Människoraser

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Forskning om ras och etnicitet
Människoraser
Ras och brottslighet
Ras och intelligens
Ras och medicin
Ras och perception
Ras och sport
Andra rasskillnader
Dysgenik
Etnisk heterogenitet
Gruppevolutionär strategi
Inavel och utavel
Rasblandning
Rasliga genetiska intressen
Raslig r-K-selektionsteori
Sociologens felslut
Tabula rasa

Förekomsten av biologiska människoraser är kontroversiell. Begreppet har varierande grad av stöd i olika forskargrupper.

Olika människorasindelningar

Diagram som visar genetiska avstånd mellan 18 olika populationer och en indelning i 5 större grupper.[1]
En faktor som kan bidra till genetiska skillnader mellan grupper är geografiska barriärer mellan grupperna. Satellitbilden visar åtminstone två barriärer som angetts vara relevanta för människogrupper: Sahara-öknen i Nordafrika och Himalaya-bergskedjan (och närliggande bergskedjor/öknar) i Centralasien.
Flera diagram som visar olika nivåer av genetisk struktur. Diagrammet i övre vänstra hörnet visar ett genetiskt kluster format av européer. Detta är distinkt från genetiska kluster format av hankineser från Beijing (CHB), japaner från Tokyo (JPT), och yoruba fron Nigeria (YRI). Amerikaner från Utah med ursprung från Norra och Västra Europa formar ett genetiskt kluster inuti det europeiska genetiska klustret (CEU). Andra diagram visar mindre genetiska kluster inuti det europeiska genetiska klustret vilket visar att genetiska kluster finns på olika nivåer.[2]
Diagram som visar genetiska kluster i Centralasien och Östasien. Östasiater formar ett genetisk kluster distinkt från indier och centralasiatiska uigurer (CN-UG i diagrammet). Invånare i Singapore har ett varierat ursprung vilket reflekteras i diagrammet. Östasiaterna kan delas upp i mindre genetiska kluster vilket återigen visar att genetiska kluster finns på olika nivåer.[3]

Tidig historia

Vissa tidiga skrifter som den egyptiska De dödas bok och den judiska Bibeln innehåller rasindelningar.[4] De indiska Vedaböckerna beskriver enligt den ariska invasionsteorin en erövring av norra Indien av en mer ljusfärgad folkgrupp (indoarier). Enligt den bland annat i Indien politiskt känsliga och kontroversiella teorin så är det indiska kastväsendet delvis ett rasligt baserat indelningssystem.

En politiskt korrekt föreställning är att rasbegreppet skulle ha varit okänt i antikens Grekland och antikens Rom. Detta har dock angetts vara felaktigt och såväl greker som romare har angetts ha haft utbredda stereotypa åsikter om olika människogruppers fysiska och mentala egenskaper. En genetisk teori baserad på naturlig urval fanns inte innan Charles Darwin men däremot fanns redan i antiken teorier liknande lamarckism där både människan och andra organismer ansågs långsamt påverkas av sin miljö (i synnerhet av faktorer som klimat och geografi) och sådana förändringar ansågs sedan kunna överföras till avkomman. Vidare så varnades både i antikens Grekland och antikens Rom för rasblandning och den egna gruppens ansedda positiva egenskaper och historiska framgångar (liksom även germaners) ansågs delvis bero på att man tidigare undvikit rasblandning.[5][6]

Mer generellt har det angetts att det i många tidiga civilisationer (inklusive tidigt i Egypten, Kina, Indien och Islam) fanns utbredda stereotypa åsikter om olika människogruppers fysiska och mentala egenskaper. Även förhistoriska målningar gjorda av jägare-samlare har angetts vara tecken på att sådana grupper mycket tidigt gjorde gruppindelningar baserade på fysiska skillnader.[6]

Morfologi

Vetenskapliga försök till indelningar började göras på 1700-talet av bland annat Carl von Linné (den moderna taxonomins grundare). Även exempelvis Immanuel Kant (en av de viktigaste personerna inom etik och epistemologi) gjorde en tidig rasindelning. Sådana indelningar baserades liksom dåtidens taxonomi i allmänhet till stor del på morfologi (form och uppbyggnad eller jämförande anatomi). Att människoraser existerar var allmänt accepterat inom den vetenskapliga världen fram till andra världskriget (inklusive av exempelvis Charles Darwin som ansåg att olika människoraser skiljer sig beträffande fysiska och mentala egenskaper).[4][7][8]

Att framförallt morfologiska egenskaper användes inom taxonomin berodde bland annat på att sådana egenskaper kunde mätas relativt objektivt till skillnad från exempelvis psykologiska eller genetiska egenskaper för vilket det initialt saknades bra undersökningsmöjligheter. Morfologiska egenskaper som använts för taxonomiska indelningar av arten människa inkluderar bland annat pigmentering, hårform och skelettform. Senare morfologiska beskrivningar och rasindelningar gjordes framförallt inom fysisk antropologi. Efter andra världskriget blev dock rasbiologisk forskning alltmer politiskt inkorrekt och inte minst inom antropologi i många västerländska länder.

Genetik

Träddiagram illustrerande genetiska relationer mellan olika folkgrupper enligt Cavalli-Sforza och medarbetares studie från år 1994.[9]

En liknande indelning görs även i exempelvis detta diagram illustrerande den globala och afrikanska genetiska strukturen enligt en studie från år 2009: länk (extern). Diagrammet anger även att inom gruppen subsahariska afrikaner skiljer sig grupper som khoisan, pygméer och hadza från andra subsahariska afrikaner och studien anger att dessa grupper kan vara återstoden av tidigare mycket mer utbredda grupper av jägare-samlare.[10]

Modern genteknik har under senare tid revolutionerat bland annat taxonomin genom att möjliggöra direkta undersökningar av genetik istället för av morfologi. Denna revolution har även inkluderat forskningen om hur människan kan indelas i grupper och dessa gruppers historia. Denna forskning görs vanligen av genetiker istället för av antropologer. Ett exempel är en ofta citerade studie från 1994 av Cavalli-Sforza och medarbetare. Baserat på genetiska mätningar delade världens befolkning in i ett flertal grupper. Dessa beskrev situationen innan senare tids stora folkförflyttningarna som emigrationen av européer och afrikaner till Nord- och Sydamerika. Hur genetiskt lika och olika de olika grupperna var beskrevs. Denna indelning hävdades ha stöd av lingvistiska indelningar, lingvistisk historia, och arkeologisk forskning om hur människan spred sig över jorden. Cavalli-Sforza och medarbetare kallade aldrig dessa grupper för raser men andra har hävdat att det är biologiska människoraser som beskrevs. Människan kunde således delas upp i grupperna:[9][11][12][7]

  • Aboriginer och papuaner
  • Arktiska befolkningar
  • Européer
  • Indianer
  • Khoisan och pygméer
  • Subsahariska afrikaner
  • Sydasiater och nordafrikaner
  • Sydöstasiater
  • Öbefolkningar i Stilla havet
  • Östasiater
Träddiagram illustrerande genetiska relationer mellan olika indianska folkgrupper enligt en studie från år 2007. Folkgrupper med samma färg i träddiagramet talar likartade språk. Träddiagrammet visar ett samband mellan likartad genetik och likartade språk.[13]

Grupperna kan också slås samman i större grupper eller delas upp i mindre grupper baserat på genetiska likheter och olikheter.[9]

Den tekniska utvecklingen har fortsatt och tillåtit alltmer detaljerade genetiska analyser av grupper och av historiska händelseförlopp. Exempelvis så identifierade en studie från år 2009 genetiskt olika afrikanska äldre befolkningsgrupper vilka korrelerade med självbeskriven etnicitet och delade kulturella och/eller lingvistiska egenskaper. Många av dagens afrikanska befolkningsgrupper är i varierande utsträckning blandningar av äldre befolkningsgrupper vilket speglar historiska händelseförlopp som migrationer.[10] Ett annat exempel är genetiska studier av enskilda gruppers genetiska struktur (exempelvis svenskars).[14]

Grov indelning

Beträffande grövre indelningar har man ofta traditionellt talat om följande tre stora grupper motsvarande vissa geografiska regioner:

  • Eurasien öster om Himalaya
  • Nordafrika och Eurasien väster om Himalaya
  • Subsahariska Afrika

Ofta även följande två grupper motsvarande vissa geografiska regioner:

  • Oceanien
  • Amerika

En sådan indelning har angetts ha stöd av både morfologiska och genetiska skillnader och motsvara större geografiska barriärer som försvårat blandningar (oceaner, Sahara och Himalaya (och till Himalaya angränsande bergskedjor och öknar)).[15][16][17]

I tidigare antropologisk litteratur användes termer som "mongolider", "kaukasoider", "negroider" och "australider" för dessa grupper vilket dock numera anses vara politiskt inkorrekt terminologi. Därför istället försöker man ofta numera använda geografiskt baserade termer. Exempelvis används termen östasiater ofta istället för termen "mongolider" vilket dock kan skapa förvirring då termen östasiater alternativt ofta anses syfta på en mycket mer begränsad grupp (bland annat inkluderande kineser, koreaner, och japaner) och som exempelvis exkluderar sydöstasiater.

Definition av biologisk människoras

Ras i vardagligt språk

Svenska Akademiens ordlista anger att en ras är en "grupp som representerar ärftlig särtyp inom en art".[18]

Definitioner av rasbiologiska forskare

Rasbiologiska forskare har angetts flera mycket mer exakta och detaljerade definitioner av biologisk människoras. Att dessa definitioner varierat beror bland annat på ökad kunskap om och förmåga att mäta gruppskillnader. Det har även angetts att olika definitioner i stort sett är kompatibla med varandra men lägger tonvikten på olika aspekter av begreppet.[19]

Ett exempel på en nutida allmän definition är att en biologisk människoras är en grupp med gemensamt ursprung som därför har genetiska likheter vilket medför likheter i morfologiska och psykologiska egenskaper. Man kan då avse genomsnittet av en stor mängd gener och egenskaper där ingen enskild gen eller egenskap är avgörande.[20] En sådan definition innebär att en individ beträffande en eller ett begränsat antal egenskaper kan avvika avsevärt från rasens genomsnitt så länge som individens genetik i genomsnitt ändå liknar rasens genomsnittliga genetik. Exempelvis kan en individ med albinism trots detta anses tillhöra en ras som i genomsnitt har en mycket mörk hudfärg om individens genomsnittliga genetik liknar rasens genomsnittliga genetik.

