Hatbrott

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Kriminologi
Kriminologi
Biosocial kriminologi
Vapenlagsdebatten
Cinderella effect
Invandring och brottslighet
Invandring och brottslighet i andra länder
Ras och brottslighet
Ideologiskt motiverad brottslighet
Hatbrott
Brottsutvecklingen i Sverige
Sverige och våldtäkterna

"Hatbrott" är vissa former av ideologiskt motiverad brottslighet som hävdats vara speciellt allvarliga vilket orsakat hårdare lagstiftning, högre prioritering, särskilda utbildningar, och olika slags särredovisad och mer detaljerad brottsstatistik jämfört med annan ideologiskt motiverad brottslighet.[1]

Definition

Det Brottsförebyggande rådet (Brå) anger att "Inom den samlade forskningen påpekas dock att det saknas en vedertagen definition av hatbrott, och variationen mellan olika länder är stor."[1]

Samtidigt skriver Brå att "Även om oenighet råder om vad som bör inkluderas i termen hatbrott råder det internationell enighet om att händelsen är ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Ett enskilt hatbrott kan kränka dubbelt genom att skapa otrygghet och rädsla dels hos den utsatta personen, dels i den grupp som personen tillhör. För individen kan brottet innebära ett angrepp mot hennes eller hans identitet och värdighet."[1] Möjligen är dock all ideologisk brottslighet motiverad av en tro på att den egna gruppens ideologi är mer värdefull än andra gruppers vilket kan skapa otrygghet och rädsla hos de individer och grupper som blir utsatta för den ideologiska brottsligheten och som kan uppleva brottet som ett angrepp på identitet och värdighet.

Brå anger även att det har argumenterats att till skillnad från vad som gäller i de svenska definitionerna så borde också brott som begås mot människor p.g.a. exempelvis deras kön eller politiska tillhörighet klassificeras som "hatbrott".[1] Detta skulle dock orsaka politiskt korrekta problem eftersom exempelvis könsrelaterade "hedersbrott", kvinnlig könsstympning, politiskt brottslighet av vänsterextremister och islamister, och politisk brottslighet mot invandringskritiker och nationella då skulle riskera att bli klassificerade som "hatbrott".

"Hatbrott" i brottsbalken

I Sverige finns en straffskärpningsregel som kan tillämpas om "ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet". Detta kan orsaka straffskärpning. Detta gäller oavsett om brottet riktas mot en person i den kränkta gruppen eller inte.[1]

Brå anger att "I brottsbalken finns, förutom hets mot folkgrupp, olaga diskriminering och straffskärpningsregeln, inga specifika lagrum som reglerar den typ av brott som betecknas som hatbrott... ...Hatbrott är inte ett brott som uttryckligen regleras i egna bestämmelser i brottsbalken."[1]

Hets mot folkgrupp kan juridiskt inte begås mot svenskar.

En åklagare angav att "Ett exempel på hur svår bedömningen kan vara är om en invandrare säger din "jävla svenne" till svensk är det inte ett hatbrott men om svensken svarar med "ska du säga din jävla blatte" då blir det plötsligt ett hatbrott därför att invandraren tillhör en minoritet."[2]

"Hatbrott" enligt Brås brottsstatistik

Säpo fram till och med år 2005 och därefter Brå har producerat särskilda statistikrapporter beträffande "hatbrott". Säpo rapporterade också om vänsterextrema brott.[1]

Det som Brå anser vara "hatbrott" i dessa rapporter omfattar mycket mer än de ovan nämnda brottstyperna i brottsbalken.

En mängd olika faktorer kan anses göra denna statistik osäker. Ett exempel är ovan nämnda särbehandling av majoritetsbefolkningen beträffande hets mot folkgrupp.

