Ras och medicin

Inom medicin har flera olika sorters skillnader mellan olika raser och etniciter observerats.

Monogena sjukdomar

Förekomsten av flera monogena sjukdomar skiljer sig mellan olika folkgrupper. När en sjukdom är vanlig i en viss folkgrupp kan det finnas evolutionära förklaringar till detta. En mekanism genom vilket detta kan ske är heterozygot fördel (engelska "heterozygote advantage") vilket innebär att recessiva anlag som orsakar recessiva sjukdomar om en person har två anlag istället ger en fördel om en person bara har ett anlag.

Sicklecellanemi, talassemi, och vissa andra monogena sjukdomar är vanligast i områden med hög förekomst av malaria vilket förklarats med att generna som orsakar dessa monogena sjukdomar samtidigt orsakar ett visst skydd mot malaria.

Cystisk fibros är den vanligaste monogena sjukdomen i vita befolkningar. Flera evolutionära förklaringar till sjukdomens vanlighet har föreslagits som att det recessiva anlaget skulle ge skydd mot vissa infektionssjukdomar som tuberkulos.

Hemokromatos, en sjukdom där för mycket järn tas upp, är vanligt hos nordeuropéer och i synnerhet hos de med keltiskt ursprung. Förklaringen kan vara att kosten i dessa regioner innehöll lite järn.

Laktosintolerans hos vuxna är vanligt förekommande globalt. Att vissa befolkningar är undantag har hävdats bero på att mjölk där varit en viktig del av dieten.

Tay-Sachs sjukdom är en sjukdom påverkande nervsystemet som är vanligare bland ashkenaziska judar än andra etniska grupper. 1 av 25-30 bland ashkenaziska judar är bärare av det recessiva anlaget medan frekvensen bland övriga etniska grupper är 1 av 250. Även här det föreslagits kunna finnas en heterozygot fördel för bärare av bara ett anlag (som högre IQ) medan andra har hävdat att det mer sannolikt är ett exempel på slumpmässig genetisk drift och grundareffekten.

Andra sjukdomar

Ett stort antal vanligt förekommande sjukdomar uppvisar skillnader i förekomst mellan olika raser och etniciteter i USA. Vilken roll genetik och miljö spelar för många av dessa sjukdomar är oklart. Exempelvis finns det rasliga skillnader beträffande förekomsten av prostatacancer. En föreslagen förklaring till detta är rasliga skillnader beträffande testosteron.

Studier har även funnit skillnader beträffande förekomst av neurologiska och psykiatriska sjukdomar som demens, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom,, multipel skleros, Huntingtons sjukdom, schizofreni, depression, generaliserat ångestsyndrom, social fobi, posttraumatiskt stressyndrom, paniksyndrom, somatiseringssyndrom, kroniskt trötthetssyndrom, ätstörningar, spelberoende, och personlighetsstörningar.

En studie år 2012 hävdade att det finns en kraftigt varierande genetisk risk för typ 2-diabetes i olika folkgrupper och med den högsta risken i Afrika och den lägsta i Östasien. En möjlig förklaring är att detta beror på genetiska anpassningar till det nutritionsmönster som har varit det vanliga i olika områden.

Närsynthet är associerat med högre IQ. Detta finns flera miljöförklaringar till detta som att närarbete som läsning orsakar närsynthet eller att närsynta föredrar aktiviteter som läsning där man kan se bra. Det har också föreslagits att gener som ökar hjärnans och hjärnstrukturers storlek kanske samtidigt också påverkar strukturer i ögat vilket orsakar närsynthet (exempelvis gener påverkande tillväxten av myelin som finns både i hjärnan och ögat). Det har angetts att vissa folkgrupper som skiljer sig beträffande uppmätt medel-IQ också skiljer sig beträffande förekomsten av närsynthet.

Läkemedel

Samma medicin har visat sig fungera olika väl för olika raser i USA.

Blandningar mellan grupper

Rasblandningar mellan grupper har hävdats kunna förklara vissa medicinska skillnader. Således har européer en högre förekomst av multipel skleros än afro-amerikaner som har en högre förekomst än afrikaner. Afro-amerikaner har ett mindre inslag av europeiska gener efter viss tidigare blandning mellan folkgrupperna vilket hävdats kunna vara en förklaring till skillnaderna.

Blodtransfusioner och benmärgsdonationer

En persons blodgrupp är genetisk styrd och fördelningen varierar med geografiskt ursprung. I Sverige har invandringen medfört att tidigare ovanliga blodgrupper blivit mer vanliga vilket orsakat stor blodbrist gällande sådana blodgrupper då invandrare samtidigt angetts lämna blod i mindre utsträckning än svenskar. Sverige har därför varit tvungen att importera blod vilket dock angetts vara en osäker lösning.

Att hitta en lämplig benmärgsdonator vid benmärgstransplanatation har angetts vara svårare för personer med blandad härkomst. I USA har vissa folkgrupper angetts vara mer blandade än andra folkgrupper vilket angetts minska chansen att hitta en lämplig donator.