Svensk kultur

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Svensk kultur är en filial inom den nordiska kulturen och delar egenskaper och uttryck främst med dess bestående kulturer.[1][2] Liksom andra kulturer runt om i hela världen är kulturen inspirerad av omvärlden och anpassad efter de nordiska förutsättningarna.

Kulturen har dock flera företeelser med ursprung från Norden, som exempelvis nyckelharpan, runstav, svenskskor, sparkstötting, knäckebröd, snus, nattfrieri och ombudsmän etc.

Begreppet svensk kultur

Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv är betydelsen av kultur betonandet av skillnader mellan olika värderingar, sociala normer och institutioner. Men ur populär betydelse är kultur något estetisk, som exempelvis musik, maträtter och klädsel. En vanlig definition av den svenska kulturen är ”summan av alla hävdvunna kulturyttringar som finns eller har funnits hos den historiskt definierbara svenska befolkningsgruppen i Sverige och Finland” samtidigt som modernistiska forskare istället betonar kulturens föränderliga natur och svenskhet som identitet; vad som betraktats som svenskt har varierat över tid och är ständigt under utveckling.[3]

Ett konstaterande är ett den svenska kulturen är kopplad till den svenska folkgruppen, till statsbildningen Sverige och dess geografiska territorium.

Svenska språket

Huvudartikel det svenska språket

Det svenska språket är en av de viktigaste kulturbärarna för den gemensamma svenska kulturen[4][5][6]. Svenska är ett indoeuropeiskt språk som tillhör den nordgermanska grenen av de germanska språken.

En rad svenska ord har blivit lånord inom andra språk - framför allt i finskan. Till engelskan har svenskan exporterat bland annat orden gravlax, ombudsman, orienteering och smorgasbord.

Konstarter

Den svenska kulturen influeras och omfattas av en rik historia av kulturella uttryck inom diverse konstarter och strömningar. Det starkaste inflytandet på svenska kulturuttryck kom från övriga norden under vikingatid fram till äldre medeltid. Den katolska kyrkan och Tyskland var viktiga influenser under medeltiden. Frankrike hade ett starkt inflytande under 1700-talet, och Tyskland igen under 1800-talet. Den engelskspråkiga världen har dominerat efter andra världskriget och landet har därför fått lida av en omfattande amerikanisering. Inflytandet från Europa är dock fortsatt starkt: fyra femtedelar av alla böcker och musikskivor importeras från Europa, liksom nio av tio tidskrifter.[7]

Deltagandet i kulturaktiviteter är högt. Svenskar har det högsta deltagandet i konstnärliga och kulturella aktiviteter inom EU [8][9].

Litteratur

Huvudartikel: svensk litteratur

Den svenska litteraturens historia förebådas av runstenarna och är författad på urnordiska och senare språkvarianter. Den långa inskriften på Rökstenen anses vara ett verkligt litterärt verk, skapat i syfte att bevara ett stycke fornnordisk mytologi. De äldsta texterna på svenska utgörs av de medeltida landskapslagarna som nedtecknades under 1200-talet och början av 1300-talet. Sveriges äldsta historiska källskrift är Erikskrönikan.

Musik

Huvudartikel: svensk musik

Den svenska folkmusiken var en den populära musikströmningen i huvudsak bland landsbygdens befolkning mellan 1600-talet och slutet av 1800-talet. Ett ord många förknippar med svensk folkmusik är spelmansmusik: en dansmusik som oftast är fiolbaserad. Till spelmansmusiken hör gånglåtar och brudmarscher samt dansrytmerna polskor, vals, schottis, hambo och polka.

Den klassiska svenska musiken från början av 1600-talet och framåt, är en del av den västerländska klassiska musiken. Sveriges mest kände barocktonsättare är Johan Helmich Roman, som kallats den svenska musikens fader. Franz Berwalds begåvning rönte liten uppskattning under hans livstid.

Vismästaren Carl Michael Bellman betraktas som svensk nationalskald och har fått stor betydelse för senare skalder. Inte minst har Bellman inspirerat senare vissångare som Evert Taube och Cornelis Vreeswijk. Sverige har även burit fram flera betydande operasångare. Den "svenska näktergalen" Jenny Lind turnerade världen över på 1850-talet. Hundra år senare blev Jussi Björling ett välkänt namn. Birgit Nilsson kan kallas för världssopran. Eric Ericson räknas internationellt som en av världens främsta körledare och är en starkt bidragande orsak till det svenska "körundret"[10].