Innehållet i rapporterna har varierat. År 2004 gjordes en omfattande förändring av datainsamlingen vilket gör det svårt att jämföra statistiken för vissa brottsanmälningar före och efter. När Brå övertog rapporteringen år 2006 slutade man rapportera om brottslighet av extremvänstern. År 2008 förändrades definitionen av "hatbrott" till att även omfatta främlingsfientliga mellan minoriteter och mot majoriteten, kristofobiska, övriga antireligiösa, bifobiska, heterofobiska, samt transfobiska. Samma år infördes även att polisen skulle markera om ett misstänkt brott ansågs vara ett misstänkt "hatbrott" eller inte. Brå anger att man inte utan vidare kan göra totala jämförelser beträffande "hatbrott" före och efter detta år. "Sett till de senaste fyra åren (2008–2011), då inga metodförändringar genomförts, har antalet främlingsfientliga/rasistiska hatbrott minskat med 7 procent". Även det totala antalet "hatbrott" minskade med 7% under tidsperioden.[1]

I "Hatbrott 2011" delades "hatbrotten" upp på följande grupper baserat på motiv:

Statistiken beror till största delen på att ett brottsoffer vid polisanmälan om brott på något sätt indikerar att man anser sig ha blivit utsatt för ett "hatbrott". Brå granskar först polisanmälningarna automatiskt med bland annat datoriserade söksystem som söker efter ord i polisanmälningarna som kan indikera ett potentiellt "hatbrott". Vilket ord som söks efter har varierat. Vidare utsorteras misstänkta brott beträffande hets mot folkgrupp, olaga diskriminering, och misstänkta brott som polisen specifikt markerat är ett misstänkt "hatbrott". Sedan granskas de utsorterade polisanmälningarna manuellt och Brå bedömer utifrån "särskilda bedömningskriterier" vilka polisanmälningar som man anser är "hatbrott" och ska ingå i hatbrottsstatistiken. Statistiken påverkas exempelvis av polisers kunskap om vad som är ett "hatbrott" vilket visat sig variera mellan olika polismyndigheter. Brås och polisens bedömningar skiljer sig ofta. Av 6910 fall som polisen specifikt markerat som "hatbrott" ansåg Brå att bara 2630 var "hatbrott". Detta beror exempelvis på att Brå inte anser att politiskt motiverad (förutom "vit makt"-motiverad) eller hedersrelaterad brottslighet är "hatbrott" vilket polisen ibland ansett.[1]

I Malmö angavs år 2011 att uppemot 95% av polisens inrapportering av hatbrott var felprocent. Man trodde exempelvis att felaktigt alla brott mot invandrare var hatbrott när det avgörande var motivet.[3]

I den tekniska rapporten framgår att man med de automatiska söksystemen endast undersöker vissa brottstyper. "Urvalet av brottstyper baseras på de brottstyper som enligt Säpo kan förekomma vid hatbrott". Exempelvis personrån och sexualbrott inkluderas inte bland dessa brottstyper.[4]

Den tekniska rapporten anges också att man vid bedömningarna tar hänsyn till faktorer som om gärningspersonen enligt signalementet var skinnskalle. Om brottet kan ha haft flera motiv anges att man inte klassificerar brottet som ett "hatbrott" om man anser att brottet inte skulle ha skett om brottsoffret hade haft samma etnicitet som gärningsmannen. Vissa ord anses kränkande i sig vid bedömningen. Dessa inkluderar neger, "svarta man", zigenare, och gypsy. Antisemitism påstås vara ett antireligiöst "hatbrott" men bedömningen beror på om en person uppfattas vara "av judisk börd".[4]

Statistiken påverkar också av hur aktiva olika grupper är beträffande att anmäla.

I rapporten anges att "I media framställs ofta våldsbrott som typiska hatbrott, medan man inom rättsväsendet i stället framhåller hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. I hatbrottsstatistiken är bilden annorlunda. Den största brottskategorin i statistiken är olaga hot och ofredande". Olaga hot/ofredande utgjorde 43% och våldsbrott utgjorde 18% av de polisanmälda "hatbrotten". Andra brottstyper var ärekränkning, hets mot folkgrupp, skadegörelse, klotter, olaga diskriminering, och "övriga brott".[1]

Beträffande polisanmälningarna år 2010 angavs att den 30 mars 2012 hade 7% blivit personuppklarade och 63% ha blivit tekniskt uppklarade vilket bland annat innebar att gärningen ej var brott eller att brott inte kunde styrkas.[1]

Statistik beträffande "vit makt-ideologiskt motiverade hatbrott"