Underarter

Inom taxonomin generellt är det omstritt hur man ska klassificera grupper under artnivån. Ett stort antal definitioner och termer har föreslagits. Den vanligaste termen är underart (engelska: "subspecies") och många arter har erkända underarter med egna latinska taxonomiska namn. Arter med sådana underarter inkluderar även arter nära besläktade med människan som schimpansen (med latinska namn som Pan troglodytes verus och Pan troglodytes ellioti). Hur underart ska definieras är dock omstritt och i synnerhet sedan genetiska analyser blivit möjliga.[21][22]

Underart och ras har ofta taxonomiskt använts som synonymer där dock underart typiskt använts beträffande icke-mänskliga arter och ras typiskt använts beträffande människan.[19]

Den moderna människan har klassificerats som den enda levande underarten inom arten Homo sapiens (underarten Homo sapiens sapiens). I diskussioner om biologiska människoraser har dock ofta olika slags jämförelser och liknelser gjorts mellan hävdade biologiska människoraser och erkända underarter hos andra arter.

Ras och framavlade grupper

Hos av människan domesticerade arter har det ofta genom avel under kort tid uppstått olika grupper som kan uppvisa stora skillnader beträffande de egenskaper avlats fram. På svenska används termen ras för dessa grupper. Exempelvis på engelska används dock vanligen en annan term än ras ("breed" som syftar just på framavlingen). Framavling tenderar att skapa vissa skillnader jämfört med grupper som uppstått genom mekanismer som naturligt urval och slumpmässig genetisk drift (som underarter). En framavlad grupp tenderar exempelvis att ha en låg genetisk variation inom gruppen.

Ras och påhittade grupper

Inom nöjesmassmedia (i synnerhet fantasy och science fiction) anges inte sällan olika helt påhittade grupper av intelligenta varelser vara olika "raser". Det trots att det exempelvis kan röra sig om grupper från helt olika planeter och som därför troligen faller utanför hela det nuvarande taxonomiska systemet. Detta kan möjligen skapa en förvirring kring begreppet ras.

Hävdade halmgubbar

Hur biologisk människoras ska definieras är kontroversiellt. Vissa kritiker har anklagats för att använda sig av halmgubbar genom att använda orimliga definitioner av biologisk människoras som sedan enkelt kan tillbakavisas. Ett exempel är att hävda att en biologisk människoras måste innebära en grupp där alla medlemmar har vissa nedärvda egenskaper som ingen medlem i andra grupper har.[20]

En halmgubbe är att hävda att biologiska människoraser innebär framavlade grupper liknande hundraser. Möjligen har av vissa rasbiologer föreslagna eugeniska åtgärder beträffande framtida grupper misstolkats så att man tror att rasbiologer hävdar att idag existerande raser skulle vara framavlade.

Ras i svensk lagstiftning

Ras nämns i vissa svenska lagar som hets mot folkgrupp. År 1997 angav konstitutionsutskottet att "När det gäller definitionen av begreppet ras är det i huvudsak den definition som gjordes i förarbetena till stadgandet om straff för hets mot folkgrupp inför 1970 års omarbetning av 16 kap. 8 § BrB och 7 kap. 4 § TF som legat till grund för begreppet även i senare bestämmelser... ...Med ras åsyftas enligt proposition 1970:87 de grupper av människosläktet som brukar upptas i antropologiska rasindelningar. Dessa grundar sig på skillnader i vissa ärftliga fysiska egenskaper bl.a. pigmentering och ansiktsform. Med folkgrupp av visst etniskt ursprung avses folkgrupp vari medlemmarna har ett relativt enhetligt kulturmönster. Enligt propositionen torde t.ex. samer kunna räknas dit liksom i betydande grad folkgrupper vars medlemmar var av samma nationalitetstillhörighet. En folkgrupp torde i det enskilda fallet ofta kunna inordnas under mer än en av de nämnda kategorierna. Exempelvis kan en folkgrupp av visst etniskt ursprung tänkas utgöra också en folkgrupp med viss hudfärg".[23] År 2014 ville regeringen ta bort rasbegreppet från svensk lagstiftning.[24]

Andra termer

Termerna underart och ofta människoras syftar på indelningar omedelbart under artnivån. Ytterligare indelningar på lägra nivåer har också gjorts. Inom botaniken har termer som varietet och form använts för sådana indelningar. För människogrupper har termer som underras, folkslag, stam och klan använts.

Vissa forskare har slutat använda begreppet ras och istället börjat använda begrepp som "population". Det har hävdats att detta ibland är en retorisk taktik för att undvika politiskt korrekt kritik och att det då fortfarande är biologiska människoraser som avses.[20]

Genetiska haplogrupper i mitokondrie-DNA ärvs endast ärvs på mödernet medan haplogrupper i Y-kromosomens DNA endast ärvs på fädernet. Detta är användbart för att studera genetiska släktskap. Det finns också associationer mellan olika haplogrupper och olika människogrupper/geografiska ursprung. Det är dock en felaktig föreställning eller halmgubbe att forskningen om genetiska skillnader enbart skulle handla om dessa haplogrupper. De genetiska skillnader som definierar dessa haplogrupper är en mycket liten andel av alla genetiska skillnader mellan människor och människogrupper och nyare genetiska studier har ofta studerat en allt större andel av dessa skillnader.

Olika termer syftande på personers hudfärg har ofta använts för att beteckna olika folkgrupper. I USA används termerna "Black" och "White" exempelvis i officiella folkräkningar. I praktiken syftar dock termerna vanligen på vissa folkgrupper med ett huvudsakligt geografiskt ursprung (som Europa eller subsahariska Afrika) och inkluderar vanligen inte vissa andra folkgrupper trots likheter beträffande hudfärg. Således inkluderas i USA vanligen inte i "Blacks" personer från södra Indien eller aboriginer/papuaner trots en ofta mycket mörk hudfärg och vanligen inte i "Whites" personer med albinism från icke-europeiska folkgrupper trots en ofta mycket ljus hudfärg. Se även artikeln om rasblandning beträffande andra gruppnamn baserade på hudfärg. Den hinduiska termen för kast är "varna" som även betyder färg.

Motståndare till rasbiologi och förekomsten av biologiska människoraser anser ibland ändå att "raser" existerar men då som helt socialt konstruerade grupper. Vissa personer vill överhuvudtaget inte använda ordet "ras" eller traditionella rastermer men har ändå haft behov av sådana termer och kan då istället använda termerna "rasifierad kropp" och "vit kropp" som omskrivningar för icke-vita och vita.

Argument beträffande människoraser

Morfologiska rasindelningar

Diagram som visar olika historiska och nuvarande ras/populationsindelningar och angivna likheter mellan dessa enligt boken The Nature of Race. Att de olika indelningarna av olika forskare som använt olika klassificeringsmetoder (inklusive olika morfologiska och olika genetiska klassificeringsmetoder) anges vara likartade anges vara ett bevis för förekomsten av människoraser.[25]

En kritik har varit mot tidigare morfologiska rasindelningar som kritiserats för att ha varierat för olika forskare. En respons är att för taxonomi i allmänhet har mycket stora förändringar skett sedan Linnés dagar. Detta gäller i synnerhet sedan genetiska analyser började användas. T.o.m. antalet riken (djur, växter, svampar, o.s.v.) har diskuterats. När de första morfologiska rasindelningarna gjordes saknades också god kunskap om vissa folkgrupper varför de av naturliga skäl inte fanns med i klassifikationerna.

Vidare uppvisar åtminstone senare morfologiska rasindelningarna stora likheter med varandra och skiljer sig framförallt beträffande om en viss grupp ska ses som en egen ras eller som en undergrupp till en annan ras. De överensstämmer generellt väl med genetiskt baserade indelningar.[7] Redan Linnés tidiga indelning av människan i grupperna "Afer"(afrikaner), "Americanus", "Asiaticus" och "Europaeus" har likheter med den ovan nämnda grova indelning i fem stora grupper förutom avsaknaden av en grupp motsvarande Oceanien (som det saknades god kunskap om när Linné levde).

Morfologisk rasbestämning används fortfarande bland annat inom rättsantropologi för att exempelvis göra rasbestämningar av skelettdelar (se sektionen "Genetisk variation i en folkgrupp jämfört med genetisk variation mellan folkgrupper" och sektionen "Åsikter bland forskare"). Paleoantropologi (som bland annat studerar människoliknande fossil från utdöda människogrupper) är ett annat område där morfologiska gruppbestämningar används.

Exempelvis den engelska polisen använder även i nutid ett system för "etnisk klassifikation" baserat på utseende.[26] I andra länder kan det uppstå olika problem med politiskt korrekthet när man exempelvis ska beskriva misstänkta brottslingar utseende i signalement och efterlysningar.

Klassificering av välkända historiska personer och grupper

En inte sällan politiskt känslig debatt har ofta förts om vilken ras/etnicitet olika välkända historiska personer eller välkända historiska grupper tillhört när detta inte är väldokumenterat. Debatten har också involverat ras/etnicitetstillhörigheten för de inte namngivna personer som exempelvis gjorde viktiga uppfinningar innan man började namnge och dokumentera uppfinnare. Denna debatt kompliceras av att den grupp nu lever ett visst område inte nödvändigtvis har samma genetik som den grupp som tidigare levt i området p.g.a. bland annat historiska erövringar, slavimport, frivilliga migrationer, blandningar och eugeniska/dysgeniska sedvanor. Vidare så kan samhällseliten ha tillhört en annan grupp än resten av befolkningen (exempelvis efter en erövring). Även om befolkningen i stort sett var homogen så kan enstaka personer (som personer med specialistkunskaper) ha invandrat från avlägsna områden. En persons namn är inte nödvändigtvis ett säkert tecken då en släkt eller en person kan ha ändrat sitt ursprungliga namn för underlätta assimilering.

Ett exempel på en sådan debatt har gällt vilken folkgrupp eller vilka folkgrupper som levde i det forntida Egypten. Under den ptolemeiska dynastin är det väldokumenterat att samhällseliten tillhörde en annan grupp än resten av befolkningen och det är teoretisk möjligt att en liknande skillnad mellan eliten och resten av befolkningen skulle kunna ha existerat även under mindre väldokumenterade perioder. Debatten har bland annat involverat morfologiska rasbedömningar av forntida målningar, statyer och mumier.