Unika fenomen inom den svenska musiken är instrumenten nyckelharpa, sångsättet kulning och genren dansbandsmusik. Nyckelharpan har föreslagits som svenskt nationalinstrument eftersom den knappt ens förekommer utanför landet. Kulning är en inhemsk Nordisk sångform som användes i vallmusiken. En särskiljande aspekt av musikaliskt liv i Sverige är folkligheten.

Konst

Huvudartikel: svensk konst

Generellt har svensk konst historiskt sett främst influerats från kontinentala Västeuropa. De tidigaste bildkonstverken, hällristningarna, syns i form av symboler, figurer och avbildningar på berghällar och gjordes kanske redan 7000 år f.Kr. En av de första kända bildskaparna i Sverige var runristaren Balle den röde, som verkade i slutet av 1000-talet.

I och med kristendomens intåg följde en ny ikonografi; bildberättande tog fart i kyrkorna i Mellansverige mot slutet av 1400-talet med mästare som Albertus Pictor. Många konstnärer kom att rekryteras från nordvästeuropa. Urban målare med sin Vädersoltavla från 1535 är en känd inhemsk konstnär under Vasatiden[11]. Två stora namn under stormaktstiden var David Klöcker Ehrenstrahl, porträtt- och allegorimålare, samt Erik Dahlbergh. Stilmässigt omfattar epoken renässansen och barocken[11]. Frihetstiden innebar ett stort kulturellt uppsving. Stilen var rokoko, senare efterträdd av vad som i Sverige kallas den gustavianska stilen. Framstående namn var Johan Pasch, Per Krafft d.ä., Alexander Roslin, Peter Adolf Hall och, kanske framförallt, skultptören Johan Tobias Sergel.

Fil:Ernst Josephson 002.jpg
Ernst Josephson målade Porträttet av Jeanette Rubenson (1883). Josephson uttalade en gång: Jag skall bli Sveriges Rembrant eller dö.

Efter Gustav III:s död inträdde en stagnationsperiod. Däremot blomstrade allmogemåleriet under denna tid. Romantik präglade sedan konsten under flera decennier, med namn som August Malmström. Från mitten av 1800-talet var naturmåleri en vanlig genre med Marcus Larsson i spetsen. Även historiemåleri förekom i stor omfattning under perioden, med konstnärer som Carl Gustav Hellquist och Gustaf Cederström. Talangfullt särpräglade bildgestaltningar utvecklades i olika riktningar hos Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson.

Den svenska konsten började uppmärksammas internationellt mot slutet av 1800-talet. En stor begåvning var Anders Zorn som tilldelades första medalj på världsutställningen i Paris 1889. Carl Larssons känsliga idyller har nått enorm uppskattning. Andra stora namn är Bruno Liljefors, Richard Bergh och August Strindberg. Utvecklingen är snabb runt sekelskiftet. Nu börjar även kvinnliga konstnärer uppmärksammas, exempelvis Hanna Pauli. Mäktiga skulptörer som Carl Eldh och Carl Milles börjar verka. Modernismen börjar komma in i svensk konst i och med 1909 års män, en Matisseinfluerad grupp med namn som Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén. Mer abstrakta former representerades av Nils von Dardel och Gösta Adrian Nilsson. Från mitten av 1920-talet och ett par decennier framåt karaktäriserades svensk konst dels av surrealismen, dels av expressionismen. Den senare omfattar Göteborgskoloristerna, liksom Sven X:et Erixson och skulptören Bror Hjorth. En mer formalistisk, abstrakt minimalism, utvecklades senare hos Olle Bærtling


Efter andra världskriget upplevde den svenska konsten något av en högkonjunktur. Med en demokratisk idé om konst för alla grundades Konstfrämjandet år 1947 och i landet startades en mängd konstföreningar. Samtidigt introducerades konkretismen i Sverige genom 1947 års män med bland andra Lennart Rodhe och Olle Bonniér. 1950-talet rymde också expressionister som Torsten Renqvist och mer informella målare som Rune Jansson.

