Ras och intelligens

Sambandet mellan människoraser och intelligens, vanligen mätt med IQ, har undersökts i ett stort antal vetenskapliga undersökningar. Forskningen har gällt IQ-skillnader mellan olika grupper, om de uppmätta skillnaderna är genetiska, och samhällseffekter av skillnaderna.

Forskningshistoria

De första försöken att studera rasskillnader beträffande intelligens med ansett vetenskapliga metoder skedde i mitten av 1800-talet. Dessa inkluderade studier av hjärnstorlek för olika grupper och uppskattningar av antalet genier i förhållande till folkmängd.

År 1905 skapades det första IQ-testet.

Efter andra världskriget blev rasforskning, i synnerhet om eventuella genetiska IQ-skillnader, alltmer tabubelagt. Under denna tidsperiod var stiftelsen Pioneer Fund en viktig orsak till att viss forskning fortsatte att bedrivas.

År 1969 skapade IQ-forskaren Arthur Jensen en stor uppståndelse med artikeln "How Much Can We Boost IQ and School Achievement?" där han hävdade att genetik antagligen var en viktig orsak till uppmätta IQ-skillnader i USA.

Det kontroversiella ämnet har även lockat andra än IQ-forskare. Både paleontologen Stephen Jay Gould med boken The Mismeasure of Man från år 1983 (svensk översättning Den felmätta människan) och geografen och fysiologen Jared Diamond med boken Guns, Germs, and Steel från år 1997 (svensk översättning Vete, vapen och virus) skrev internationellt bästsäljande böcker som argumenterade mot existensen av genetiska IQ-skillnader.

År 1987 publicerades en undersökning av åsikter bland experter på IQ som fann kontroversiella resultat. Undersökningen utgjorde en del av underlaget för boken The IQ Controversy, the Media and Public Policy från år 1988 som hävdade att allmänheten i USA var missledd av media beträffande expertopinionen. Detta förefaller vara den enda undersökning av expertopinion som har gjorts och diskuteras i mer detalj i sektionen "Delvis genetiska orsaker till skillnaderna?".

År 1994 uppstod en omfattande debatt i samband med publiceringen av boken The Bell Curve. Se artikeln om boken för en mer detaljerad beskrivning.

En respons till debatten var rapporten "Intelligence: Knowns and Unknowns" år 1996 av en arbetsgrupp skapad av det amerikanska psykologförbundet (APA). Rapporten bekräftade att uppmätta rasskillnader beträffande medel-IQ fanns, att IQ var associerat med och förutsåg viktiga faktorer som skolresultat och arbetsprestation, och angav att flera populära miljöförklaringar till skillnaderna hade dålig bevisning liksom även genetiska förklaringar. I sammanfattningen skrev man "I korthet, ingen adekvat förklaring för skillnaden mellan svartas och vitas medel-IQ finns för närvarande." Arthur Jensen kommenterade senare att "Med tanke på att rapporten var beställd av APA var jag förvånad över att den gick så långt som den gjorde. Med detta i åtanke är jag inte speciellt missnöjd."

Vid 1900-talets slut hade många hundratals IQ-studier som testade rasskillnader beträffande IQ publicerats.

Under 2000-talet fortsatte debatten med bland annat en uppmärksammad litteraturöversikt av tidigare forskning som publicerades år 2005. En allt mer avancerad genetisk forskning medförde att uppmätta genetiska gruppskillnader började användas som argument.

Boken IQ and the Wealth of Nations (2002) av IQ-forskaren Richard Lynn och statsvetaren Tatu Vanhanen inledde en omfattande forskning av ett stort antal olika forskare om den något mindre politiskt känsliga relationen mellan länder och IQ.

Uppmätta IQ-skillnader

Svart-vit IQ-skillnad i USA

Diagram som visar uppmätta IQ-värden för olika grupper i USA baserat på IQ-testet WAIS-IV.

Det amerikanska psykologförbundets rapport "Intelligence: Knowns and Unknowns" från år 1996 angav att skillnaden beträffande medel-IQ mellan svarta och vita är ungefär 15 IQ-poäng eller en standarddeviation.