Under senare tid har debatten även inkluderat genetiska analyser. Exempelvis så angavs år 2010 att egyptiska myndigheter av misstag råkade avslöja politiskt känsliga resultat från en DNA-analys av faraon Tutankhamon.[27]

I andra historiska fall kan det vara historiskt väldokumenterat men kanske inte välkänt hos andra än historiker att en samhällselit eller delar av denna tillhörde andra rasliga/etniska grupper än resten av befolkningen. Exempel på detta skulle kunna vara att många historiska muslimska stater importerade så kallade "slavsoldater" från ofta mycket avlägsna områden (som norra Centralasien, Kaukasus och Europa) eftersom den inhemska befolkningen av olika anledningar ansågs mindre lämpliga - detta trots att "slavsoldaterna" vanligen var mycket unga när de anlände och därför måste ges en kostsam utbildning innan de blev användbara. "Slavsoldaterna" blev ofta mycket inflytelserika inte bara inom militären utan även inom hela statsadministrationen. De kunde ofta påverka valet av härskare och tog i vissa fall officiellt över hela staten. De kanske med välkända exemplen är janitsjarerna i det Osmanska riket och mameluckerna i Mamluksultanatet i Egypten (som besegrade både korsfararstater och mongoler) men fenomenet har angetts ha varit mycket mer omfattande och i varierade grad ha funnits i de flesta historiska muslimska stater.[28]

Självrapportering

Vissa länder som USA har länge bland annat i folkräkningar använt självrapporterad etnicitet/ras. Under senare tid hävdas inte att dessa indelningar motsvara vetenskapligt bevisade biologiska raser.

Studier har dock angett mycket starka samband med självrapportering och genetik (se sektionen "Korrelationer" nedan).

Biologiska människoraser och existensen av genetiska skillnader mellan folkgrupper

Diagram från en studie från år 2011 som visar hur mycket vissa populationer (från Afrika, Europa och Östasien) anges genetiskt skilja sig från varandra (enligt ett visst genetiskt mått) och med avseende på olika gengrupper med olika funktioner. Röda linjer (tillägg till originalbilden) markerar gengrupper som anges vara involverade i pigmentering, hår och skelett (morfologiska "yttre" egenskaper). Ett stort antal andra gengrupper finns inklusive ett flertal som anges vara involverade eller potentiellt involverade i nervsystemet.[29] Se sektionen "Biologiska människoraser och existensen av genetiska skillnader mellan folkgrupper" för en mer detaljerad beskrivning av studien.

Motståndare till förekomsten biologiska människoraser förefaller ibland tolka in betydelser i frågan som inte finns. En åsikt verkar således vara att om man bara lyckas bevisa att biologiska människoraser enligt en viss definition inte finns så har man också bevisat att det inte finns några genetiska skillnader mellan olika folkgrupper eller att de enda genetiska skillnader som finns är beträffande gener påverkande vissa "yttre" morfologiska egenskaper som hudfärg. Detta är felaktigt då det bevisligen finns genetiska skillnader mellan olika folkgrupper beträffande exempelvis gener påverkande resistens mot malaria,[30] tolerans av laktos (mjölksocker) och mjölkprodukter hos vuxna,[31] och aktivitet hos hjärnenzymet monoaminoxidas vilket har associerats med personlighetsegenskaper och beteenden.[32][33][34][35]

Gener kan klassificeras som tillhörande olika gengrupper baserat på genernas funktion. I många fall är en gens exakta funktion oklar men kan klassificerats som tillhörande en viss gengrupp baserat på likheter med gener med känd funktion. Modern genforskning har undersökt om olika folkgrupper skiljer sig genetisk beträffande sådana gengrupper och hur stora sådana skillnader är. Den uppmärksammade boken A Troublesome Inheritance: Genes, Race, and Human History (2014) angav bland annat att sådana genetiska studier undersökt hur genetiken evolutionärt förändrats i olika folkgrupper. Evolutionära förändringar mellan olika folkgrupper angavs ha skett beträffande gener involverade i många olika områden inklusive nervsystemet och kognition.[15][36][29]

En studie från år 2011 angav hur mycket vissa populationer (från Afrika, Europa och Östasien) genetiskt skiljer sig från varandra (enligt ett visst genetiskt mått) och med avseende på olika gengrupper med olika funktioner. Se diagrammet till höger. Ett flertal av de gengrupper som angavs genetisk skilja sig mellan populationerna angavs ha funktioner involverande nervsystemet. Ett flertal andra skulle potentiellt kunna ha en sådan funktion (exempelvis gengrupper involverade i signalöverföring eller tillväxtfaktorer med påverkan på bland annat nervsystemet). Flera andra gengrupper involverande bland annat olika organ, metabolismen, reproduktion och immunförsvar angavs också uppvisa genetiska skillnader mellan populationerna. Gengrupper som angavs vara involverade i den "yttre" morfologiska variabeln pigmentering angavs bara ha placeringar i ungefär mitten av listan av gengrupper och under flera gengrupper som angavs vara involverade i nervsystemet. Det har även föreslagits att sådana gener kan ha andra funktioner än enbart pigmentering (inklusive "inre" funktioner, se sektionen Andra rasskillnader: Hud-, hår- och ögonfärg). En gengrupp potentiellt involverad i den "yttre" morfologiska egenskapen hårmorfologi angavs vara placerad ännu lägre. En annan gengrupp som angavs vara placerad högre upp och som potentiellt är involverad i morfologiska skillnader (både "yttre" och "inre") angavs vara en grupp som skulle kunna ha en inverkan på skelettet inklusive kraniet (och således också möjligen den kontroversiella variabeln kranievolym). Den gengrupp som angavs uppvisa de allra största genetiska skillnaderna mellan populationerna var en grupp involverande hypofysen som är den del av hjärnan som styr hormonsystemet. Olika hormoner har omfattande effekter (både "inre" och "yttre) på hela organismen (inklusive hjärnan).[29]

Se även de olika angivna rasskillnader som beskrivs i de olika artiklar som nämns i Mall:Forskning om ras och etnicitet.

Tid som avses

Genetiska undersökningar kan bestämma de olika ursprungen och ursprungens andelar för individer och folkgrupper med blandat ursprung. Kartan illustrerar andelarna indianskt, europeiskt, och afrikanskt ursprung för vissa folkgrupper i Latinamerika enligt en studie från år 2012.[37]
Träddiagram illustrerande genetiska relationer mellan vissa folkgrupper enligt en studie från år 2012. Träddiagramet illustrerar dessutom migrationer och blandningar mellan vissa av folkgrupperna enligt studien. Exempel på detta är att de centralasiatiska uigurerna anges ha en blandning från västra Euraasien, mayaindianerna anges ha en blandning från Europa och vissa folkgrupper i Mellanöstern anges ha en blandning från subsahariska Afrika.[38]

Olika definitioner av biologiska människoraser har ibland avsett olika tidsperioder. Människoras syftar ibland på olika nuvarande folkgrupper. Andra definitioner har syftat på olika folkgrupper som fanns innan de stora och snabba migrationerna som skett under senare tid. Ett exempel är den stora emigrationen till Nord- och Sydamerika av européer och afrikaner efter Christofer Columbus upptäckt år 1492. Många av dagens folkgrupper är blandningar av de folkgrupper som fanns tidigare. Exempel på sådana grupper inkluderar svarta i USA och vissa grupper av indianer i Latinamerika som har ett mindre inslag av europeisk genetik vilket visar att en viss blandning skett. Senare tids forskning har gjort det möjligt att baserat på en persons genetik ange personens geografiska ursprung och den relativa andelen för varje område om personen härstammar från flera olika.[4][39][12]

99,9% likadant DNA?

Det har hävdats att 99,9% av alla människors DNA är likadant vilket ansetts vara ett argument mot biologiska människoraser.

En invändning mot detta är att påståendet gäller för baspar i DNA och inte för gener. Ett enda förändrat baspar i en gen som består av ett mycket stort antal baspar kan dramatiskt förändra genens funktion. Således kan andelen gener som skiljer sig mellan olika människor vara mycket stor även om andelen baspar som skiljer sig är mycket liten.

Vidare har vissa gener mycket stor effekt då de kontrollerar många andra geners aktivitet. En förändring av en enda sådan regleringsgen ("regulator gene") kan således innebära stora skillnader.

Även om enbart tittar på baspar innebär 0,1% kombinerat med att människans DNA har 3 miljarder baspar att det finns 3 miljoner olika enskilda basparsskillnader. Antalet möjliga unika kombinationer av sådana enskilda basparsskillnader är extremt stort.

Vidare har det angetts att schimpanser har 98,77% gemensamt DNA med människor (och att 99,83% av människans DNA är gemensamt enligt samma studie).[4] Således är en hög procentsiffra förenlig med stora skillnader.

Senare tids forskning har dessutom funnit att siffran 99,9% är felaktig då tidigare mätmetoder inte korrekt kunde upptäcka vissa sorters DNA-skillnader (som "copy number variation"). Exempelvis så angavs år 2006 att siffran är 99,5% eller lägre.[40][41]

Jämförelser med genetisk variation hos andra arters

Människans genetiska variation angetts vara likvärdig med eller större än (ofta avsevärt större än) många undersökta däggdjursarter (inklusive många däggdjursarter som har erkända underarter).[19][16]

Jämförelser med underarter hos andra arter

Innan modern genteknik blev tillgänglig använde zoologer ofta ett morfologiskt kriterium där två eller flera grupper ansågs vara underarter när 75% eller mer av individerna i arten definitivt kan klassificeras som tillhörande en viss grupp baserat på yttre inspektion. Forskare har argumenterat att för breda människoraser kan man klassificera mycket mer än 75% av världens människor som tillhörande olika raser baserat på morfologi.[7][16]

En mer modern metod är den genetiska mätmetoden "fixation index" (FST) som ofta brukar beskrivas som ett mått på det genomsnittliga "genetiska avståndet" mellan de olika undergrupperna i en större grupp. FST-värdet för människan indelad i större folkgrupper har angetts vara jämförbart med FST-värdena för arter med erkända underarter. Metodens skapare Sewell Wright har sagt beträffande undersökta mänskliga grupper att om "skillnader så här stora hades setts för någon annan art, då skulle dessa ha kallats för underarter."[19][16][42]

År 1998 publicerades en inflytelserik artikel som hävdade att FST-värdet för människan är för lågt för en indelning i underarter. Artikeln har kritiserats för flera grova fel som att citera undersökningar av mitokondriellt DNA beträffande icke-mänskliga arter vilket sedan jämfördes en undersökning av autosomalt DNA beträffande människan. Detta trots att värdena då inte är jämförbara och blir missvisande för höga för icke-mänskliga arter. Vidare angavs felaktigt den ovan nämnda 75%-regeln gällande morfologi vara en regel även gällande FST-värden trots att det rör sig om helt olika och ojämförbara mått.[43]

