga IQ-tester varvid istället medelvärdet av grannländernas värden användes. Detta har ifrågasättas då frånvaro av IQ-tester i ett land kan bero på faktorer som också kan påverka medel-IQ som fattigdom.

Lynn och Vanhanen har som angivits ovan publicerat flera böcker och artiklar efter IQ and the Wealth of Nations med bland annat kraftigt utökade data och nya beräkningar bland annat som svar på tidigare kritik.

IQ-resultaten har dessutom försvarats som pålitliga eftersom när flera IQ-tester har gjorts i ett land så är resultaten mycket likartade. Beträffande uppskattningarna för länder utan egna IQ-studier har dessa försvarats med att dessa teoretiska uppskattningar visat sig stämma mycket väl överens med resultaten i senare tillkomna IQ-studier. Att IQ-resultaten stämmer så pass väl med de internationella studentundersökningarna har också ansetts tala för IQ-värdenas pålitlighet. De många and starka korrelationerna med viktiga ekonomiska och social faktorer som beskrivs nedan har också ansetts visa IQ-värdenas relevans.

Det har ifrågasatts om IQ-testerna är kulturellt neutrala. Motkritiker har hållit med att om verbala tester baserade på ett visst språk används på personer med dåliga kunskaper i detta språk kan resultaten bli felaktiga. De har dock pekat på studier i Afrika som har funnit att icke-verbala IQ-tester förutsäger framtida framgång lika väl för både afrikaner och icke-afrikaner.

Som nämnts tidigare så argumenterade Wicherts et al. i "A systematic literature review of the average IQ of sub-Saharan Africans" att beräkningarna för subsahariska Afrika var problematiska. De hävdade att för dessa länder (men inte för andra länder) var överensstämmelsen med de internationella studentundersökningarna dålig och att IQ-undersökningar som visade högre resultat hade uteslutits. Lynn kritiserade dessa IQ-undersökningar som gjorda på icke representative elitgrupper och hävdade att de internationella studentundersökningarna också gav stöd för de lägre resultaten i subsahariska Afrika. Noteras kan att även i Wecherts et al. beräkning så är subsahariska Afrikas medel-IQ lågt och i närheten av 80 jämfört med under 70 i Lynns beräkning. Studien "African cognitive ability: Research, results, divergences and recommendations" år 2013 av Rindermann angav baserat på nya IQ-studier, nya analyser av tidigare data och olika slags indirekta uppskattningar en medel-IQ på 75.

En studie år 2013 beräknande medel-IQ för invandrare till Danmark baserat på resultat från IQ-testning i samband med värnplikten. Medel-IQ angavs vara 86,3 år 2003 (exkluderande invandrare från vissa västerländska länder). Detta jämfördes med förväntad medel-IQ för gruppen enligt Intelligence: A Unifying Construct for the Social Sciences vilket angavs vara 86,7. Studien angav att resultatet gav starkt stöd för att bokens medel-IQ-värden är korrekta.

Orsaker till skillnaderna

Vissa faktorer som är viktiga i U-länder som olika sorters undernäring i barndomen, exempelvis jodbrist, kan permanent ge livslångt nedsatt IQ.

Vissa forskare hävdar att sådana miljöfaktorer kan förklara alla skillnaderna i medel-IQ mellan länder. Flynneffekten har angetts som ett exempel på hur miljöfaktorer kan ha en stor inverkan på IQ. Andra forskare har hävdat att miljöfaktorer bara kan förklara en del av skillnaderna som delvis anses genetiskt orsakade. Sådana genetiska skillnader kan ha uppkommit exempelvis genom att hög intelligens krävdes för att överleva i kalla klimat.

En annan föreslagen orsak är att i vissa länder är det vanligt med äktenskap mellan nära släktingar som kusingiften vilket skulle kunna orsaka sänkt IQ genom inavel. Det har dock hävdats att denna effekt är relativt liten. Se Inavel: Medel-IQ.

Se även artikeln ras och intelligens. Många länder är dock etniskt heterogena.

Korrelationer

Ett stort antal akademiska studier av många olika forskare har använt medel-IQ beräkningarna för fortsatt forskning. Lynn och Vanhanen beskrev år 2012 i en litteraturöversikt publicerad i den vetenskapliga tidskriften Intelligence 244 korrelationer som undersökts i sådana vetenskapliga studier. Exempel på korrelationer med högre medel-IQ:

Ekonomiska

• högre BNP/capita
• högre ekonomisk tillväxt
• lägre inkomstojämlikhet (Gini Index)
• lägre andel av befolkningen med en inkomst under 2 dollar per dag
• lägre arbetslöshet
• högre sparande som andel av BNP
• högre investeringar som andel av BNP
• högre "Human Development Index"
• lägre andel som arbetar i jordbruk

Hälsa

• längre medellivslängd
• mindre undernäring
• lägre mödradödlighet
• lägre spädbarnsdödlighet
• lägre antal fall av HIV/AIDS
• färre infektionssjukdomar
• högre antal fall av självmord

Politiska

• lägre korruption
• högre ranking på olika mått av demokrati
• mer politisk frihet
• bättre "rule of law"
• bättre byråkrati och institutioner
• lägre ranking på "Failed state index"

Demografi

• lägre födelsetal
• lägre befolkningstillväxt
• lägre andel unga i befolkningen
• mindre månggifte (polygami)

