Frankfurtskolan

Från Metapedia

Hoppa till: navigering, sök

Frankfurtskolan är en benämning på en samhällsfilosofisk skolbildning som startades cirka 1923 vid Felix Weils Institut fur Sozialforschung i Frankfurt. Institutets uppdrag sades vara att driva det vetenskapliga studiet av marxism framåt. Skolbildningen brukar också kallas kritisk teori och anses utgöra grunden för det man idag kallar politisk korrekthet. En av dess mer framträdande personer och som anses ha betytt mycket var Herbert Marcuse.

Det som senare skulle bli bekant under namnet kritisk teori eller Frankfurtskolan tog sin egentliga början när Max Horkheimer 1930 tog över lärostolen i socialfilosofi vid detta institut och samlade en grupp ambitiösa, unga intellektuella omkring sig. Frankfurtskolan var inte en filosofisk eller vetenskaplig åskådning i vanlig bemärkelse utan snarare ett slags sekulär sekt, med en dominerande ledare, från början Max Horkheimer, och ett antal lärjungar såsom Theodor Adorno och Herbert Marcuse. Teoretiskt grundade den sig på främst Karl Marx och Sigmund Freuds idéer. Den har fått ett stort direkt och indirekt inflytande över västvärlden under efterkrigstiden. Flera av skolans företrädare, i synnerhet Herbert Marcuse, fick stor betydelse för 1960-talets nya vänster.

Professor Kevin MacDonald har beskrivit gruppen som en judisk gruppevolutionär strategi.

Innehåll

Teori

Frankfurtskolan har sin grund i den Marxistiska läran. Det var anhängare till Marx som ansåg att hans lära inte fullgott förklarade den samtida kulturens effekter på samhället och vice versa. De menade att kulturen och dess produktion hade särskilda effekter på samhället som andra produktionsindustrier inte hade. Tanken skiljer sig från tidigare tankar om att populärkulturen skulle underminera rådande samhällssystem på så sätt att de menade att populärkulturen producerades på löpande band av en slags kulturindustri som manipulerar och förtrycker en befolkning genom masskommunicerade inkodade ideologiska budskap .

Det är här Horkheimer och Adornos tankar om kulturindustrin kommer in. Dessa tankar tillämpar en modifierad marxistisk teori på kultur och medier. De menar att kulturindustrin producerar standardiserade kulturprodukter som upprätthåller rådande samhällssystem som en slags integrationsprocess. Deras tankar om kulturindustrin är centrala för Frankfurtskolans idéer.

Frankfurtskolans inflytande över den moderna politiska retoriken

Det råder en viss oenighet kring hur stort inflytande Frankfurtskolan har idag. Då statsminister Fredrik Reinfeldt sade att "-Ursvenskt är bara barbariet. Allt annat kommer utifrån." väckte det inte bara vrede bland svenskar utan även förvåning. Att en statsminister representerandes ett parti som historiskt sett har profilerat sig som ett någorlunda konservativt parti förolämpar landets urbefolkning och den största delen av väljarna ses av vissa bedömare som ett bevis på ett marxistiskt inflytande som erövrat hela det parlamentariska etablisemanget.

Den politiska korrektheten som har sina rötter i samma skola anses dock ha störst inflytande över massmedia som i sin tur sätter standarden för den offentliga politiska debatten. Med rädsla för stigmatisering anpassar sig politiska företrädare till det journalistiska språket och dess termer.

Makt över språket

En av Frankfurtskolans kärnidéer är att äga makten över det talade språket. Genom att målmedvetet påverka samhället med ordkonstruktioner anpassas debatten till den egna önskade politiska inriktningen. Som exempel nämns ofta de män från 16 år upp till cirka 35 år som klassas som Ensamkommande flyktingbarn. Trots att det i huvudsak rör sig om vuxna män med så goda ekonomiska förhållanden att de har råd att betala människosmugglare stora summor för att komma till Sverige visar ordkonstruktionen tydligt att den psykologiska påverkan som makten över språket har är viktig för den politiska agendan. Ensamkommande anspelar på någon som är alldeles ensam och därmed utelämnad åt sitt öde, flykting anger att någon flyr för sitt liv och slutleden barn är extra känslomässigt och förstärker de två första delarna av begreppet.

Externa länkar

Flag of Israel.svg.png
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Sionism
Personliga verktyg