Jämförelser med primater

Vissa studier på vissa andra primater har angett att människans jämfört med dessa skulle ha låg genetisk variation och/eller att de genetiska skillnaderna mellan människogrupper skulle vara små jämfört med skillnaderna mellan erkända underarter hos vissa andra primater. En kritik mot detta är att tidiga undersökningar som angett detta var baserade mitokondriellt DNA som är en mycket begränsad del av människans genom. Människans genetiska variation har angetts vara avsevärt högre för autosomalt DNA.[16][44][45]

Det har t.o.m. hävdats att de genetiska avstånden mellan vissa människogrupper jämfört med genetiska avstånden mellan vissa primatarter är så stora att dessa människogrupper inte borde klassificeras som tillhörande olika underarter utan istället borde klassificeras som tillhörande helt olika arter. Alternativt, om människan anses vara en enda art, så borde istället vissa primatarter omklassificeras till att vara underarter till vissa icke-mänskliga primatarter. Detta har dock också kritiserats för att inte ta hänsyn till skillnader mellan mitokondriellt DNA och autosomalt DNA.[19]

Andra studier har visat motsägelsefulla resultat bland annat för jämförelser mellan schimpansen och människan.[4][46][47][48]

Även om människan och människogrupper skulle placera sig lågt i jämförelse med vissa andra primatarter och vissa primatunderarter så motsäger detta inte i säg existensen av underarter hos människan då detta snarare stöds eller inte stöds av jämförelser med arter och underarter i allmänhet (se tidigare sektioner ovan). Vidare kan vissa jämförelser mellan människan och vissa andra arter vara problematiska och skulle kunna ge i praktiken missvisande låga resultat för människan om grova genetiska mått används (se sektionen "Tillräcklig tid" nedan).

En studie som angav låg genetisk variation för människan jämfört med vissa andra primarter angav samtidigt att om man gjorde en mer detaljerad analys av den genetiska variationens distribution så kunde man se olika typiska distributionsmönster för olika underarter. Enda undantaget var människan om man inte delade in människan i olika undergrupper. Om man däremot delade in människan i undergrupper så såg man olika typiska distributionsmönster för olika undergrupper liknande de man såg för olika underarter hos andra primater.[49]

Tillräcklig tid

Ett annat argument är att människan är för ung som art för att stora rasskillnader skulle ha kunnat uppstå. Ett argument emot detta är det snabbt kan uppstå stora genetiska skillnader när en art sprider sig som människan gjort över jorden. Förutom naturlig urval finns mekanismer som grundareffekt som kan orsaka genetiska skillnader mellan grupper och i synnerhet om en liten grupp emigrerar till ett nytt område. Det finns exempel från andra däggdjursarter på att stora skillnader utvecklat sig mellan olika grupper inom arten under en kort tidsperiod.[16]

Vidare har experimentella studier visat att mycket stora förändringar kan uppkomma på mycket kort tid om selektionstrycket är starkt. Således har experimentella studier på bland annat råttor och rävar visat att man genom selektiv avel under ett litet antal generationer kan skapa olika grupper inom dessa arter med mycket stora stora skillnader beträffande aggressivitet och olika associerade egenskaper genom att selektera för låg eller hög aggressivitet.[50]

Att människan är en ung art skulle kunna göra jämförelser med vissa andra arter missvisande. Detta då de genetiska skillnaderna inom äldre arter vars underarter under lång tid levt i likartade miljöer (som andra primater och deras underarter) mer ofta skulle kunna bero på över lång tid orsakad slumpmässig genetisk drift som visserligen orsakar genetiska skillnader men där dessa i praktiken mer sällan är betydelsefulla. Hos människan och människogrupper som levt i mycket olikartade miljöer skulle i istället de genetiska skillnaderna i högre grad kunna bero på naturligt urval orsakande mer ofta i praktiken betydelsefulla skillnader. Grova genetiska mått som inte tar hänsyn till sådana distinktioner skulle kunna vissa missvisande låga resultat för människan.

Ut ur Afrika-hypotesen

Ut ur Afrika-hypotesen anger att den moderna människan uppstod i Afrika och sedan spred sig till resten av världen där man totalt ersatte andra människoliknande grupper. Senare tids forskning har dock visat att att 1-3% av alla icke-afrikaners genom kommer från en blandning med neandertalare. Öbefolkningar i Sydöstra Asien/Australien har haft en blandning med denisovaner vilket orsakat att 3,5% av aboriginers och papuaners genom härstammar från denna grupp.[51] Studier av flera olika afrikanska grupper har funnits bevis för att en liknande blandning med en oklar annan grupp eller flera grupper.[52][53] Olika människogrupper ursprung och genetik är således mer komplicerad och olikartad än vad som tidigare hävdats.

Under senare tid har det inom taxonomin i samband med allt bättre genetiska kunskaper framförts krav på att en taxonomisk grupp måste vara monofyletisk vilket innebär att gruppen inkluderar alla ättlingar till en viss gemensam förfader. Detta skulle exempelvis innebära att dinosaurier måste omdefinieras till att inkludera fåglar eftersom fåglarna härstammar från dinosaurierna. Någon sådan omdefinition har dock inte gjorts officiellt. Beträffande människogrupper skulle ett krav på monofyli exempelvis innebära att subsahariska afrikaner inte kan vara en egen ras eftersom alla andra raser enligt ut ur Afrika-hypotesen härstammar från subsahariska afrikaner. Detta skulle dock kunna lösas genom att subsahariska afrikaner delas upp i flera mindre grupper som då var och en kan vara monofyletiska.

Alla människor är invandrare och gruppblandare?

Ibland har ut ur Afrika-hypotesen, tidiga blandningar med grupper som neandertalare och tidiga blandningar mellan jägarbefolkningar och jordbruksbefolkningar använts för att argumentera att i princip alla människor är invandrare och gruppblandare.

Om detta inträffade för många tusentals år sedan har dock befolkningen i ett visst område haft lång tid på sig att smälta samman till en genetiskt homogen grupp och det naturliga urvalet har som nämnts i sektionen "Tillräcklig tid" hunnit genetiskt anpassa gruppen till områdets naturförhållanden som det lokala klimatet. Någon sådan lång tidsperiod finns inte för sentida invandrargrupper.

Vidare hade de grupper som för många tusentals år sedan utvandrade från ett visst område inte nödvändigtvis samma genetik som de grupper som bebor området idag då områdets genetik sedan utvandringen kan ha ändrats av exempelvis naturligt urval eller invandring från andra områden. Vidare har antagligen den vanligen mycket långsamma migrationen orsakat genetiska förändringar under själva migrationen redan innan man anlänt till den slutgiltiga destinationen. Återigen är situationen annorlunda för sentida invandrargrupper.

Kontinuerlig förändring av genetik och egenskaper

Om man inför ett krav på att kullar och berg måste ha skarpt diskontinuerliga höjdskillnader, då skulle det kunna argumenteras att det inte finns några kullar eller berg i denna bild då höjdskillnaderna är relativt kontinuerliga och inte skarpt diskontinuerliga. Oavsett detta, så är det möjligt att objektivt identifiera och kategorisera olika områden baserat på höjd och höjdskillnader. Sålunda, de vägar som vatten rinner mellan kullarna och bergen anger objektiva gränser mellan olika områden.
Diagram illustrerande det elektromagnetiska spektrumet och olika associerande egenskaper. Detta spektrum är fullständigt kontinuerligt men vissa indelningar är trots detta mer praktiskt användbara och internt liknande än andra. Exempelvis, gruppen av våglängder som består av röntgenstrålning är (trots oskarpa gränser) en mer praktiskt användbar och internt liknande grupp än en grupp bestående av slumpmässiga våglängder. Dessutom, stora skillnader i våglängd är associerat med markant stora skillnader i egenskaper och effekter trots att spektrumet är kontinuerligt. Vidare, om man plockar ut vissa våglängder och placerar dessa intill varandra (som våglängderna motsvarande färgerna grönt, gult, och rött i trafikljus), då är det inte längre fråga om kontinuerliga förändringar utan diskreta. Motsvarande gäller också för människan, som när grupper från olika områden med olika hudfärg migrerar till samma område.
Genetisk struktur hos svenskar, italienare, spanjorer, mayaindianer och tre olika grupper av europeiska amerikaner (med ursprung från västra, centrala, och östra Europa) enligt en studie från år 2006. Mayaindianerna bildar en tydligt distinkt grupp avsevärt skild från de europeiska grupperna. Svenskarna kan särskiljas från italienarna och spanjorerna.[54] Mayaindianer har angetts ha en viss blandning med européer.[38] Detta skulle kunna innebära att skillnaden mellan de europeiska och icke-europeiska grupperna var ännu större innan denna blandning.
Genetisk struktur hos olika europeiska befolkningar enligt 3 olika analysmetoder enligt en studie från år 2010. Även om det inte finns distinkta gränser mellan olika grupper motsvarande landsgränserna finns det klar korrespondens mellan geografi och genetisk struktur. Med tilltagande geografiskt avstånd ökar de genetiska skillnaderna. Sålunda kan exempelvis nordbor särskiljas från sydeuropéer.[55]

Det har hävdats att människors genetik och åtföljande egenskaper inte abrupt ändrats vid någon slags gräns mellan folkgrupper utan att det sker en långsam kontinuerlig förändring. Detta har ansetts tala mot biologiska människoraser.[56]

Motargument inkluderar:

  • Att det finns individer som kan vara svåra att klassificera och att det sker kontinuerliga förändringar av egenskaper har inte hindrat att man hos andra arter har erkänt existensen av underarter. Således, i gränsområden mellan erkända underarter kan det finns blandgrupper som inte enkelt kan klassificeras som tillhörande någon av underarterna. Övergången mellan olika erkända underarter kan ske i form av klinal variation vilket är en omskrivning för att det just sker en geografiskt kontinuerlig förändring av egenskaper mellan grupperna.
  • Att det existerar en klinal variation mellan olika grupper har traditionellt angetts vara bevis för att grupperna är underarter och inte separata arter.[16]
  • Det har dock hävdats att om den klinala variationen inte är begränsad till gränsområden utan sker över hela artens utbredningsområde bör man undvika en indelning i underarter eftersom den geografiska gränsdragningen mellan underarterna blir godtycklig. Andra har hävdat att sådana indelningar trots detta är användbara och värdefulla för olika praktiska ändamål. I andra sammanhang är det vanligt att människor delas in i olika grupper eller klasser för olika praktiska ändamål trots att gränsdragningarna vanligen inte sker vid diskontinuerliga gruppförändringar. Ett exempel är indelningar av människor i olika inkomstklasser vilket kan få avsevärda effekter beträffande bidrag och skatter.
  • Vissa studier har funnit diskontinuerliga förändringar mellan olika folkgrupper vid vissa geografiska barriärer som oceaner, Sahara, och Himalaya.[57][17]
  • Även där geografiska faktorer saknas kan det finnas kulturella faktorer som hindrat större blandningar mellan olika folkgrupper. Exempelvis finns det flera kringresande minoritetsgrupper som under lång tid framförallt gift sig inom den egna gruppen. Även klaner, stammar, kaster och religioner kan ha haft regler eller vanor som som gjort att man framförallt gift sig inom gruppen.
  • Människans genetiska variation har angetts vara kontinuerlig men samtidigt också "statistically lumpy"/"statistically clustered" p.g.a. av ovan nämnda geografiska och kulturella barriärer som i varierande grad hindrat blandningar. Detta anges göra det möjligt att göra objektiva rasindelningar som inte är godtyckliga. Sådana helt objektiva rasindelningar anges kunna göras med statistiska datorprogram som analyserar en stor mängd anonymiserade individers genetik och utan att i förväg ha fått några instruktioner beträffande vilka raser som anses finnas.[58]
  • Det har angetts att det bara är vissa egenskapers (exempelvis morfologiska egenskapers) geografiska utbredning som relativt väl liknar klimatzonernas geografiska utbredning. Forskare som studerat vissa andra egenskaper (exempelvis blodgrupper) kan ha vilseletts av att just dessa egenskapers geografiska utbredning inte liknar klimatzonernas geografiska utbredning.[59] Detta skulle kunna spegla skillnader mellan naturligt urval och slumpmässig genetisk drift. Om man i framtiden skulle kunna särskilja enbart de genetiska skillnader som beror på naturligt urval (och som vanligen skulle kunna vara mer praktiskt betydelsefulla än de som beror på slumpmässig genetisk drift) så är det möjligt att man skulle hitta mycket mer tydligt diskontinuerliga genetiska gruppskillnader.
  • Även vid kontinuerliga eller gradvisa förändringar kan det med tilltagande geografiskt avstånd uppstå mycket stora skillnader mellan olika grupper i en art. Ett extremt men omstritt exempel på detta är så kallade ringarter där det hävdats att vissa grupper i arten inte ens längre kan föröka sig tillsammans.
  • Avsaknad av diskontinuitet mellan folkgrupper kan möjligen stämma för de folkgrupper som fanns innan de stora och snabba folkförflyttningar som skett under senare tid men situation har sedan dess förändrats avsevärt. Således, även om det tidigare inte fanns någon diskontinuerlig övergång beträffande hudfärg mellan olika folkgrupper i USA eller Sydafrika så finns det detta idag.

Genetisk variation i en folkgrupp jämfört med genetisk variation mellan folkgrupper

Ett mycket inflytelserikt argument publicerades 1972 i en artikel av den amerikansk-judiska biologen Richard Lewontin. När man med en viss mätmetodik jämför den genetiska variationen i folkgrupper med den genetiska variation mellan folkgrupper visar det sig att den allra största delen av den genetiska variationen sker inom folkgrupper (mellan individer). Lewontins resultat har verifierats av många andra forskare. Detta har ansetts vara bevis för att det biologiska människorasbegreppet inte har något större praktiskt värde. Vissa har gått ännu längre och hävdat att resultaten ger stöd för påståenden som att en persons ras inte kan förutsägas av personens gener.[60][61][56][12]

Motargument inkluderar:

  • Även om resultaten är helt korrekta så kan även små gruppskillnader åtminstone i vissa situationer medföra stora effekter.[62] Ett exempel skulle kunna vara tävling på elitnivå där mycket små gruppskillnader skulle kunna vara viktiga trots att den individuella variationen inom en grupp beträffande sportprestationer ofta är mycket stor (Se artikeln Ras och sport).
  • Beräkningarna har inte tagit hänsyn till att en del av den mänskliga genetiska variationen sker inom en individ eftersom en individ får två olika genuppsättningar från föräldrarna. Även efter korrigering för detta så är dock den genetiska variation mellan folkgrupper fortfarande bara en mindre andel av den genetiska variationen mellan människor (men andelen är ungefär dubbelt så stor som traditionellt angetts).[62]
  • Resultaten avser medelvärden och enskilda genetiska markörer kan uppvisa mycket större gruppskillnader än medelvärdesresultaten.
  • Resultaten tar inte hänsyn till hur fenotypiskt betydelsefulla olika genetiska skillnader är. Fenotyp avser en organisms observerbara egenskaper (vilket innefattar inte bara morfologiska egenskaper utan även exempelvis observerbara fysiologiska och psykologiska egenskaper). I vissa fall så har en ny genvariant ingen eller bara en mycket liten effekt på fenotypen medan i andra fall så har en ny genvariant en dramatisk effekt på fenotypen. Genetiska skillnader orsakade av slumpmässig genetisk drift inom en grupp som lever i en viss miljö behöver inte ha lika stor stor fenotypisk betydelse som genetiska skillnader mellan två grupper orsakade av olika naturligt urval p.g.a. olika miljöer.
  • Ett relaterat problem för Lewontins argumentering är att det även kan appliceras på icke-mänskliga arter och då förefalla bevisa att dessa saknar underarter trots att underarternas existens är allmänt accepterad av biologer. Detta kan illustreras med att Lewontins beräkning är ekvivalent med att att beräkna människans FST-värde (se sektionen "Människans genetiska variation jämfört med andra arters" ovan). Som nämnts tidigare så har dock många icke-mänskliga arter som indelas i underarter liknande FST-värden som människan. Vidare fann en studie att om schimpansen skulle klassificeras som en människogrupp så orsakar detta bara en mindre förändring av människans FST-värde implicerande att den största delen av den genetiska variationen fortfarande inträffar mellan individer och inte mellan de olika grupperna. I enlighet med Lewontins argumentering så skulle detta kunna tas som bevis för att människan och chimpansen inte är olika arter och att de genetiska skillnaderna mellan människan och schimpansen inte är speciellt betydelsefulla. Detta och många andra exempel har angetts illustrera det ovan nämnda problemet med att grova mått på genetiska skillnader i allmänhet inte behöver vara bra mått på de genetiska skillnader som orsakar fenotypiska betydelsefulla skillnader och att inte minst jämförelser avseende genetiska skillnader inom och mellan grupper och som använder sådana grova mått kan vara problematiska.[63][62]
  • Det har vidare angetts att Lewontins argument egentligen är en variant av det ovan nämnda argumentet gällande kontinuerlig förändring av genetik.[19] Detta skulle kunna innebära att ett motargument mot ett av argumenten också skulle kunna vara ett motargument mot det andra argumentet.

Korrelationer

Teoretiskt exempel som visar hur två grupper (en röd grupp och en blå grupp) inte säkert kan särskiljas från varandra när man tittar på två egenskaper (längd och vikt för olika individer) var för sig men där grupperna helt säkert kan särskiljas från varandra när man tittar på båda egenskaperna samtidigt. Tittar man på antingen längd eller vikt separat kan man således inte säkert avgöra vilket grupp en individ tillhör vilket illustreras av att diagrammets axlar har överlappande färger och där varje färgpunkt representerar en individ. Tittar man på båda variablerna samtidigt kan man helt säkert bestämma vilken grupp en individ tillhör vilket illustreras av att det tvådimensionella diagrammet har två helt separerade grupper av röda och blå färgpunkter representerande olika individer. Ett liknande resonemang gäller för genetiska markörer. ("vbl(s)" i diagrammet = variabel(s))
Diagram som visar ökande säkerhet beträffande bestämning av geografiskt ursprung när fler genetiska markörer används.[64]

En framträdande motargument är att beräkningarna av genetisk variation inte tagit hänsyn till att enskilda genetiska markörers fördelning kan korrelera med varandra. Den största delen av den information som särskiljer olika grupper argumenteras finnas "gömd" i dessa korrelationer. Således har det angetts att det visserligen ofta är mycket svårt och osäkert att särskilja olika folkgrupper om man bara använder en enda genetisk markör. Däremot blir detta ofta mycket lätt och säkert när man använder många genetiska markörer samtidigt.[12][61]

Således fann exempelvis en amerikansk studie från 2005 en överensstämmelse i 99,86% av fallen mellan en persons självbeskrivna ras (vit, svart, östasiat, eller "hispanic") och personens genetiska grupp beräknad med hjälp av ett stort antal genetiska markörer.[65] Forskaren som ledde studien kommenterade att om rasbegreppet anses som suspekt p.g.a. skillnaden på 0,1% så är alla kategoriseringar suspekta eftersom ingen är absolut perfekt. Detta inkluderar även att kategorisera en person som tillhörande ett visst kön eftersom man fann att överensstämmelsen mellan genetiska markörer för kön och självbeskrivet kön var lägre än överensstämmelsen för ras.[20][66]

En studie från 2010 fann nästan perfekt överensstämmelse mellan självbeskrivet geografiskt ursprung och genetisk struktur för 51 olika befolkningar när ett mycket stort antal genetiska markörer studerades samtidigt.[67]

Samma sak kan ses vid biologisk människorasbestämning enbart med hjälp av skelettdelar. Att bara använda en enda anatomisk variabel ger en mycket osäker bestämning. När många sådana markörer används samtidigt kan man komma upp i en säkerhet som närmar sig 100%. Sådana resultat har varit svårförklarliga för de som accepterat argumentet mot människoraser vilket kan illustreras med att en undrande forskare skrev en artikel kallad "Om raser inte existerar, varför är rättsantropologer så skickliga på att identifiera dessa?" ("If Races Do Not Exist, Why Are Forensic Anthropologists So Good at Identifying Them?").[20]

Ett mått på hur mycket olika folkgrupper skiljer sig åt är att fråga hur ofta två individer från samma folkgrupp är mer genetisk olika än två individer från olika folkgrupper. En studie fann att om geografiskt separerade folkgrupper studerades och om ett tillräckligt stor antal genetiska markörer studerades samtidigt så blev svaret "Aldrig".[20]

Många egenskaper påverkas av ett stort antal gener. En effekt av korrelationer är att även om gruppskillnader för varje enskild gen är små så kan den sammanlagda effekten av många sådana små men korrelerade skillnader bli en stor egenskapsskillnad.