En meta-analys från år 2001 av tidigare testresultat från olika kognitiva tester med totalt över sex miljoner deltagare angav en svart-vit skillnad beträffande g-faktorn på ungefär en standarddeviation. Resultaten var likartade för högskoletest, anställningstest i det privata näringslivet, och anställningstest av den amerikanska militären.

En sådan uppmätt IQ-skillnad innebär att det vita medelvärdet är högre än 80-85% av de svartas IQ-värden. IQ-värden är normalfördelade. Normalfördelningar har egenskapen att om det är en genomsnittlig skillnad mellan två normalfördelade grupper kommer skillnaden att bli relativt större vid extrema värden. Detta kan ses för längdskillnader mellan män och kvinnor där andelen kvinnor jämfört med andelen män blir allt lägre med stigande kroppslängd.

Vissa studier har hävdat att IQ-skillnaden under senare tid har minskat något. Dessa har kritiserats av andra studier för att utesluta motsatta resultat, inkorrekta beräkningar, eller för att ha inträffat på tester som mäter g-faktorn mindre bra. Det har också hävdats att en mindre minskning tidigare inträffat men att den utvecklingen nu har upphört. En viss minskning är kompatibelt med att genetikförespråkande forskare har angivit att en del av IQ-skillnaden beror på miljöfaktorer. Andra studier har inte funnit någon minskning. Den ovan nämnda meta-analysen angav att en eventuell minskning var "'antingen liten, potentiellt beroende på mätfel...eller icke-existerande på tester som är stark beroende av g-faktorn."

Hispanics i USA

Hispanics i USA är en heterogen grupp med ursprung i spansktalande Latinamerika med varierande andelar indianskt, europeiskt, och afrikanskt ursprung.

Den ovan nämnda meta-analysen angav en medel-IQ på 89.

Boken Race differences in Intelligence

Boken Race differences in Intelligence av Richard Lynn från år 2006 innehöll en litteraturöversikt som beskrev de uppmätta resultaten från nästan 500 olika IQ-undersökningar. Baserat på dessa angav Lynn medel-IQ för olika grupper i olika regioner. Nedan anges medel-IQ enligt Lynn, antal undersökningar, och antalet länder studierna kom från för olika regioner för olika grupper.

• Aboriginer och papuaner:
  • Australien, 62 IQ, 17 undersökningar, 1 land.
  • Nya Guinea, 63 IQ, 5 undersökningar, 1 land.
• Arktiska befolkningar:
  • Nordamerika, 91 IQ, 15 undersökningar, 2 länder.
• Européer:
  • Europa, 99 IQ, 71 undersökningar, 25 länder.
  • Utanför Europa, 99 IQ, 23 undersökningar, 12 länder.
• Indianer:
  • Nordamerika, 86 IQ, 19 undersökningar, 2 länder.
  • Latinamerika, 86 IQ, 10 undersökningar, 5 länder.
• Khoisan:
  • Sydvästra Afrika, 54 IQ, 3 undersökningar, 1 land.
• Subsahariska afrikaner:
  • Afrika, 67 IQ, 57 undersökningar, 17 länder.
  • Karibien, 71 IQ, 14 undersökningar, 6 länder.
  • USA, 85 IQ, 29 undersökningar, 1 land.
  • Nederländerna, 85 IQ, 7 undersökningar, 1 land.
  • Storbritannien, 86 IQ, 18 undersökningar, 1 land.
• Sydasiater och nordafrikaner:
  • Sydasien, 84 IQ, 37 undersökningar, 17 länder.
  • Storbritannien, 92 IQ, 16 undersökningar, 1 land.
  • Europa, 85 IQ, 18 undersökningar, 3 länder.
  • Afrika, 86 IQ, 6 undersökningar, 2 länder.
  • Fiji, etc, 85 IQ, 3 undersökningar, 3 länder.
• Sydöstasiater:
  • Sydöstasien 87, IQ, 11 undersökningar, 6 länder.
  • USA, 93 IQ, 7 undersökningar, 1 land.
• Öbefolkningar i Stilla havet:
  • Stilla havet, 85 IQ, 14 undersökningar, 9 länder.
  • Nya Zeeland, 90 IQ, 12 undersökningar, 1 land.
• Östasiater:
  • Östasien, 105 IQ, 60 undersökningar, 7 länder.
  • USA, 101 IQ, 26 undersökningar, 1 land.
  • Andra regioner, 102 IQ, 9 undersökningar, 5 länder.