Så kallade "vit makt-ideologiskt motiverade hatbrott" (VMIMH) har en speciell särställning i statistiken och alla "hatbrott" ska kategoriseras som sådana brott eller inte. "Hatbrott" anses vara "vit makt-ideologiskt motiverade hatbrott" om gärningsmannen anses ha uttryck sympati för en sådan ideologi vid brottstillfället vilket inkluderar Hitlerhälsning eller helt enkelt genom att person bär på vissa symboler som hakkors, sifferkoden 88, eller Wasakärven. Vidare anges att " För hatbrott där koppling till en nationalsocialistisk organisation eller en högerextrem grupp kan fastslås anses alltid en motivbild ingå utifrån vit makt-ideologi." Dessa organisationer inkluderade Svenska motståndsrörelsen och Svenskarnas Parti. "Det kan vara frågan om uttalanden vid torgmöten, flygblad eller affischer med ett främlingsfientligt/rasistiskt, islamofobiskt, antisemitiskt, kristofobiskt, övrigt antireligiöst eller homofobiskt budskap som sprids offentligt eller direkt till enskilda individer."[1][4]

I "Hatbrott 2011" angavs att 9% av hatbrottsanmälningarna var VMIMH eller 517 stycken polisanmälningar. Motsvarande för antisemitiska "hatbrott" var 28%, främlingsfientliga 11%, och homofobiska, bifobiska, och heterofobiska 1%. Våldsbrott utgjorde bara 3% av VMIMH vilket var mycket lägre än för "hatbrott" i allmänhet (18%). Detta innebar 14 stycken polisanmälningar.[1]

Under tidsperioden 2008-2011 minskade polisanmälningarna för alla sorters VMIMH med en fjärdedel och polisanmälningarna för våldsbrott med nästan två tredjedelar.[1] Jämför man med rekordåret för polisanmälningar för våldsbrott som var år 2003 har polisanmälningarna minskat med åtminstone 89%.[5]

Detta kan jämföras med att polisanmälningarna beträffande våldsbrott i allmänhet som under tidsperioden slog nya rekord varje år och år 2011 uppgick till 116 423 stycken.[6]

26% av VMIMH (eller 2% av alla "hatbrott") angavs ha "koppling" till en "vit makt"-organisation. Av dessa polisanmälningar "utgjordes drygt 50 anmälningar (39 procent) av brottstypen hets mot folkgrupp och knappt 50 av skadegörelse/klotter (37 procent). 17 av anmälningarna var olaga hot/ofredande (13 procent). Våldsbrott, olaga diskriminering, ärekränkning och övriga brott stod för den minsta andelen." Sistnämnda sammanslagna grupp utgjorde således 9%. Huruvida en enda av de polisanmälningar som hävdades ha koppling till en organisation gällde våldsbrott nämns inte i rapporten.[1]

Kritik

Det kan anses tveksamt om den ideologiskt motiverad brottslighet som enligt olika och varierande definitioner anses vara "hatbrott" och därför särbehandlats är allvarligare än annan ideologiskt motiverad brottslighet. Vidare kan den negativa särbehandlingen av majoritetsgruppen som beträffande vilka juridiskt kan utsättas för hets mot folkgrupp och beträffande "vit makt-ideologiskt motiverade hatbrott" anses vara tveksam.

En anmärkningsvärd märklighet med statistiken för "främlingsfientliga/rasistiska hatbrott" är att det är flera gånger fler polisanmälningar klassificerade som "hatbrott" av minoritetsgrupper mot andra minoritetsgrupper än sådana polisanmälningar av majoritetsgruppen mot minoritetsgrupper (551 jämfört med 128 stycken polisanmälningar enligt "Hatbrott 2011").[1] Detta förefaller orimligt inte minst med tanke på att gruppernas relativt befolkningsstorlek innebär att det är mycket mer sannolikt att en minoritetsperson träffar på och har möjlighet att begå "hatbrott" mot en person från majoriteten jämfört med mot en person från en annan minoritet.

Realisten har kommenterat den tidigare rapporten "Hatbrott 2009" med att "Det finns också anledning att tro att andelen svenskar som utsätts för hatbrott är kraftigt underrepresenterade i studien då poliser inte instrueras i att identifiera brott där svenskar utsätts för brott som hatbrott och många svenskar är indoktrinerade att endast minoriteter kan vara offer för rasism varför de i sina anmälningar inte lyfter fram sådana aspekter. Personrån begås exempelvis i stor utsträckning av utpräglade invandrargäng mot etniska svenskar, där gärningsmännen motiveras av sitt förakt mot det svenska folket...men inga eller extremt få av dessa brott återfinns i statistiken."[7] Som nämnts ovan är exempelvis personrån och sexualbrott exkluderade från de brottstyper som undersöks med de automatiska söksystemen. Se även "Vi krigar mot svenskarna".