Utbildning och vetenskap

• högre läskunnighet
• längre utbildning
• fler akademiska publikationer
• fler patent
• fler forskare och ingenjörer

Religion

• lägre andel som beskriver sig som religiösa
• lägre andel som anger religion som viktig
• högre andel ateister

Immigranter

• högre inkomst för immigranter från länder med högre medel-IQ i USA
• större andel egenföretagare för immigranter från länder med högre medel-IQ i Norge

Brottslighet

• lägre antal fall av dödligt våld
• lägre antal fall av våldtäkter
• lägre antal fall av misshandel

Ett flertal av dessa samband liknar sambanden på individnivå där högre IQ korrelerar med faktorer som högre inkomst, bättre hälsa, och mindre brottslighet. Se även Intelligenskvot#Korrelationer och andra samband med andra faktorer.

Sveriges beräknade medel-IQ och resultat i internationella studentundersökningar

Sveriges medel-IQ var 99 i Intelligence: A Unifying Construct for the Social Sciences. Som för andra länder är detta baserat på IQ-undersökningar som gjorts i Sverige (korrigerade för Flynneffekten) och det är möjligt att situationen förändrats sedan testerna utfördes.

Sveriges relativa position jämfört med de 25 länder som deltagit i samtliga PISA-undersökningar. 0 innebär en genomsnittligt position medan 1 och -1 innebär en position som är högst respektive lägst.

Sveriges resultat i PISA-undersökningarna av 15-åringar har snabbt försämrats. Inget land har tappat lika mycket som Sverige. År 2012 låg Sverige för första gången under OECD-genomsnittet i alla de tre ingående ämnena matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Även i TIMSS- och PIRLS-undersökningarna har Sveriges resultat försämrats. I TIMSS 2011 presterade svenska elever årskurs 8 under OECD-genomsnittet i båda de ingåenden ämnena matematik och naturvetenskap. Elever i årskurs 4 presterade bättre men "Samma årskull som deltog i årskurs 4 i TIMSS 2007 deltog årskurs 8 i TIMSS 2011. Det gör det möjligt att jämföra kunskapsutvecklingen. Analysen visar att svenska elever lär sig mindre mellan årskurs 4 och 8 än elever i andra länder."

Sverige presterade även år 2014 under OECD-genomsnittet i ett PISA-test med inriktning på problemlösning. Elever med utländsk bakgrund presterade sämre än elever födda i Sverige med svenskfödda föräldrar.

Samma år angavs att "Pisa 2012 bekräftade och förstärkte en mångårig trend: Svenska elevers färdigheter i läsning, matematik och naturvetenskap har sjunkit över tid, och svenska elever tappar i jämförelse med andra länder. Det visar en översyn Skolverket har gjort av ett 40-tal internationella mätningar som Sverige deltagit i sedan 1995." Ett undervisningsråd på skolverket angav att "När det gäller de dominerande kunskapsområdena så finns det inget land som har haft en så envist negativ trend de senaste 10-15 åren som Sverige". De försämrade resultaten hävdades kunna bero på bristande motivation och ork i samband med de inte betygsgrundande internationella proven. "Men det kan också vara så att eleverna inte har tränats upp i förmågan att vara uthålliga och motiverade i skolan över huvud taget". Att proven skulle vara betygsgrundande i något land förefaller mycket osannolikt då bara ett urval av studenterna i varje land deltar i proven.

År 2009 besökte besökte mer än hundra utländska delegationer och regeringar Finland för att lära sig varför landet presterar så bra. Flera förklaringar har nämnts inklusive liten invandring.

Invandring skulle kunna sänka resultaten genom flera olika effekter: genom att personer med utländsk bakgrund av olika anledningar presterar dåligt, genom att skolans utbildningskrav och undervisningstakt generellt minskar, genom att resurser tas från andra grupper och genom ökade ordningsproblem.

Studier har angett en association mellan ökad etnisk heterogenitet och sämre PISA-resultat liksom mellan högre andel elever med invandrarbakgrund (åtminstone om de kommer från geografiskt avlägsna områden) och sämre PISA-resultat.

Schweiz har kraftigt förändrat sin immigrationspolitik till att starkt favorisera högkvalificerade invandrare. En studie år 2012 angav att detta medfört en stor förbättring av PISA-resultaten för invandrare.

Se även

• Intelligence: A Unifying Construct for the Social Sciences
• Invandring och utbildning

Externa länkar

• Recension av IQ and Global Inequality
• Smarta invånare ger stark ekonomi
• Stark koppling mellan nationell IQ och utbildningsnivå
• ”Folkets IQ bakom Finlands framgång”
• Känsliga frågor som kräver svar
• Haiti ur ett historiskt perspektiv
• Invandrare sänke i nya Pisa
• PK-pressen försöker snacka bort PISA-katastrofen
• Kognitiva skillnader störst i Sverige
• Alla lider skada när journalister blandar ihop vetenskap och politik
• Oroväckande Pisaresultat för invandrare

Referenser

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Sociobiologi

Delar av denna artikel är delvis baserad på text från Wikipedias artikel "Nations and Intelligence" [1] och är därför licenserad under GFDL. Allt sådant material har kontrollerats överensstämma med originalkällorna.