Lynn ansåg att skillnaden mellan olika regioner för samma grupp framförallt berodde på bättre miljöfaktorer i i-länderna. Även andra faktorer kan ha bidragit för vissa grupper i vissa regioner som mindre blandningar med majoritetsbefolkningen i området och att utvandrare från vissa områden av olika anledningar hade lägre eller högre IQ än befolkningen som stannade kvar.

Boken The Chosen People: A Study of Jewish Intelligence and Achievement

Boken The Chosen People: A Study of Jewish Intelligence and Achievement från år 2011 av Richard Lynn innehöll en litteraturöversikt över IQ-studier gjorda på olika judiska befolkningsgrupper. Baserat på dessa angav Lynn medel-IQ för olika studerade befolkningsgrupper:

• Ashkenazer 110
• Etiopiska judar 68
• Mizracher 91
• Sefarder 98

Lynn citerar olika teorier av olika forskare beträffande ashkenazers höga uppmätta medel-IQ. Se artikeln om judiskt inflytande. Övriga judiska grupper kan ha påverkats relativt mindre av dessa faktorer. Sefarder och mizracher kan ha haft relativt högre blandning med omgivande folkgrupper som dessutom skiljde sig historiskt från ashkenazernas. Etiopiska judar har hävdats tillhöra gruppen subsahariska afrikaner.

Romer

En studie från år 2007 beträffande serbiska romer, en grupp med sydasiatiskt ursprung, fann en medel-IQ på 70. Studien citerade också tidigare studier i Tjeckien, Slovakien, och det tidigare Jugoslavien på romer som funnit medel-IQn varierande mellan 70 och 83.

Kritik mot de uppmätta IQ-värdena och biologiska människoraser

Både IQ och existensen av biologiska människoraser har kritiserats. Se artiklarna om dessa ämnen för allmän kritik.

Testpartiskhet

En kritik har varit att IQ-tester eller administreringen kan vara partisk mot olika raser. Det amerikanska psykologförbundets rapport "Intelligence: Knowns and Unknowns" angav dock beträffande den svart-vita IQ-skillnaden i USA att den "inte berodde på någon uppenbar partiskhet i testkonstruktion eller testadministrering". Vidare angavs att "Sedda som förutsägelseinstrument för framtida prestationer verkar inte testen vara partiska till nackdel för afrikanska amerikaner" och "det har föreslagits att olika aspekter beträffande hur dessa test formulerats och administreras skulle kunna ge afrikanska amerikaner en nackdel...Många av dessa förslag förefaller rimliga och sådana mekanismer kan spela en roll i individuella fall. Kontrollerade studier har emellertid visat att ingen av dessa bidrar substantiellt till den svart-vita skillnaden...Vidare, ansträngningar att konstruera pålitliga test som skulle minimera nackdelar av denna sort har varit utan framgång." Den svart-vita IQ-skillnaden i USA är av speciellt intresse då den vetenskapliga debatten om eventuella genetiska orsaker som diskuteras senare i artikeln framförallt gällt denna skillnad.

Situationen kan vara annorlunda i andra länder eller beträffande andra grupper som immigranter till USA som talar dålig engelska beträffande verbala tester som kräver kunskaper i engelska. Sådana grupper kan dock testas med icke-verbala test som Ravens matriser. Studier i Afrika med sådana IQ-tester fann att de förutsåg afrikaners och icke-afrikaners fortsatta framgång lika väl vilket har setts som bevis mot att testerna skulle vara partiska.

Stereotyphot

Ett forskningsområde som fått stor uppmärksamhet under senare tid är stereotyphot som innebär att en personen upplever prestationsångest då man är rädd för att negativa åsikter om ens egen grupp ska bekräftas. Denna ångest har i sig ansetts kunna försämra prestationen. Detta har angetts ha fått stöd i ett stort antal studier.

Kritiker av forskningen gällande stereotyphot beträffande könsskillnader har hävdat problem som bristande metodik, svag effekt, frånvaro av effekt vid upprepning av tidigare studier, och publikationsbias där större välgjorda studier som inte hittar någon effekt inte publiceras då frånvaro av en effekt anses mindre intressant. Kritiker gällande stereotyphot beträffande den svart-vita IQ-skillnaden i USA har hävdat att man kan visa att effekten inte kan ha någon större betydelse.