Under 1960-talet etablerade sig en mängd konstnärer, vissa influerade av 1930-talets dadarörelse, som vände sig ifrån modernismen. Man började söka sig till uttryck som film, performance, happenings, readings, ljudkonst och liknande. Viktiga svenska konstnärer under denna period var Öyvind Fahlström och Carl Fredrik Reuterswärd. Denna konst som vände sig från modernismens mer formella karaktär var grunden för den rörelse som mot slutet av 1970-talet och början av 1980-talet kom att kallas för postmodernismen. Under dessa årtionden stärktes även måleriet igen. Viktiga namn blev Cecilia Edefalk, Ola Billgren och Max Book. Sedan början av 1990-talet har det renodlade måleriet fått träda tillbaka för andra former såsom installationer, video, fotografi och performance. Under decenniet var konstnärer som Dan Wolgers, Annika von Hausswollf och Ernst Billgren tidstypiska namn. Konstnären Lars Vilks har fått stor uppmärksamhet med samhällskommenterande verk. Andra konstnärer som etablerat sig internationellt sedan 1990-talet är exempelvis Ann-Sofi Sidén, Annika Larsson, Carl Michael von Hausswolff och Miriam Bäckström.

Film

Mall:Huvudartikel Svensk film tillhör till de internationellt mest uppmärksammade nationella repertoarerna och är kanske den mest framstående i Skandinavien. Detta hör ihop med framförallt tre stora regissörer som blivit internationellt kända: Victor Sjöström, Ingmar Bergman, och på senare tid Lasse Hallström.

Fil:Ingmar Bergman 1957.jpg
Ingmar Bergman under produktionen av Smultronstället 1957. Filmen belönades med Guldbjörnen och en Golden Globe för bästa utländska film.

Svensk film nådde först ut till den internationella publiken med regissörer som Victor Sjöström och Mauritz Stiller. Stiller var ansvarig för den tidiga populariteten hos Greta Garbo. Från mitten av 20-talet flyttade alla dessa till Hollywood. Där gjorde Sjöström en av sina mest kända filmer, The Wind (1928). Under 1930-talet var Edvard Persson och Dagmar Ebbesen populära ansikten. I deras pilsnerfilmer både åts och dracks det åtskilligt. Enligt filmkritikern Leif Furhammar kännetecknas den svenska 30-talsfilmen av en "överslätande kompromissanda", som också präglar de filmer som ska belysa samhällets problem och konflikter. Under andra världskriget gjorde svensk film konstnärliga landvinningar, framför allt tack vare regissörerna Gustaf Molander och Alf Sjöberg.

Den mest kända och inflytelserika svenska regissören, Ingmar Bergman, fick sitt genombrott under 1950-talet. Bergmans Sommarnattens leende, gav internationell uppmärksamhet. Två år senare gjorde han två av sina mest kända filmer, Det sjunde inseglet och Smultronstället. På 1960-talet belönades Bergman med en Oscar för bästa utländska film två år i rad, med Jungfrukällan och Såsom i en spegel. Han fick ännu en Oscar 1983, för det stora dramat Fanny och Alexander. Sven Nykvist har också blivit nominerad för bästa foto i Bergmans Viskningar och rop 1973. En regissör som startade sin karriär genom Bergman var Vilgot Sjöman som gjorde sig kontroversiell med filmer som Jag är nyfiken - gul. En efterkrigsregissör värd att nämna är Bo Widerberg. Widerberg har hela tre Oscarsnomineringar för bästa utländska film i förståne för Kvarteret Korpen och Ådalen 31 som båda räknas till stora klassiker. Han fick en tredje nominering med Lust och fägring stor men tog aldrig hem priset. År 1968 kom Stefan Jarls och Jan Lindqvists dokumentär Dom kallar oss mods. Filmen är den första i en trilogi, en oroväckande skildring av två vänners väg mot växande utanförskap.

Regissören Lasse Hallström var mannen bakom filmen Mitt liv som hund, som nominerades för två Oscar 1987. Efter sitt internationella genombrott har Hallström arbetat med amerikansk film - Gilbert Grape, Ciderhusreglerna och Chocolat, bland andra. Roy Andersson fick sitt genombrott med sin första långfilm, En kärlekshistoria 1969, och tog hem fyra priser från den Internationella filmfestivalen i Berlin samma år. I mars 1996 började Andersson filma Sånger från andra våningen, som slog igenom år 2000 vid Filmfestivalen i Cannes, där den vann Juryns specialpris. Lukas Moodyssons första långfilm Fucking Åmål är en film om några tonåringars miserabla tillvaro i en liten svensk småstad. Den blev en enorm succé i Sverige och vann fyra Guldbaggar 1998. Moodysons filmande tog snart en radikal vändning; 2002 års Lilja 4-ever är en mörk, tragisk historia om människohandel och filmen Ett hål i mitt hjärta handlar om en amatörporrfilmsinspelning och blev mycket kontroversiell p.g.a. sina chockerande bilder.