Vidare skrev Realisten att "Sin vana trogen undviker Brå att redovisa huruvida ens ett enda av de 111 703 våldsbrott som anmäldes under 2009 kunnat kopplas till någon nationalistisk organisation, utan kategorin slås samma med övriga brott. Anmälningarna om hets mot folkgrupp handlar i regel om att flygblad eller klistermärken har anmälts, trots att innehållet i själva verket inte är brottsligt...De organiserade hatbrotten är med andra ord en nästintill obefintlig företeelse i samhället, trots att media och andra aktörer gärna framställer saken annorlunda. Brå redovisar inte ett enda anmält våldsbrott som nationella organisationer skulle ha legat bakom under 2009. Denna omständighet blottlägger återigen hur missvisande det är med anklagelser om att nationalister är våldsglorifierande, vilket i regel kommer från individer som själva glorifierar ett mer våldsamt mångkulturellt samhälle än det etniskt homogena och harmoniska samhälle nationalister eftersträvar."[7]

Brottsofferundersökningar

Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) frågar för vissa brottstyper om det kan finnas ett "främlingsfientligt motiv" eller "homofobiskt motiv" bakom brottet. Således frågar man inte svenskar om de utsatts för brottslighet baserat på deras etnicitet.[1]

False flag-"hatbrott"

Vissa "hatbrott" som inte minst i politiskt korrekt media beskrivits som utförda av "nazister" (som klottrande av hakkors eller fall av påstådd misshandel) har angetts bevisligen eller med stor sannolikt ha utförts av andra personer eller grupper som false flag-aktioner, ha utförts av andra personer eller grupper utan någon egentlig politisk avsikt (som spänningssökande klotter) eller aldrig ha inträffat (som vissa påstådda fall av misshandel och förolämpningar som saknar bevisning).[8][9][10][11][12]

Antisemitiska "hatbrott" i Malmö

Antalet polisanmälningar i Malmö som klassificerats som antisemitiska "hatbrott" har kraftigt ökat under senare tid. Antalet anges ha fördubblats mellan år 2008 och 2009. År 2013 angavs att antalet trefaldigats jämfört med 2010-2011. Ökningen var så stor att BRÅ tog bort Malmö från en del av den nationella hatbrottsstatistiken eftersom man ansåg att denna påverkades för mycket. Situationen för stadens judar har uppmärksammats internationellt. USA skickade år 2012 ett särskilt sändebud till Malmö för att övervaka och förbättra situationen för judarna.[13][14]

I Malmö har den judiska församlingen uppmanat medlemmarna att polisanmäla alla kränkningar vilket är en orsak till ökningen av anmälningarna.[15]

En hatbrottssamordnare vid Skånepolisen angav år 2013 att "Hon har insyn i alla länets hatbrott men ser praktiskt taget inga med nazistprägel. – När man presenterar statistiken över antisemitiska brott till exempel tror många att det är nazister som är misstänkta, men i stället är det unga män från Mellanöstern."[16] Andra källor har gett likartade beskrivningar.[13]

Situationen har även angetts orsaka osäkerhet beträffande vissa politiskt korrekta föreställningar. "Det är obehagligt att bo här, jag har flera gånger funderat över om jag ska flytta... ...Jag gillar Malmö för att här finns så många nationaliteter. Det är det som gör Malmö charmigt. Jag trodde att alla kunde få passa in här, men så verkar det tyvärr inte vara längre".[17]

"Hatbrott" mot kristna

Den österrikiska organisationen av "Dokumenteringsarkiv för intolerans mot kristna" angav i en rapport att 85% av alla religiösa "hatbrott" i Europa riktades mot kristna. Vidare angavs att i exempelvis Skottland var 95% av allt religiöst våld riktat mot kristna.[18] 80% av all religiös diskriminering har angetts vara riktad mot kristna och sådan diskriminering fanns i nästan 3/4 av världens länder. En uppskattning angav att 100,000 kristna dödades varje år. Förföljelsen kom från flera olika religiösa och politiska grupperingar. Politiskt korrekt media har anklagats för att underrapportera förföljelse av kristna eftersom i den politiskt korrekta världsbilden är kristna de som förföljer.[19] En rapport år 2013 angav att 70,000 kristna hade dödats under året vilket var en minskning från 100,000 året innan. Uppskattningen angavs vara lågt räknad och den verkliga siffran kan vara ännu högre.[20]