Kritik mot internationella resultat

I synnerhet i u-länder har inte lika omfattande och välgjorda IQ-undersökningar gjorts som i USA. Böcker av Lynn beträffande länders medel-IQ och som bygger på liknande material som hans böcker beträffande ras och IQ har kritiserats av olika anledningar. Se kritiken som nämns i artikeln om länder och IQ.

Orimligt låga resultat?

Vissa låga medel-IQ har av vissa setts som orimliga då så låga värden skulle åtfölja en diagnos av utvecklingsstörning i europeiska länder. Emellertid har européer med så låga värden inte sällan genetiska eller andra sjukdomar/avvikelser som orsakar många andra problem förutom ett lågt IQ. Lynn har hävdat att en bättre jämförelse är med europeiska tonåringar eller äldre barn med en jämförbar IQ. Dessa kan exempelvis lära sig läsa, skriva, och matematik. Lynn anger vidare att historiskt sett så utförde den stora majoriteten europeiska tonåringar eller äldre barn vissa arbetsuppgifter vilket även gäller för många barn i u-länder i nutid.

Biologiska människoraser

Hur biologiska människoraser ska definieras och om sådana finns enligt en viss definition är omtvistade frågor.

Noteras bör dock att att man kan studera IQ-skillnader mellan grupper som inte är biologiska människoraser. Exempelvis IQ-skillnaderna mellan kriminella och icke-kriminella såsom beskrivs i artikeln om IQ.

Man kan även undersöka skillnader mellan olika folkgrupper eller etniciteter även om dessa enligt en viss definition inte skulle vara biologiska människoraser. Sådan skillnader finns beskrivna i många länder och används exempelvis när diskriminering hävdas.

Oavsett om biologiska människoraser finns eller inte finns enligt en viss definition så finns det bevisligen genetiska skillnader mellan olika folkgrupper beträffande exempelvis gener för hudfärg, resistens mot malaria, och tolerans av laktos (mjölksocker) hos vuxna.

Delvis genetiska orsaker till skillnaderna?

En mycket omfattande och inte sällan tekniskt komplicerad vetenskaplig debatt har förts beträffande om genetiska faktorer förklarar en del av de uppmätta skillnaderna. Debatten har framförallt gällt den välstuderade svart-vita IQ-skillnaden i USA. Vissa forskare hävdar att skillnaden helt beror på miljöfaktorer medan andra forskare anger att miljöfaktorer bara förklarar en del av skillnaden som delvis förklaras av genetiska faktorer. IQ-forskarna J. Philippe Rushton och Arthur Jensen har således argumenterat att 50-80% av den svart-vita IQ-skillnaden i USA förklaras av genetiska faktorer.

Forskningsargument i genetikdebatten

Se även: Ras och intelligens - forskningsargument i genetikdebatten

Den vetenskapliga forskningen och debatten har inkluderat ett stort antal olika forskningsområden med några exempel uppräknade nedan:

• Adoptionsstudier såsom studier av svarta barn till vita medelklassfamiljer
• Effekten av interventionsprogram.
• Studier av personer med blandat europeiska och afrikanskt ursprung beträffande om ökad andel europeiskt ursprung är associerat med högre IQ.
• Studier beträffande hjärnstorlek som ett indirekt mått på intelligens
• Studier beträffande reaktionstid som ett indirekt mått på intelligens
• Om Flynneffekten har egenskaper som gör att man kan förvänta sig att den kommer eller inte kommer att minska den amerikanska svarta-vita IQ-skillnaden i någon större utsträckning.
• Olika miljöfaktorers möjliga inverkan. Några exempel inkluderar undernäring, hälsovård, amning, sjukdomar (i synnerhet tropiska), miljögifter, socioekonomiska faktorer, skola, bostadsområde, diskriminering, och stress.
• Om mer politiskt känsliga miljöfaktorer som den svarta kulturen, uppfostran, eller värderingar har haft en negativ effekt på svartas medel-IQ.
• Betydelsen av studier som funnit att många miljöfaktorer som påverkar barns IQ inte längre påverkar IQ när personen uppnår vuxen ålder.
• Om IQ-skillnaden är större på de test och deltest som bättre mäter g-faktorn.
• Om IQ-skillnaden är större på de test och deltest som är anses vara mer beroende av genetiska faktorer.
• Studier av om genetiska förutsägelser beträffande "regression till medelvärdet" är korrekta beträffande regression till olika genetiska medelvärden.
• Om en argumenterad hög ärftlighet beträffande en individs IQ ökar sannolikheten för att IQ-skillnader mellan grupper är genetiska.