Teater och scenkonst

Mall:Huvudartikel

Det äldsta svenska dramat skrevs sannolikt av Olaus Petri. Under 1600-talet började en inhemsk scenkonst utvecklas under Urban Hiärne. Sveriges första teaterhus med permanent verksamhet var Stora Bollhuset i Stockholm. Idag verkar de främsta scenkonstnärerna vid Dramaten. Strindberg är den överlägset mest namnkunnige svenske dramatikern. Andra historiska dramatiker är Olof von Dalin, Ludvig Holberg, Johan Henric Kellgren, Carl Jonas Love Almqvist och August Blanche. Den 1900-talets moderna regikonst som bland annat introducerats av Per Lindberg utvecklades länge av Alf Sjöberg. Samtida svenska teaterregissörer som Ingmar Bergman och Lars Norén har med scenens hjälp blottlagt människans psykologi. Koreografen Birgit Cullberg blev världsberömd med Cullbergbaletten på 1960-talet. Därefter har baletten tagits över av sonen Mats Ek. HasseåTage och Povel Ramel har fått stort genomslag med underfundiga revyer. Musikerna Benny Andersson och Björn Ulvaeus har skapat flera musikaler som även nått framgång internationellt, delvis baserade på sin musik från ABBA.

Formgivning och mode

Mall:Huvudartikel

Fil:Y Ekstroem Lamino.jpg
Formgivaren Yngve Ekström med stolen Lamino. Den utsågs 1999 till "århundradets möbel".

Svensk formgivning har länge präglats av stilistisk stramhet och enkelhet, liksom en förkärlek till naturmaterial. Knut Bergkvist är en tidig representant för svensk glaskonst. Carl Malmsten, Yngve Ekström och Bruno Mathsson är stilikoner inom möbelformgivning. Traditionell svensk kläddesign tog sig bland annat uttryck i folkdräkter. Dagens modeskapande är internationellt på ett helt annat sätt. Vid sidan om mer etablerade modeskapare som Gudrun Sjödén, Gunilla Pontén och Filippa K börjar en ny samling mindre svenska märken, till exempel Diana Orving, Whyred, Hope, Nakkna, Velour, Carin Wester, Ida Sjöstedt, Cheap Monday, J Lindeberg och The Local Firm träda fram och få ökat erkännande.[12]

Arkitektur och byggnadskonst

Mall:Huvudartikel

På 1000-talet började man bygga kyrkor i romansk stil. Man byggde i sten. I och med gotiken ökade tegelanvändningen, och nu påbörjades till exempel Uppsala, den största i Norden. I och med Gustav Vasas maktövertagande började man uppföra magnifika vasaslott. Gripsholms slott, Kalmar slott och Vadstena slott är imponerande med sina massiva slottsväggar och sin blandning av medeltida element med renässansarkitektur. Stormaktstiden under 1600-talet och 1700-talets första decennier var en arkitekturens tid och aristokratin påbörjade många byggprojekt. Nicodemus Tessin den yngres förde den arkitektoniska rörelsen framåt till högbarocken. Bland byggnader från denna period kan nämnas Stockholms slott och Kalmar domkyrka. Örlogsstaden Karlskrona är ett unikt exempel på en välbevarad stad från denna tid. Under 1700-talets andra hälft, tog stilen en ny vändning genom klassicismen. Verk som vittnar om de nya idealen är bland annat palatsteatern i Gripsholm och Botanicum i Uppsala. 1800-talets Karlsborgs fästning och Göta kanal var de största svenska byggprojekten genom tiderna. En ledande arkitekt under 1800-talets första hälft var Fredrik Blom. Han ritade bland annat den klassiskt utformade Skeppsholmskyrkan i Stockholm samt Rosendals slott. Johan Fredrik Åbom var en annan mycket tidig historieromantiker som bland mycket annat ritat Berns Salonger i Stockholm och Södra Teatern.