Lewontin kan ha haft kunskap om invändningen baserad på korrelationer även innan publiceringen av hans artikel men detta nämns inte i den mycket inflytelserika artikeln. Således hade Lewontin långt innan publiceringen av sin artikeln deltagit i en kongress där andra forskare demonstrerade användandet av korrelationer med hjälp av data som var mycket lika de som Lewontin sedan använde. Leowintin hade tidigare uttryckt kritik mot Arthur Jensens forskning om ras och intelligens och det har också hävdats Lewontin attackerade det biologiska människorasbegreppet eftersom han avskydde detta av sociala orsaker.[12]

Åsikter bland forskare

Historik och översikt

Fram till mitten av 1900-talet accepterades biologiska människoraser öppet av i princip alla antropologer, biologer, och samhällsvetare. Därefter har begreppet blivit allt mer politiskt inkorrekt och i synnerhet inom amerikansk antropologi. Två polska antropologer skrev år 2001 att "Amerikaner har blivit mycket känsliga beträffande ras, och termen är associerad med starka känslor... ...Få forskare vågar studera rasliga ursprung, eftersom de riskerar att bli kallade för rasister enbart för att vara intresserade av frågan."[7]

Franz Boas spelade en inflytelserik roll beträffande den långsiktiga förändringen inom amerikansk antropologi.

Acceptansen av biologiska människoraser har ofta varit mycket högre bland icke-amerikanska antropologer och bland icke-antropologer som biologer. Även bland amerikanska antropologer har det angetts en mycket högre acceptans av biologiska människoraser hos rättsantropologer. Rättsantropologer är grupp som till skillnad från många andra amerikanska antropologer fortfarande själva har erfarenhet av att studera och i praktiken använda använda biologiska rasindelningar. (Se mer specifika sektioner nedan om olika forskargrupper beträffande källor.)

Som nämnts tidigare har det också hävdats att vissa forskare i praktiken har fortsatt att studera ras men att man då använt mer politiskt korrekta termer som "population" för att undvika kritik.[7]

Att antropologers åsikter (och i synnerhet amerikanska antropologers åsikter) skulle vara viktigare än andra forskargruppers åsikter kan anses vara ytterst tveksamt. Historiskt har rasindelningar (och rasbiologi mer allmänt) varit starkt associerat med antropologi och i synnerhet morfologisk forskning utförd inom fysisk antropologi. Detta kan bero på att antropologer under lång tid besökt och gjort utförliga beskrivningar av olika folkgrupper. Sådana beskrivningar kunde även inkludera morfologi. Resultaten från många sådana antropologiska studier kunde sedan användas av antropologer för att göra till stor del morfologiskt baserade rasindelningar. Idag studeras dock rasskillnader även av en mängd andra forskargrupper som psykologer, kriminologer och epidemiologer. Mer fundamentalt har det under de senaste årtiondena blivit möjligt för genetiker att direkt studera folkgruppers genetik. Denna genetiska forskning utförs vanligen inte av antropologer.

Amerikanska antropologer

Det amerikanska antropologförbundet publicerade år 1998 en deklaration där biologiska människoraser fördömdes. Detta var dock inte baserat på någon medlemsomröstning utan baserat på ett kommittéförslag vilket antogs av förbundets ledning.[56]

År 1985 gjordes en undersökning av amerikanska antropologers åsikter om biologiska människoraser. 41% av fysiska antropologer och 53% av kulturantropologer ansåg att påståendet "Det finns biologiska raser i arten Homo Sapiens" var felaktigt.[68] År 1999 hade de som ansåg att påståendet felaktigt stigit till 69% och 80%.[69]

En studie undersökte 69 läroböcker på högskolenivå i fysisk antropologi som publicerats mellan 1932 och 1989. I dessa hävdades att biologiska människoraser existerade fram till 1970-talet varefter de började hävda motsatsen.[68]

Enligt en lärobok från år 2000 hävdade den överväldigande delen av rättsantropologer ("forensic anthropologists") att biologiska människoraser existerar. Dessa antropologer hävdar att de ofta kan identifiera en persons ras endast med hjälp av skelettdelar. Antropologiprofessorn George W. Gill som forskat om detta hävdade i en artikel från 2000 att förnekande av människoraser till stor del är politiskt motiverat och inte baserat på vetenskap. Att inte en enda introduktionsbok i fysisk antropologi ens nämnde biologiska människoraser som ett möjligt perspektiv trots att många antropologer hade motsatt åsikt beskrevs som grov och politisk motiverad censur.[59]

Studier beträffande användande av biologiska människoraser har i antropologiska vetenskapliga artiklar har fått olika resultat. En studie har hävdat att detta minskat medan en annan hävdar att situationen är oförändrad. Skillnaden kan bero på att den första studien undersökte artiklar av amerikanska biologiska antropologer i allmänhet, oavsett forskningsområden, medan den andra studien undersökte artiklar av biologiska antropologer som forskade om just mänsklig variation och som även inkluderade inte amerikanska antropologer som publicerat artiklar i en ledande amerikansk vetenskaplig tidskrift.[70]

Inte amerikanska antropologer

En studie från 2004 fann att förnekandet av biologiska människoraser av antropologer var starkast i USA och Kanada, svagare i Europa och Kuba, och svagast i Ryssland och Kina.[71]

En annan studie undersökte europeiska antropologers åsikter om biologiska människoraser år 2002-2003. De som utbildats i Västeuropa, var fysiska antropologer, och de som var medelåldern förnekade biologiska människoraser mer ofta än de som utbildats i Östeuropa, var verksamma i andra vetenskapsområden, och var både yngre och äldre. Studien hävdade att åsikterna var sociopolitiskt och ideologiskt influerade och i hög grad beroende av utbildningen.[72]

En studie undersökte alla artiklar som handlade om mänsklig variation i Kinas ledande vetenskapliga tidskrift i biologisk antropologi under tidsperioden 1982-2002. Alla de 324 studerade artiklarna accepterade and använde biologiska människoraser.[70]

Andra forskare

I undersökningen ovan från år 1985 tillfrågades också biologer och utvecklingspsykologer. 16% respektive 36% ansåg att påståendet "Det finns biologiska raser i arten Homo Sapiens" var felaktigt. Således var andelen som förnekade biologiska raser liten och i synnerhet bland biologer.[68]

Samma studie som undersökte läroböcker i fysisk antropologi undersökte också läroböcker i biologi på högskolenivå. Biologiläroböckerna började inte hävda att biologiska människoraser inte finns utan slutade istället att diskutera frågan.[68]

En annan studie tittade på amerikanska gymnasieläroböcker i biologi under tidsperioden 1952-2002. Initialt diskuterade 92% av dessa direkt biologiska människoraser vilket senare under tidsperioden sjönk till 35% för att höjas något till 43% i slutet av tidsperioden. Istället ökade indirekta och kortare diskussioner om biologiska människoraser från 0% till 92% under tidsperioden. Diskussionerna ändrades under tidsperioden från att handla om ytliga egenskaper som utseende till att handla om genetik och evolution. Studien hävdade att läroböckerna i praktiken fortsatt att hävda att biologiska människoraser existerar.[73]

En studie från 1994 undersökte 32 engelska läroböcker i sport/träningsvetenskap. 7 (21.9%) hävdade att det finns biofysiska skillnader mellan biologiska människoraser som kan förklara skillnader is sportprestationer. 24 (75%) varken nämnde eller förkastade teorin. 1 (3.12%) ansåg att man att man bör vara försiktig beträffande teorin.[74]

33 hälsovårdsexperter från olika geografiska regioner utfrågades i en studie från 2008. Forskarna erkände problemen med biologiska människoras- och etnicitetsvariabler men majoriteten ansåg att dessa var nödvändiga and användbara.[75]

En studie från år 2008 undersökte innehållet i flera viktiga amerikanska och brittiska tidskrifter i genetik, epidemiologi, och och medicin under tidsperioden 1946-2003. Författaren argumenterade baserat på resultaten att kategoriseringar baserade på ras i praktiken inte försvunnit från den vetenskaplig diskussion efter andra världskriget och även har blivit vanligare efter det tidiga 70-talet.[76]

18 ofta använda läroböcker i anatomi undersöktes i en studie från 2010. Samtliga hävdade att biologiska människoraser existerar och samtliga hävdade att det finns anatomiska skillnader mellan biologiska människoraser.[77]

Se även Ras och intelligens: Opinion bland experter.

"Kritisk teori"

"Critical race theory"/"kritiska vithetsstudier" är varianter av Frankfurtskolans "kritisk teori" som är baserad på marxism och psykoanalys. Teorierna betraktar raser som enbart sociala konstruktioner. Trots detta anses de viktiga att studera bland annat för belysa och förstå maktförhållanden mellan olika grupper.

Deklarationer av Unesco

FN-organet Unesco har publicerat ett antal deklarationer om ras. Unesco fick efter andra världskriget officiellt det politiska uppdraget att skapa en propagandakampanj som skulle sprida "vetenskapliga fakta" och därigenom få "rasliga fördomar" att försvinna. Unesco beslöt att skapa en deklaration som skulle vara grunden för propagandakampanjen. År 1950 publicerades deklarationen "The Race Question" med Ashley Montagu (originalnamn Israel Ehrenberg) som huvudansvarig författare och med en majoritet sociologer bland övriga författare. Deklarationen erkände att raser existerade men innehöll ett antal kontroversiella påståenden och krav. Deklarationen fick omfattande kritik då kritiker ansåg att man politiskt försökte bestämma vad som skulle vara vetenskaplig sanning.[78][79] År 1951 utgavs en något mindre kontroversiell reviderad version. Ingen av deklarationerna angav några källor som stöd för påståendena.[80]

Flera nya deklarationer har därefter deklarerats av Unesco. Den senaste år 1978 var ännu mer politiskt korrekt än de tidigare och avfärdade helt genetiska faktorers roll beträffande vissa kontroversiella rasskillnader. Inga vetenskapliga experter på ras konsulterades utan deklarationen författades av experter på mänskliga rättigheter och antogs enhälligt utan omröstning av politiska regeringsrepresentanter.[81][82]