Se underartikeln Ras och intelligens - forskningsargument i genetikdebatten för en mer detaljerad beskrivning av olika argument.

Opinion bland experter

År 1987 publicerades undersökningen "Survey of Expert Opinion on Intelligence and Aptitude Testing" i det amerikanska psykologförbundets officiella tidskrift American Psychologist. 1020 experter på IQ fick en enkät. 661 besvarade denna. En av frågorna var "Vilket av de följande alternativen bäst karaktäriserar din åsikt om ärftligheten för den svart-vita skillnaden i IQ?"

• 14% svarade inte på frågan.
• 24% svarade att det inte fanns tillräckligt med bevis för att ge ett svar.
• 1% svarade att skillnaden "berodde helt på genetisk variation".
• 15% svarade att skillnaden "berodde helt på miljörelaterad variation".
• 45% svarade att skillnaden var en "produkt av både genetisk och miljörelaterad variation."

Undersökningen utgjorde en del av underlaget för boken The IQ Controversy, the Media and Public Policy från år 1988 som hävdade att allmänheten i USA var missledd beträffande expertopinionen om ämnet.

Detta förefaller vara den enda undersökning av opinion bland experter som har gjorts.

Litteraturöversikter

Olika vetenskapliga översiktsartiklar beträffande den vetenskapliga litteraturen inom området har nått olika slutsatser beträffande vilken sida som har mest stöd.

Deklarationer av Unesco och amerikanska antropologförbund

FN-organet Unesco har utfärdat flera deklarationer om människoraser. Bland annat har dessa i varierande grad förnekat förekomsten av genetiska intelligensskillnader mellan olika raser. Deklarationerna har kritiserats som försök till politisk styrning av vad som ska vara vetenskaplig sanning. Inga källor gavs som stöd för påståendena. Se sektionen om Unesco i artikeln om människoraser.

Amerikanska antropologförbunds ledningar utfärdade under 90-talet flera deklarationer utan källor som förnekade förekomsten av genetiska intelligensskillnader mellan biologiska människoraser. Huvudmotiveringen angavs vara att biologiska människoraser inte existerade. Även detta förnekande har kritiserats som politiskt motiverat. Se även sektionerna om åsikter bland forskare i artikeln om människoraser.

Hävdade ad hominem-argument

De forskare som hävdat att genetisk orsaker är en viktig förklaring har ofta blivit anklagade för att vara rasister. Exempelvis IQ-forskaren J. Philippe Rushton förkastade dock denna etikett och implikationen att olika raser skulle ha rätt att härska över varandra och kallade sig själv rasrealist. En annan kritik är att vissa forskare fått forskningsstöd av Pioneer Fund. Vissa av de forskare som inte fått någon forskningsstöd, som exempelvis författarna till The Bell Curve, har då istället anklagats för att ha citerat forskare som stötts av Pioneer Fund. Detta har kritiserats som ad hominem och inte något vetenskaplig argument i debatten om IQ-skillnaderna har genetiska orsaker eller inte.

Forskare som hävdat genetiska orsaker har inte sällan råkat ut för negativa konsekvenser p.g.a. sin forskning eller uttryckta åsikter. Sålunda fick Nobelpristagaren och DNA-upptäckaren James Watson lämna sitt arbete efter att ha uttryckt inte politiskt korrekta åsikter i frågan. Finska polisen utredde Tatu Vanhanen, medförfattare till flera böcker om länder och IQ, av samma orsak. Flera andra genetikförespråkande forskare har utsatts för liknande problem. Det har även förekommit kritik mot mediabeskrivningar som i flera fall anges ha inkluderat bildmanipulation i syfte att skapa guilt by association.