Fil:Stockholms stadsbiblioteks entré mot Sveavägen.JPG
Stockholms stadsbibliotek (1928) ritades av arkitekten Gunnar Asplund med dekorativ inspiration från Egypten.

De två mest betydande nystilsarkitekterna i Sverige var dock utan tvekan Fredrik Wilhelm Scholander och Helgo Zettervall. Zettervalls idag mest kända arbeten är de stora domkyrkorestaureringarna i Lund och Uppsala. Andra betydande byggnader av Zettervall inkluderar Lunds universitet och grundskisserna till Riksdagshuset. Vid slutet av 1800-talet uppkom en ny generation svenska arkitekter. De introducerade den stil som i Sverige kallas jugend, med inspiration från naturens organiska mjukhet. Vid letandet efter en nationell arkitektur uppkom nationalromantiken. Flera byggnader under denna tid ritades av Carl Westman. Sveriges främsta exempel på nationalromantikens arkitektur är Stockholms stadshus av Ragnar Östberg som uppfördes mellan 1903 och 1923. Ett särskilt uppdrag hade Gustaf Wickman som skapade en hel ny stad – Kiruna vars främsta projekt var kyrkan.

Den moderna arkitekturen inleddes i Sverige med en mycket stark variant av nyklassicism. Gunnar Asplund var en av de mest berömda från denna grupp. Bland hans viktigaste verk märks bland Stockholms stadsbibliotek samt Skogskyrkogården. Stockholmsutställningen 1930 för industri, konst och hantverk hjälpte funktionalismen att få sitt genombrott i Sverige. Enkelhet och nyttotänkande kom att prägla arkitekturen. Enorma byggprojekt planerades men vissa byggen kom ändå att bli uppmärksammade, inte minst Kulturhuset och Riksbanken (1976) i Stockholm ritade av Peter Celsing, Stadshallen (1969) och Lunds konsthall (1958) i Lund. Från kritiken mot modernismen, växte begreppet postmodernism fram. Man började åter sätta större vikt vid utformningen. En av de mest framträdande figurna var Ralph Erskine. En av de mest betydelsefulla arkitekterna i Sverige är Gert Wingårdh, som började sin karriär som postmodernist men som är känd för att anamma nya stilar.

Ett antal svenska byggnadsverk har utsetts till Svenska världsarv; Birka och hovgården, Drottningholms slott, Engelsbergs bruk, Falun och Kopparbergslagen, Gammelstads kyrkstad, Hansestaden Visby, Kina slott, Radiostationen i Grimeton, Skogskyrkogården, Vakttältet Drottningsholm och Örlogsstaden Karlskrona.

Mat

Huvudartikel: Det svenska köket

Den svenska maten skapades främst genom de nordiska naturförutsättningarna, men även av dess geografiska placering på jordklotet har haft inverkan på kostens utformning, från det danska Jylland upp till det norska Nordkap där det är ett friskt och kallt klimat. Maten har utvecklats under flera århundraden och man använder sig främst av råvaror, såsom rotfrukter, grova spannmålsvaror och köttprodukter. Det som är relativt unikt i det svenska, och i det övriga nordiska köket, är att man sparsamt använder kryddor och istället framhäver råvarorna i kosten.

Kända maträtter är bland andra de svenska köttbullarna som traditionellt serveras med brunsås, kokt potatis och lingonsylt. En populär dryck till exempelvis midsommarbordet är snaps, som rent kulturellt är viktigt. Matkulturen skiljer sig dock mellan länen, där bland annat palt och surströmming är vanligt förekommande i norra delarna av landet och ål och svartsoppa i de södra. Den lokala identiteten är väldigt förankrad i matkulturen.

Svenska symboler

Fil:Dalahäst i avesta.jpg
Dalahästen har blivit en populär symbol för svensk kultur och konsthantverk. Den har tillverkats sedan 1600-talet och dekoreras med kurbitsmåleri.

Till den svenska kulturen hör ett antal gemensamma nationalsymboler. Bland de självklara hör officiella symboler som den svenska flaggan och riksvapnet. Moder Svea är en svensk nationspersonifikation. En symbol i form av historisk klädsel är svenska folkdräkter där Sverige även har en officiell nationaldräkt. Ännu en klassisk symbol är nationalsången. Det ovanliga med den svenska nationalsången är att den dels blivit nationalsång enbart genom tradition, dels att den aldrig nämner Sverige eller svenskar.[13] En rad sverigetypiska företeelser har också nått status som allomfattande symboler för svenskar och den svenska kulturen.[3] Till dessa inofficiella symboler hör röda stugor liksom dalahästen.