"Hatbrott" i USA

Rapporten The Color of Crime angav att enligt den officiella hatbrottsstatistiken i USA hade svarta en överrisk för alla slags "hatbrott" på 1,82 gånger jämfört med den kombinerade gruppen vita och hispanics och en överrisk på 2,25 för "hatbrott" med rasligt partiskhet som motiv. Detta trots att det hävdats att polisen är mer sannolik att beskriva ett brott som ett "hatbrott" när en vit är gärningsmannen än när en svart är detta. Media har hävdats visa större uppmärksamhet för mellanrasliga brott när vita begår dessa och sätta press på polisen att undersöka sådana brott som "hatbrott".[21]

Rapporten kritiserade hatbrottsstatistiken för att endast inkludera 0,3% av de mellanrasliga våldsbrott som enligt brottsofferundersökningar rapporteras till polisen. Eftersom gärningspersonen på något sätt måste meddela en raslig partiskhet som motiv kan den verkliga andelen vara mycket högre. Ett sådan partiskhet kan enligt rapporten misstänkas exempelvis när rasligt baserade grupper begår brott mot en person från en annan ras som vid många gruppvåldtäkter. Rapporten angav att svarta utförde 89% av alla mellanrasliga brott som begicks av flera gärningsmän år 2001-2003 enligt brottsofferundersökningar. Vidare angavs att svarta begick 10 000 gruppvåldtäkter på vita mellan 2001-2003 medan inga gruppvåldtäkter begicks på svarta av "vita" enligt brottsofferundersökningarna ("vita" gärningsmän inkluderade troligen vissa hispanics p.g.a. brottsofferundersökningarnas design).[21]

Beträffande alla mellanrasliga brott så angav rapporten att svarta hade en överrisk på 7,4 för våldtäkt och 1,66 för rån jämfört med "vita" även efter att man tagit hänsyn till skillnader i befolkningsstorlek och beträffande frekvensen av all slags brottslighet. Detta kan enligt rapporten "tyda på att svarta avsiktligen uppsöker vita för brottslighet, att vita gärningsmän undviker svarta, eller någon kombination av båda faktorerna." Vidare angavs att svarta begick mer våldsbrott mot vita än mot andra svarta medan bara 3% av "vitas" våldsbrott riktades mot svarta.[21]

Vidare kritiserades nyhetsbevakningen för att missvisande fokusera på brottslighet av vita mot icke-vita.[21]

Även boken Race and Crime: A Biosocial Analysis angav att svarta var överrepresenterade beträffande "hatbrott". Dessutom kritiserades statistiken för att gruppen "vita" inkluderade hispanics. Detta bland annat eftersom en mer detaljerad studie i Los Angeles funnit att nästan hälften av alla "hatbrott" begicks mellan svarta och hispanics. Polis och åklagare kritiserades för vad som föreföll vara en politiskt korrekt motvilja mot att klassificera brott av svarta mot vita som "hatbrott" eftersom en hatbrottsklassificering var 28 gånger mer sannolik när vita begick ett brott mot svarta än när svarta begick ett brott mot vita. Även mediarapporteringen kritiserades för att inte rapportera brott av icke-vita mot vita.[22]

"Hatbrott" i England

I England inrättade Londons pakistansk-muslimske borgmästare Sadiq Khan 2016 en hatbrottsenhet. Enheten, som hittills kostat 1,7 miljoner pund (cirka 20 miljoner kronor), har idag fem anställda och har hittills under året hunnit utreda över 1 600 misstänkta fall av ”hatbrott” på nätet. Endast nio av dessa har dock lett till åtal.[23]