Framtida bevis

Direkta genetiska bevis kräver i princip två saker. En är kunskap om den genetiska variationen i olika folkgrupper. Detta håller snabbt på att uppnås då den tekniska utvecklingen gjort det allt billigare att analysera DNA. Flera vetenskapliga projekt har redan färdigställt eller håller på genomföra analyser av DNA av personer från olika befolkningar. Ett exempel är "1000 Genomes Project" som analyserar DNA från 2600 personer från 26 olika folkgrupper. 1700 sådana analyser hade blivit klara och publicerade i mars 2012.

Dessutom krävs kunskap om vilka gener påverkar IQ vilket är mer komplicerat. År 2011 angav en representant för Kinas främsta genforskningscentrum att "inom de nästa 5-10 åren kommer vi att kunna identifiera de gener som är ansvariga för en signifikant andel av den totala variationen av IQ."

Som nämns i underartikeln Ras och intelligens - forskningsargument i genetikdebatten har under senare tid vissa genetiska studier redan publicerats.

Föreslagna orsaker till hävdade genetiska skillnader

Diagram som för olika grupper visar relationer mellan uppmätt medel-IQ, uppmätt medel-hjärnstorlek, vintertemperatur, och vintertemperatur under istiden ("Wurm"), enligt data från boken Race differences in intelligence av Richard Lynn.

Flera evolutionära teorier har föreslagits förklara IQ-skillnaderna. Att överleva i ett klimat med kalla vintrar och därmed medföljande problem som kräver långtidsplanering beträffande bostad, värme, kläder och produktion och lagring av mat har föreslagits kräva en hög IQ. Detta har hävdats få stöd av höga korrelationer mellan olika länders medel-IQ, stigande avstånd från ekvatorn, och ljusare hudfärg. Ett annat stöd för teorin har hävdats vara studier av kranievolym hos fossiler från evolutionära föregångare till dagens människa vilka funnit ett samband mellan större kranievolym och kallare klimat.

Nya mutationer är mer troliga i områden med stora befolkningar. Detta inkluderar mutationer som ökar IQ. Detta kan förklara varför arktiska befolkningar som lever i mycket kalla men mycket glesbefolkade områden inte har högst uppmätt IQ utan istället européer och nordöstasiater som levt i varmare och mycket mer tättbefolkade områden.

Samhällseffekter av IQ-skillnaderna

Det amerikanska psykologförbundets rapport "Intelligence: Knowns and Unknowns" angav att det visserligen kan finnas aspekter av intelligens som inte mäts av IQ-test men att IQ-test förutsäger flera aspekter av en persons framtida framgång vilket är orsaken till att IQ-test och nära relaterade test är vanligt använda inom utbildning och arbetsliv. Ett exempel på en annan egenskap är kreativitet. Skillnader i medel-kreativitet har föreslagits kunna förklara skillnader beträffande kreativa upptäcker och uppfinningar mellan olika folkgrupper. Detta har hävdats få stöd av uppmätta skillnader mellan olika folkgrupper beträffande karaktärsdrag kopplade till kreativitet. Se även artikeln om boken Human Accomplishment: The Pursuit of Excellence in the Arts and Sciences, 800 BC to 1950

Motståndare till genetiska orsaker förefaller ibland anse att om man bara bevisat att IQ-skillnaderna beror på miljöfaktorer så är skillnaderna betydelselösa. Detta är dock fel åtminstone för vissa miljöfaktorer som jodbrist under graviditet/barndom vilket orsakar sänkt IQ och omfattande problem både för individen och de u-länder där jodbrist är vanligt förekommande.

En del av uppståndelsen och debatten kring boken The Bell Curve (1994) berodde på att IQ-skillnader angavs vara en viktig förklaring till både rasliga och icke-rasliga gruppskillnader i USA beträffande variabler som arbetslöshet, utbildning, inkomst, och brottslighet. Bland annat angavs många sådana gruppskillnader nästan helt försvinna eller kraftig minska när man kontrollerade för IQ-skillnader.

Richard Lynns bok The Global Bell Curve (2008) hävdade att IQ-skillnader är en viktig förklaring till globala skillnader mellan olika grupper beträffande olika variabler. Boken hävdade att skillnaderna beträffande dessa variabler för samma grupper var likartade i ett stort antal undersökta multikulturella länder vars befolkning består av flera olika grupper. Lynn hävdade även att grupper som anlände utfattiga till ett nytt land men tillhörde en grupp med hög uppmätt medel-IQ snabbt blivit framgångsrika.