Se även

Externa länkar

Särskilda grupper

Blandningar med arkaiska människor

Annan tidig genetisk historia

Genetiska kartor och diagram

Referenser

  1. From https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Neighbor-joining_Tree-2.png "This genetic distance map made in 2002 is an estimate of 18 world human groups by a neighbour-joining method based on 23 kinds of genetic information. This derivative work fixes the mistranslation present in the original reproduction. ネグロイド (Neguroido) translates as "Negroid" not "African". コーカソイド (Kōkasoido) translates as "Caucasoid" not "Caucasian". オーストラロイド (Ōsutoraroido) translates as "Australoid" not "Oceanian". アシアのモンゴロイド (Ashia no Mongoroido) translates to "Mongoloid of Asia" not "East Asian". Lastly, アメリンド (Amerindo) translates as "Amerindoid". The original Japanese version can be found here: http://www.museum.kyushu-u.ac.jp/WAJIN/113.html"
  2. GNelis M, Esko T, Mägi R, Zimprich F, Zimprich A, Toncheva D, et al. (2009) Genetic Structure of Europeans: A View from the North–East. PLoS ONE 4(5): e5472. doi:10.1371/journal.pone.0005472 http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0005472
  3. Yang X, Xu S, The HUGO Pan-Asian SNP Consortium (2011) Identification of Close Relatives in the HUGO Pan-Asian SNP Database. PLoS ONE 6(12): e29502. doi:10.1371/journal.pone.0029502 http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0029502
  4. 4,0 4,1 4,2 4,3 4,4 Guido Barbujani and Vincenza Colonna. Human genome diversity: frequently asked questions. Trends in Genetics 26 (2010) 285–295 http://dx.doi.org/10.1016/j.tig.2010.04.002
  5. Benjamin Isaac. Collective Degradation: Slavery and the Construction of Race. Proceedings of the Fifth Annual Gilder Lehrman Center International Conference at Yale University. November 7-8, 2003. http://www.yale.edu/glc/events/race/Isaac.pdf
  6. 6,0 6,1 Vincent Sarich och Frank Miele. Race: The Reality of Human Differences. 2004. Westview Press.
  7. 7,0 7,1 7,2 7,3 7,4 7,5 Richard Lynn. Race differences in Intelligence. 2006. WashingtonSummit Publishers.
  8. Darwin, Charles (1871). The Descent of Man, and Selection in Relation to Sex. London: John Murray.
  9. 9,0 9,1 9,2 Cavalli-Sforza, L. L., P. Menozzi, A. Piazza. 1994. The History and Geography of Human Genes. Princeton University Press, Princeton. http://press.princeton.edu/titles/5313.html
  10. 10,0 10,1 Sarah A. Tishkoff et al. The Genetic Structure and History of Africans and African Americans. Science 324, 1035 (2009). DOI: 10.1126/science.1172257 https://www.sciencemag.org/content/324/5930/1035.abstract
  11. Luigi Luca Cavalli-Sforza, Genes, peoples, and languages, Proceedings of the National Academy of Science, 1997, vol.94, pp.7719–7724, http://dx.doi.org/10.1073/PNAS.94.15.7719 http://www.pnas.org/cgi/content/full/94/15/7719
  12. 12,0 12,1 12,2 12,3 12,4 Edwards AW (August 2003). "Human genetic diversity: Lewontin's fallacy". BioEssays 25 (8): 798–801. http://dx.doi.org/10.1002/bies.10315
  13. Wang S, Lewis CM Jr, Jakobsson M, Ramachandran S, Ray N, et al. (2007) Genetic Variation and Population Structure in Native Americans. PLoS Genet 3(11): e185. doi:10.1371/journal.pgen.0030185 http://www.plosgenetics.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pgen.0030185
  14. Humphreys K, Grankvist A, Leu M, Hall P, Liu J, et al. (2011) The Genetic Structure of the Swedish Population. PLoS ONE 6(8): e22547. doi:10.1371/journal.pone.0022547 http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0022547
  15. 15,0 15,1 Wade, N. (2014). A Troublesome Inheritance: Genes, Race, and Human History. Penguin.
  16. 16,0 16,1 16,2 16,3 16,4 16,5 16,6 John Goodrum. The Race FAQ. http://web.archive.org/web/20110711111007/http://www.goodrumj.com/RFaqHTML.html
  17. 17,0 17,1 Rosenberg NA (2011) A population-genetic perspective on the similarities and differences among worldwide human populations. Hum Biol 83 (6):659-84. http://dx.doi.org/10.3378/027.083.0601 http://pubmed.gov/22276967
  18. "Ras" Svenska Akademiens ordlista. http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet/ordlista
  19. 19,0 19,1 19,2 19,3 19,4 19,5 Woodley MA (2010) Is Homo sapiens polytypic? Human taxonomic diversity and its implications. Med Hypotheses 74 (1):195-201. http://dx.doi.org/10.1016/j.mehy.2009.07.046 http://pubmed.gov/19695787
  20. 20,0 20,1 20,2 20,3 20,4 20,5 Neven Sesardic. Race: a social destruction of a biological concept. Biol Philos (2010) 25:143–162 http://dx.doi.org/10.1007/s10539-009-9193-7.
  21. Cronin, Matthew A. (2006) A Proposal to Eliminate Redundant Terminology for Intra-Species Groups. Wildlife Society Bulletin 34 (1):237-241 DOI: 10.2193/0091-7648(2006)34[237:APTERT]2.0.CO;2 http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2193/0091-7648%282006%2934%5B237:APTERT%5D2.0.CO;2/abstract
  22. Haig SM, Beever EA, Chambers SM, Draheim HM, Dugger BD, Dunham S et al. (2006) Taxonomic considerations in listing subspecies under the U.S. Endangered Species Act. Conserv Biol 20 (6):1584-94. http://dx.doi.org/10.1111/j.1523-1739.2006.00530.x
  23. Konstitutionsutskottet betänkande 1997/98:KU29. Riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/199798Lagstiftningsprocessen-_GL01KU29/
  24. Rasbegreppet ska bort ur lagen. 2014-07-30. SVT. http://www.svt.se/nyheter/sverige/rasbegreppet-ska-bort-ur-lagen
  25. John Fuerst. (2015). The Nature of Race: the Genealogy of the Concept and the Biological Construct’s Contemporaneous Utility. Submitted: December 25, 2014. Published: June 18, 2015. Open Behavioral Genetics. http://openpsych.net/OBG/2015/06/the-nature-of-race/
  26. Statistics on Race and the Criminal Justice System 2010. A Ministry of Justice publication under Section 95 of the Criminal Justice Act 1991. October 2011. http://www.justice.gov.uk/downloads/statistics/mojstats/stats-race-cjs-2010.pdf
  27. King Tut’s DNA is Western European. Posted by EU Times on Jun 7th, 2010. http://www.eutimes.net/2010/06/king-tuts-dna-is-western-european/
  28. Daniel Pipes. Military Slaves: A Uniquely Muslim Phenomenon. November 16-18, 2000. http://www.danielpipes.org/448/military-slaves-a-uniquely-muslim-phenomenon
  29. 29,0 29,1 29,2 Wu DD, Zhang YP (2011) Different level of population differentiation among human genes. BMC Evol Biol 11 ():16. http://dx.doi.org/10.1186/1471-2148-11-16 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3032687/
  30. P W Hedrick. Population genetics of malaria resistance in humans. Heredity (2011) 107, 283–304; doi:10.1038/hdy.2011.16 http://www.nature.com/hdy/journal/v107/n4/full/hdy201116a.html
  31. Ingram, Catherine JE, Liebert, Anke, and Swallow, Dallas M(Dec 2012) Population Genetics of Lactase Persistence and Lactose Intolerance. In: eLS. John Wiley & Sons Ltd, Chichester. doi: 10.1002/9780470015902.a0020855.pub2 http://www.els.net/WileyCDA/ElsArticle/refId-a0020855.html
  32. Handbook of Crime Correlates; Lee Ellis, Kevin M. Beaver, John Wright; 2009; Academic Press
  33. Kevin M. Beaver, John Paul Wright, Brian B. Boutwell, J.C. Barnes, Matt DeLisi, Michael G. Vaughn, Exploring the association between the 2-repeat allele of the MAOA gene promoter polymorphism and psychopathic personality traits, arrests, incarceration, and lifetime antisocial behavior, Personality and Individual Differences, Volume 54, Issue 2, January 2013, Pages 164-168, ISSN 0191-8869, 10.1016/j.paid.2012.08.014. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0191886912004047
  34. “Warrior Gene” Predicts Aggressive Behavior After Provocation. Press Release. Brown University. January 19, 2009. http://news.brown.edu/pressreleases/2009/01/hotsauce
  35. Kevin M. Beaver, Matt DeLisi, Michael G. Vaughn, J.C. Barnes, Monoamine oxidase A genotype is associated with gang membership and weapon use, Comprehensive Psychiatry, Volume 51, Issue 2, March–April 2010, Pages 130-134, ISSN 0010-440X, 10.1016/j.comppsych.2009.03.010. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0010440X09000492
  36. López Herráez D, Bauchet M, Tang K, Theunert C, Pugach I, et al. (2009) Genetic Variation and Recent Positive Selection in Worldwide Human Populations: Evidence from Nearly 1 Million SNPs. PLoS ONE 4(11): e7888. doi:10.1371/journal.pone.0007888 http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0007888
  37. Galanter JM, Fernandez-Lopez JC, Gignoux CR, Barnholtz-Sloan J, Fernandez-Rozadilla C, et al. (2012) Development of a Panel of Genome-Wide Ancestry Informative Markers to Study Admixture Throughout the Americas. PLoS Genet 8(3): e1002554. doi:10.1371/journal.pgen.1002554 http://www.plosgenetics.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pgen.1002554
  38. 38,0 38,1 Pickrell JK, Pritchard JK (2012) Inference of Population Splits and Mixtures from Genome-Wide Allele Frequency Data. PLoS Genet 8(11): e1002967. doi:10.1371/journal.pgen.1002967 http://www.plosgenetics.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pgen.1002967
  39. Tang H, Quertermous T, Rodriguez B, et al. (February 2005). "Genetic structure, self-identified race/ethnicity, and confounding in case-control association studies". American Journal of Human Genetics 76 (2): 268–75. http://dx.doi.org/10.1086/427888.
  40. Redon R., et al. Global variation in copy number in the human genome Nature, 444. 444 - 454 (2006).http://www.nature.com/nature/journal/v444/n7118/abs/nature05329.html
  41. Helen Pearson. Human genome more variable than previously thought. Nature. Published online 22 November 2006 http://www.nature.com/news/2006/061120/full/news061120-9.html