Knockoutleken

Huvudartikel: Knockoutleken

"Hatbrott" mot vita i Sydafrika och Zimbabwe

Huvudartikel: Sydafrika och Zimbabwe

"Hatbrott" mot personer med albinism

Huvudartikel: Albinism

"Hatbrott" mot kvinnor

Huvudartikel: Taharrush gamea

Se även

Referenser

  1. 1,00 1,01 1,02 1,03 1,04 1,05 1,06 1,07 1,08 1,09 1,10 1,11 1,12 1,13 1,14 1,15 1,16 Hatbrott 2011. BRÅ 2012:7. http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2012-06-28-hatbrott-2011.html
  2. Claes Fürstenberg. Publicerad 7 januari 2013 12.19. Uppdaterad 8 januari 2013 14.45. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/malmo/darfor-sager-domstolen-nej/
  3. Malmöpolisen utbildas i hatbrott 9 februari 2011 kl 19:44 , uppdaterad: 9 februari 2011 kl 19:48. Sydsvenskan. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/malmopolisen-utbildas-i-hatbrott_5929763.svd
  4. 4,0 4,1 4,2 Hatbrott 2011. Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv. Brå 2012:8
  5. Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet. 2004. Säpo.
  6. Rekordmånga våldsbrott 2011. Publicerat den 25 januari 2012 kl 16:47. Fria Tider. http://www.friatider.se/rekordmanga-valdsbrott-2011
  7. 7,0 7,1 Organiserade hatbrott i princip obefintliga. Realisten. http://web.archive.org/web/20121121232344/http://www.realisten.se/2010/07/01/organiserade-hatbrott-i-princip-obefintliga/
  8. False flag-klotter i Stockholm? 2014-01-02. Nordfront. https://www.nordfront.se/false-flag-klotter-i-stockholm.smr
  9. Kärleksbrott? Publicerad 2014-01-03. Jan Milld. http://janmilld.wordpress.com/2014/01/03/karleksbrott/
  10. ”Hakkorsepidemin” 1960 – ‘false flag’-aktioner av kommunister och judar. 2014-01-04. Nordfront. https://www.nordfront.se/hakkorsepidemin-1960.smr
  11. Det rasistiska klottret. Publicerad 2014-01-04, klockan 17:09. Realisten. http://web.archive.org/web/20140327180836/https://www.realisten.se/2014/01/04/det-rasistiska-klottret/
  12. Använder våldsvänstern false flag-historier för att rekrytera? 2014-02-16 Nordfront. https://www.nordfront.se/anvander-valdsvanstern-false-flag-historier-for-att-rekrytera.smr
  13. 13,0 13,1 Antisemitismen i Malmö fortsätter att öka. 5 september 2013 kl 16:16. SvD. http://blog.svd.se/ledarbloggen/2013/09/05/antisemitismen-i-malmo-fortsatter-att-oka/
  14. Moa Lundgren/TT. Fler anmälda hatbrott mot judar. Publicerad 2013-07-30 16:21. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/fler-anmalda-hatbrott-mot-judar/
  15. Claes Fürstenberg. Rekordmånga hatbrott. Publicerad 7 januari 2013 00.45. Uppdaterad 8 januari 2013 15.04. http://www.sydsvenskan.se/malmo/rekordmanga-hatbrott/
  16. Joakim Palmkvist. Skånsk nazism på frammarsch – igen. Publicerad 17 december 2013 00.50. Uppdaterad 17 december 2013 00.50. http://www.sydsvenskan.se/skane/skansk-nazism-pa-frammarsch--igen/
  17. Mikael Funke. Många anmäler hatbrott. Sydsvenskan. Publicerad 30 juli 2013 00.50. Uppdaterad 30 juli 2013 08.39. http://www.sydsvenskan.se/malmo/manga-anmaler-hatbrott/
  18. Kristna mest diskriminerade i Europa. Publicerad: 2012-03-30 00:00. Världen Idag. http://www.varldenidag.se/nyhet/2012/03/30/Kristna-mest-diskriminerade-i-Europa/
  19. John L. Allen Jr. The war on Christians The global persecution of Christians is the unreported catastrophe of our time. 5 October 2013. http://www.spectator.co.uk/features/9041841/the-war-on-christians/
  20. 70 000 kristna dödade i år. Publicerat den 30 december 2013 kl 18:49. Fria Tider. http://www.friatider.se/70-000-kristna-dodade-i-ar
  21. 21,0 21,1 21,2 21,3 The Color of Crime Race. Crime, and Justice in America Second. Expanded Edition, 2005. New Century Foundation. http://www.colorofcrime.com/colorofcrime2005.html
  22. Anthony Walsh. Race and Crime: A Biosocial Analysis. 2004. Nova Science Publishers.
  23. Nordfront: Polisiär hatbrottsenhet blev ett fiasko
New-speak.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Politiskt korrekt nyspråk