Medel-IQ hävdas inte vara den enda viktiga faktorn för ett samhälle. Medel-kreativitet nämndes ovan. Exempel på faktorer som hävdats förklara skillnader mellan olika samhällen beträffande grad av ekonomisk utveckling inkluderar oljetillgångar och marxistisk ekonomisk politik. Dessa hävdas förklara nuvarande eller historiska skillnader mellan länder vars befolkningar är av samma ras. Historiskt kan andra faktorer ha varit viktiga. Exempelvis uppstod de första civilisationerna i vissa floddalar vilka kan ha varit de enda områden som tillät en hög befolkningskoncentration vid en viss teknologinivå. Att Nordeuropa länge hade en låg befolkningstäthet och urbanisering kan ha berott på faktorer som komplicerade förhållanden för jordbruk exempelvis p.g.a. de hårda lerjordarna i Nordeuropa där det inte var möjligt att använda de tidiga och mindre avancerade plogar som kunde användas i sydligare områden.

En inte politisk korrekt förklaring till historiska händelseförlopp och hur samhällen utvecklats historiskt är att den folkgrupp eller folkgrupper som bott i ett område förändrats. Detta kan ha skett genom folkvandringar eller import av slavar exempelvis som konkubiner. En folkgrupp kan även ha förändrats av beteenden inom gruppen som orsakat dysgenik eller eugenik. En noggrannare analys kan visa att vissa prestationer som tillskrivits en viss grupp istället kan ha gjorts av en annan.

Att en person har lägre IQ, även om orsaken delvis skulle genetisk, innebär inte att personen har mindre mänskliga rättigheter. Vidare finns individer med hög och låg IQ inom alla folkgrupper. Däremot har det hävdats att gruppskillnader beträffande medel-IQ, i synnerhet om de är genetiska, kan ha implikationer för exempelvis kvotering beroende på hur dessa åtgärder motiveras.

Det har hävdats att en ofta politiskt motiverad förnekelse av IQ-skillnader och betydelsen av dessa har varit skadlig i synnerhet för personer och grupper med låg IQ. Personer med låg IQ har hävdats ha allt större svårigheter att fungera väl i en allt mer komplicerad omvärld som ofta är uppbyggd på det felaktiga antagandet att nästan alla människor har samma mentala förutsättningar. Exempelvis har det angetts att betydande andelar av befolkningen p.g.a. låg IQ ofta i praktiken har funktionella läs- och skrivsvårigheter vilka skapar enorma problem i dagens samhälle som är baserat på och kräver att alla har relativt god förmåga beträffande detta. Dessa svårigheter drabbar i synnerhet de grupper med stor andel personer med låg IQ.

Det har också hävdats att om viktiga IQ-skillnader finns och orsakar viktiga gruppskillnader så medför okunskap om IQ-skillnaderna lätt att någon annan faktor felaktigt antas vara orsaken. Således kan en mindre framgångsrik grupp anse att detta orsakas av rasism vilket kan orsaka fientlighet. Detta kan medföra att en mer framgångsrik grupp då känner sig orättvist angripen vilket också kan orsaka fientlighet. Detta kan medföra ökade rasliga konflikter i samhället.

Se även

• Ras och IQ – bok om ämnet.

Externa länkar

• Ny genforskning skakar forskarvärlden: Utsatta grupper har sämre förutsättningar för utbildning
• Här är DNA-koderna som styr din intelligens
• Realisten: Vintrar är bra för dina gener
• Realisten: Utbildning och IQ mest avgörande för socioekonomisk status i Sverige
• Realisten: Ras och IQ – 30 års forskning
• Realisten: ”Kan svarta skapa välmående samhällen?”
• Realisten: Varför Afrika är Afrika – och Haiti Haiti
• Unga invandrare dummare än väntat
• IQ och ras: Del 1 Del 2 Del 3
• IQ och ras – Inaveln: Del 1 Del 2
• Söndagskrönika: Betydelsen av IQ
• SVT om ”ras och IQ”
• Kallt klimat ger högre IQ
• Egyptens faraoner var européer
• Annie Lööf, politisk dårskap och biologisk okunskap
• Kanadensisk professor: “Ras” påverkar skolresultat
• Realisten: Världen i brand