Sociologens felslut
Sociologens felslut (engelska "The sociologist's fallacy") syftar på ett logiskt felslut där en korrelation mellan en social faktor och en egenskap hävdas vara bevis för kausalitet utan att ta hänsyn till att genetik kan vara förklaringen eller en delförklaring till korrelationen.
Begreppet myntades av IQ-forskaren Arthur Jensen.
Ett exempel är att hävda att eftersom socioekonomiska faktorer korrelerar med IQ så orsakar dessa faktorer IQ-skillnader utan att ta hänsyn till att genetik kan vara orsaken eller en delorsak till IQ-skillnaderna vilka i sin tur orsakar de socioekonomiska skillnaderna.
Ett annat exempel är att hög inkomst korrelerar med lägre kriminalitet vilket kan anses bevisa att fattigdom skapar kriminalitet utan att ta hänsyn till att genetik (som genetik med påverkan på IQ) helt eller delvis kan vara orsaken både till den höga inkomsten och den låga kriminaliteten.
Ibland används en sådan korrelation eller flera sådana korrelationer för mer komplicerade argument där man exempelvis kan "kontrollera" för "sociala skillnader" mellan två grupper (exempelvis invandrare och icke-invandrare) och då hävda att olika gruppskillnader helt eller delvis försvinner och därför beror på dessa "sociala" faktorer. Om korrelationen eller korrelationerna helt eller delvis egentligen beror på genetik blir argumentet felaktigt. Att kontrollera för allt fler "sociala" faktorer samtidigt är ibland populärt eftersom detta kan förefalla visa en allt större roll för dessa vilket återigen kan vara felaktigt om de bakomliggande korrelationerna egentligen helt eller delvis beror på genetik.
Om man trots användande av en mängd "sociala" faktorer inte helt kan "förklara" gruppskillnader kan man hävda att den "kvarvarande" gruppskillnaden måste bero på diffusa och svårmätbara men politiskt korrekta faktorer som "rasism". Detta kan sedan t.o.m. tas som ett bevis för existensen av "rasism" och utan att ta hänsyn till att det kan finnas en mängd alternativa förklaringar. Detta har beskrivits som "Sociologens andra felslut".
"Sociologen" i termen syftar på att felslutet är speciellt vanligt bland sociologer (och andra icke biologiskt inriktade akademiska grupper som socialantropologer, samhällsvetare, etc.). Detta kan bero på att man ofta aktivt försöker hitta socioekonomiska förklaringar till olika samhällsfenomen samtidigt som man undviker genetiska förklaringar. Detta kan delvis bero på att marxistiska förklaringsmodeller som förespråkar vikten av socioekonomiska faktorer fortfarande är mycket populära inom vissa akademiska vänsterkretsar, kan delvis bero på att man inom samma kretsar ofta har dålig kunskap om genetik och kan delvis bero på att man vill undvika förklaringar som skulle riskera att stödja kontroversiell forskning som rasbiologi.