  42. Nicholas Wade, Before the Dawn: Recovering the Lost History of Our Ancestors, 2006, pp. 191-193.
  43. John Goodrum. The Race FAQ. Supplement - FST Follies. http://web.archive.org/web/20110711111007/http://www.goodrumj.com/RFaqHTML.html
  44. Yu N, Jensen-Seaman MI, Chemnick L, Kidd JR, Deinard AS, Ryder O et al. (2003) Low nucleotide diversity in chimpanzees and bonobos. Genetics 164 (4):1511-8. http://pubmed.gov/12930756
  45. Wise CA, Sraml M, Rubinsztein DC, Easteal S (1997) Comparative nuclear and mitochondrial genome diversity in humans and chimpanzees. Mol Biol Evol 14 (7):707-16. http://pubmed.gov/9214743
  46. Pemberton TJ, DeGiorgio M, Rosenberg NA. (2013). Population structure in a comprehensive genomic data set on human microsatellite variation. G3 (Bethesda) 3 (5):891-907. DOI:10.1534/g3.113.005728 http://g3journal.org/content/3/5/891.full
  47. Prado-Martinez J, Sudmant PH, Kidd JM, Li H, Kelley JL, Lorente-Galdos B et al. (2013) Great ape genetic diversity and population history. Nature 499 (7459):471-5. http://dx.doi.org/10.1038/nature12228 http://pubmed.gov/23823723
  48. Fischer A, Pollack J, Thalmann O, Nickel B, Pääbo S. Demographic history and genetic differentiation in apes. Curr Biol. 2006;16;(11)1133-8. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16753568
  49. "Supplementary Material." Sidorna 22-24. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3822165/bin/NIHMS473355-supplement-1.pdf. Från: Prado-Martinez J, Sudmant PH, Kidd JM, Li H, Kelley JL, Lorente-Galdos B et al. (2013) Great ape genetic diversity and population history. Nature 499 (7459):471-5. http://dx.doi.org/10.1038/nature12228 http://pubmed.gov/23823723
  50. Nice Rats, Nasty Rats: Maybe It’s All in the Genes. Published: July 25, 2006. NYT. http://www.nytimes.com/2006/07/25/health/25rats.html?pagewanted=all&_r=0
  51. Alves I, Šrámková Hanulová A, Foll M, Excoffier L (2012) Genomic Data Reveal a Complex Making of Humans. PLoS Genet 8(7): e1002837. doi:10.1371/journal.pgen.1002837 http://www.plosgenetics.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pgen.1002837
  52. Hammer, M.F.; Woerner, A.E.; Mendez, F.L.; Watkins, J.C.; Wall, J.D. (2011). "Genetic evidence for archaic admixture in Africa". Proceedings of the National Academy of Sciences 108 (37): 15123–15128. doi:10.1073/pnas.1109300108 http://www.pnas.org/content/108/37/15123.full
  53. Evolutionary History and Adaptation from High-Coverage Whole-Genome Sequences of Diverse African Hunter-Gatherers. Joseph Lachance, Benjamin Vernot, Clara C. Elbers, Bart Ferwerda, Alain Froment, Jean-Marie Bodo, Godfrey Lema, Wenqing Fu, Thomas B. Nyambo, Timothy R. Rebbeck, Kun Zhang, Joshua M. Akey, Sarah A. Tishkoff Cell - 3 August 2012 (Vol. 150, Issue 3, pp. 457-469) https://www.cell.com/abstract/S0092-8674%2812%2900831-8
  54. Seldin MF, Shigeta R, Villoslada P, Selmi C, Tuomilehto J, et al. (2006) European Population Substructure: Clustering of Northern and Southern Populations. PLoS Genet 2(9): e143. doi:10.1371/journal.pgen.0020143 http://www.plosgenetics.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pgen.0020143
  55. SEngelhardt BE, Stephens M (2010) Analysis of Population Structure: A Unifying Framework and Novel Methods Based on Sparse Factor Analysis. PLoS Genet 6(9): e1001117. doi:10.1371/journal.pgen.1001117 http://www.plosgenetics.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pgen.1001117
  56. 56,0 56,1 56,2 American Anthropological Association, Statement on "Race", (May 17, 1998) http://www.aaanet.org/stmts/racepp.htm
  57. Rosenberg NA, Mahajan S, Ramachandran S, Zhao C, Pritchard JK, Feldman MW (December 2005). "Clines, clusters, and the effect of study design on the inference of human population structure". PLoS Genetics 1 (6): e70. http://dx.doi.org/10.1371/journal.pgen.0010070
  58. Shiao J.L., Bode T., Beyer A., Selvig D. (2012), "The genomic challenge to the social construction of race". Sociological Theory, 30 (2), pp. 67-88. http://stx.sagepub.com/content/30/2/67.abstract
  59. 59,0 59,1 Does Race Exist? Posted. 02.15.00 NOVA. PBS. http://www.pbs.org/wgbh/nova/evolution/does-race-exist.html
  60. Lewontin RC: The apportionment of human diversity. Evol Biol 1972, 6:381-398.
  61. 61,0 61,1 Risch, Neil; Burchard, Esteban; Ziv, Elad; Tang, Hua (2002). "Categorization of humans in biomedical research: genes, race and disease.". Genome Biology 3 (7) http://dx.doi.org/10.1186/gb-2002-3-7-comment2007
  62. 62,0 62,1 62,2 The fast runners of evolution April 22, 2011. Evo and Proud. http://evoandproud.blogspot.de/2011/04/fast-runners-of-evolution.html
  63. The 85% truism. January 4, 2008. Evo and Proud. http://evoandproud.blogspot.de/2008/01/85-truism.html
  64. Allocco, D. J., Song, Q., Gibbons, G. H., Ramoni, M. F., & Kohane, I. S. (2007). Geography and genography: prediction of continental origin using randomly selected single nucleotide polymorphisms. BMC genomics, 8(1), 1. http://bmcgenomics.biomedcentral.com/articles/10.1186/1471-2164-8-68
  65. Tang H, Quertermous T, Rodriguez B, et al. (February 2005). "Genetic structure, self-identified race/ethnicity, and confounding in case-control association studies". American Journal of Human Genetics 76 (2): 268–75. http://dx.doi.org/10.1086/427888.
  66. Gitschier J (2005) The Whole Side of It—An Interview with Neil Risch. PLoS Genet 1(1): e14. doi:10.1371/journal.pgen.0010014 http://www.plosgenetics.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pgen.0010014
  67. Peristera Paschou, Jamey Lewis, Asif Javed, Petros Drineas. Ancestry informative markers for fine-scale individual assignment to worldwide populations, J Med Genet 2010;47:835-847 http://dx.doi.org/10.1136/jmg.2010.078212
  68. 68,0 68,1 68,2 68,3 Lieberman, Leonard; Hampton, Raymond E.; Littlefield, Alice; Hallead, Glen (1992). "Race in Biology and Anthropology: A Study of College Texts and Professors". Journal of Research in Science Teaching 29: 301–321. http://dx.doi.org/10.1002/tea.3660290308
  69. Lieberman, L (February 2001). "How "Caucasoids" got such big crania and why they shrank. From Morton to Rushton." Current anthropology 42 (1): 69–95. 201. http://dx.doi.org/10.1086/318434.
  70. 70,0 70,1 Goran Štrkalj. The Status of the Race Concept in Contemporary Biological Anthropology: A Review. Anthropologist, 9(1): 73-78 (2007) http://www.krepublishers.com/02-Journals/T-Anth/Anth-09-0-000-000-2007-Web/Anth-09-1-000-000-2007-Abst-PDF/Anth-09-1-073-078-2007-422-%20%8Atrkalj-G/Anth-09-1-073-078-2007-422-%20%8Atrkalj-G-Tt.pdf
  71. Lieberman L, Kaszycka KA, Martinez Fuentes AJ, Yablonsky L, Kirk RC, Strkalj G, Wang Q, Sun L., "The race concept in six regions: variation without consensus" Coll Antropol. 2004 Dec;28(2):907-21 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15666627?dopt=Abstract
  72. Katarzyna A. Kaszycka, Goran Štrkalj, Jan Strzalko, Current Views of European Anthropologists on Race: Influence of Educational and Ideological Background, American Anthropologist Volume 111, Issue 1, pages 43–56, March 2009, http://dx.doi.org/10.1111/j.1548-1433.2009.01076.x
  73. Ann Morning. Reconstructing Race in Science and Society:Biology Textbooks, 1952–2002. American Journal of Sociology. 2008;114 Suppl:S106-37. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19569402?dopt=Abstract
  74. Christopher J. Hallinan, 1994 The presentation of human biological diversity in sport and exercise science textbooks: the example of "race." Journal of Sport Behavior, March. http://www.cabdirect.org/abstracts/19941803398.html
  75. Susan Moscou. The conceptualization and operationalization of race and ethnicity by health services researchers, Volume 15, Issue 2, pages 94–105, June 2008. Nursing Inquiry. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18476852?dopt=Abstract
  76. Snait B. Gissis, When is ‘race’ a race? 1946–2003, Studies in History and Philosophy of Science Part C: Studies in History and Philosophy of Biological and Biomedical Sciences, Volume 39, Issue 4, December 2008, Pages 437-450, ISSN 1369-8486, http://dx.doi.org/10.1016/j.shpsc.2008.09.006.
  77. Goran Štrkalj and Veli Solyali. Human Biological Variation in Anatomy Textbooks: The Role of Ancestry. Studies on Ethno-Medicine, 4(3): 157-161 (2010) http://www.krepublishers.com/02-Journals/S-EM/EM-04-0-000-10-Web/EM-04-3-000-2010-Abst-PDF/EM-04-3-157-10-153-%C5%A0trkalj-G/EM-4-3-157-10-153-Strkalj-G-Tt.pdf
  78. "The Race Question". 1950. UNESCO. http://unesdoc.unesco.org/images/0012/001229/122962eo.pdf
  79. The Race Question in Modern Science. The Race Concept. Results of an Inquiry. UNESCO Pari 1952. http://unesdoc.unesco.org/images/0007/000733/073351eo.pdf
  80. Statement on the Nature of Race and Race Differences. 1951. UNESCO. http://unesdoc.unesco.org/images/0012/001229/122962eo.pdf
  81. Draft Declaration on race and racial prejudice, General Conference, Twentieth Session, Paris, 1978. http://unesdoc.unesco.org/images/0002/000287/028739eb.pdf
  82. Declaration on Race and Racial Prejudice. 1978. UNESCO. http://portal.unesco.org/en/ev.php-URL_ID=13161&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201.html

Delar av denna artikel är delvis baserad på text från Wikipedias artikel "Race (human classification)" [1] och är därför licenserad under GFDL. Allt sådant material har kontrollerats överensstämma med originalkällorna.

Da Vinci Vitruve Luc Viatour.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Fysisk antropologi