Vit flykt

Se artikeln White Flight för situationen utanför Sverige

Uttrycket vit flykt (engelska "white flight") beskriver en trend där vita lämnar utsatta områden när befolkningsandelen icke-vita blir större.

I Sverige, i spåren av massinvandringen, är fenomenet särskilt påtagligt i kommuner som Botkyrka, Södertälje och Malmö. Vit flykt brukar bland invandringskritiska grupper betraktas som en sorts pågående organisk folkomröstning där praktisk handling visar vilka önskemål urbefolkningarna har, inte hur de röstar eller argumenterar i politiska frågor. Det är inte ovanligt att den nationella flyktingström som vit flykt resulterar i går från mångkulturella och utsatta områden till bostadsområden med en etniskt homogen befolkning, i regel samma områden där svenska politiker och journalister bor.

Under 1990-talet ökade koncentrationen av invandrare i många bostadsområden i Sverige. En studie studerade vissa av dessa områden under denna tidsperiod. I studien var den viktigaste orsaken "svenskt undvikande", dvs låg inflyttning, snarare än "svensk flykt" från dessa områden.

En artikel i Sydsvenskan från år 2005 med titeln "Så tycker utflyttarna om invandrare" citerade från en kommunenkät i Malmö. I citaten beskriver människor oro över brottslighet, invandring, försämrad undervisning i skolan, att deras barn började tala svenska med brytning, upplevt störande seder, och en önskan att bo tillsammans med mer svenskar. En annan artikel om enkäten angav att "Invandringens inverkan på Malmö är ett lika starkt skäl som olika boendefaktorer till att allt fler Malmöbor flyttar till kranskommunerna. Kriminaliteten är det vanligaste skälet till att många lämnar Malmö... ...trygg miljö" för många av de som svarade är lika med en miljö utan invandrare och brott... ...Den stora invandringen har, anser man, ökat kriminaliteten vilket inneburit att miljön blivit mindre trygg framförallt för barnen. Man anser också att invandringen haft negativ inverkan på Malmös skolor." Vidare angavs omfattande flyttningar inom Malmö kommun och det angavs att invandringsfaktorer troligen var lika stark skäl beträffande dessa flyttningar.

En undersökning år 2008 fann att var tredje svensk ville bo i ett inhägnat område dit obehöriga inte hade tillträde. Detta liknar gated communities i USA. Mindre än var fjärde ville bo i ett område präglad av kulturell, etnisk och social mångfald. Professor i samhällsplanering Göran Cars ansåg att en svensk utveckling av gated communities riskerade att utarma städerna på service och internationell konkurrensförmåga. Han sa vidare att studier vid KTH funnit att trygghet och säkerhet är det som människor finner värdefullast i sitt boendet. Sverige första gated community blev ett projekt i Limshamn i Malmö. Intresset angavs vara stort och företaget diskuterade år 2014 liknande projekt i andra städer.

Social Rapport 2010 angav att "Sedan flera år tillbaka finns en tydlig koppling mellan etnisk och ekonomisk segregation i storstadsregionerna. I de mycket resurssvaga områdena bor numera huvudsakligen fattiga "synliga" invandrargrupper. I de grannskap där koncentrationen av ”synliga” invandrargrupper var som störst hade knappt 30 procent av dem som var i förvärvsarbetande åldrar sin försörjning från eget förvärvsarbete år 2006. Det innebär att de resterande 70 procenten studerade, var arbetslösa, förtidspensionerade, sjukskrivna eller levde på ekonomiskt bistånd. Personer med inkomster under det relativa fattigdomsstrecket (60 procent av medianinkomsten) var kraftigt överrepresenterade i dessa grannskap. I förlängningen kan den här utvecklingen leda till att majoritetsbefolkningen betraktar "synliga" invandrare som synonymt med fattiga, arbetslösa eller biståndstagare. Därmed riskerar de att uppfattas som främmande i dubbel bemärkelse, både i etniskt och i ekonomiskt avseende."

I en artikel publicerad i Arbetarbladet år 2012 beskrevs forskning om vit flykt. Matz Dahlberg vid institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet beskrev forskning om vad som hände med svenskarna när andelen invandrare ökade: "Vi såg att det fanns en brytpunkt när andelen invandrare nådde 5 procent. Då började majoritetsbefolkningen krympa." De svenskar som bodde i sådana områden fick sämre ekonomi och deras barn fick sämre betyg än svenskar i andra områden. Det var svenskarnas inflyttningen som påverkades ovanför brytpunkten medan man inte kunde se att deras utflyttningen påverkades. Roger Anderssonm, också vid IBF, beskrev forskning om svenskar åsikter beträffande etnisk bostadssegregation: "Det vi kan se är ett väldigt påtagligt undvikandemönster. Svenskar undviker att flytta till invandrartäta områden." Per Strömblad vid Linnéuniversitetet beskrev forskning som funnit att "Oavsett andra resurser som utbildning och ekonomi tenderar personer att ha en lägre social tillit om de bor i ett invandrartätt område." Den sociala tilliten minskade både bland svenskar och invandrare och detta gällde tillit för både svenskar och invandrare.

År 2013 publicerade organisationen "Oss alla" och kvällstidningarna ett "Upprop" mot "Främlingsfientlighet" som bland annat ett större antal "kändisar" skrev på. Uppropet innehöll bland annat texten "Alla vi som bor här har ett ansvar. Vi kan inte flytta över det på någon annan." Affes Statistik-blogg och grävare på Flashback undersökte därför om personerna faktiskt bodde mångkulturellt. Undersökningen fann att i Stockholm (där de allra flesta av personerna bodde) och i Göteborg bodde mycket få av personerna i områden med hög andel med utländsk bakgrund. I Malmö var mönstret inte lika tydligt. Beträffande Stockholm angavs att "Ett litet fåtal (6 av 187) bor i områden där andelen med utländsk härkomst är över 40 procent. Alla dessa har själva invandrarbakgrund."

År 2014 angavs att politiker mer sällan än befolkningen i allmänhet bodde i områden med hög andel utlandsfödda. I vilken grad detta utgjorde vit flykt är oklart då etniciteten hos politikerna ej angavs. Beteendet angavs kunna bidra till bristande insikt bland politiker. "De känner inte till problemen som finns i förorterna. De läser i tidningar, men vi som bor här ser på nära håll hur det fungerar".

År 2015 skriver Expressens ledarskribent Anna Dahlberg att forskning visar att Sverige har stora problem med så kallad "white flight", det vill säga att majoritetsbefolkningen flyttar ut när minoriteter flyttar in. Det räcker med att antalet utomeuropeiska invandrare når 3-4 procent i ett bostadsområde för att de infödda svenskarna ska börja flytta ut. Först att flytta är högutbildade och höginkomsttagare.

År 2019 lanserar kommunen Staffanstorp utanför Malmö en film som visar hur en mor och dotter trakasseras av ungdomar och därefter tar sitt pick och pack och flyttar till Staffanstorp, som i filmen utmålas som en helvit, socialt städad kommun. Det existerar inga invandrare i filmen, till och med kioskägaren är utbytt mot en svensk. Det underförstådda budskapet är att om man är missnöjd med mångkultur och kriminalitet skall man flytta till kommunen.

Skolflykt

Huvudartikel: Invandring och utbildning#Segregation och resurser

Se även

• Etniskt boende
• Inhägnat boende
• White Flight
• Exitsamhället

Externa länkar

• Goodbye Sweden