Vetenskap och filosofi

Mall:Huvudartikel

Fil:Systema naturae.jpg
Framsidan på Carl von Linnés berömda verk Systema Naturae vilken ligger till grund för systematiken för allt liv.

Den svenska kulturens prägel av rationalism har bidragit till ett starkt intresse för vetenskap. Sverige spenderar den högsta andelen av BNP på forskning och utveckling av alla stater.[7] Från och med slutet av 1900-talet har Sverige även utfärdat bland världens högsta antal patent per capita.[8] Botanikern Carl von Linné är kanske den mest kände svenske vetenskapsmannen och är fader till den moderna systematiken för växter och djur. Bland övriga framstående svenska vetenskapsmän genom historien kan nämnas Olof Rudbeck d.ä., Carl Wilhelm Scheele, Emmanuel Swedenborg, Jöns Jakob Berzelius, Anders Jonas Ångström, Anders Celsius, Svante Arrhenius och Hannes Alfvén. Några samhällsvetare som har gjort särskilda insatser är ekonomhistorikern Eli Heckscher och ekonomen Bertil Ohlin som utvecklat modern handelsteori, liksom ekonomen Gunnar Myrdal. Flera svenskar har verkat som framstående ingenjörer eller uppfinnare; bland dessa märks Alfred Nobel - dynamitens uppfinnare och grundare av Nobelpriset - liksom Christopher Polhem, John Ericsson, Gustaf Erik Pasch, Carl Edvard Johansson, Sven Wingquist, Gustav de Laval och Carl Munters. Filosofiskt har påverkan under modern tid varit större från analytisk filosofi än från kontinental filosofi. Sammanlagt har 28 nobelpris tilldelats svenskar, varav 17 för vetenskapliga insatser.

Normer, beteenden och ritualer

En del av den svenska kulturen är de normer och värderingar som präglar Sverige och svenskar. Den svenska normkontexten bygger på värderingar av stark individualism, jämlikhet och rationalism samt på mycket hög personlig tillit mellan individer. Svenska ritualer speglar dessa attityder.

Högtider, firanden och ritualer

Anders Zorn skildrar midsommarfirande i målningen Midsommardans (1897)

Bland typiska svenska högtider och traditioner idag märks årliga högtider som midsommar, kräftskivor och julfirande. Nästan alla svenskar firar jul, nyår och midsommar. Mycket vanliga högtider är även påsk, lucia, valborg, första maj och nationaldagen. De allra flesta svenskar firar studentexamen på ett typiskt sätt. Högskoleexamen firas beroende på utbildning, men oftast inte. Födelser och begravningar firas så gott som alltid. Att fira giftermål är vanligt, men det typiskt svenska är ändå den höga andelen samlevande par som inte firat giftermål. Samboende är så vanligt att det på många sätt uppfattas likställt med giftermål. [14] Sex före äktenskapet är förväntat och attityden till sex är mycket tillåtande.

Svenska ritualer är relativt sett sparsmakade. Svenskar tar i hand när man träffas första gången i alla mer formella sammanhang. Familjemedlemmar kramas när träffas och skiljs, liksom yngre personer. En norm säger att kvinnor kan krama varandra och män, men att vuxna män inte kramar varandra. Hälsningshandlingar i form av kyssar är mycket ovanliga. Man hälsar nästan alltid informellt, med förnamn. Förnamn används vid tilltal, även i formella sammanhang som på arbetsplatser. Särskilt i Skandinavien gäller att bara en person bör tala i taget. Man tycker inte om att flera personer talar samtidigt, avbrott betraktas som ett relativt gravt brott mot en persons rätt att få göra sin mening hörd.[15] Män i Sverige står normalt i det närmaste dubbelt så långt ifrån varandra i ett samtal som män ifrån Arabvärlden, medan män ifrån medelhavsländerna normalt håller ett avstånd ungefär mitt emellan dessa. Svenskar ger även relativt mycket auditiv återkoppling under ett samtal (ja, jo, mm, nickar etc). [15] I svenska hem tar man vanligen av sig skorna, som lämnas vid ytterdörren. Gemensamma måltider är en vanlig ritual och umgängesform bland svenskar, oftast som huvudmål senare på dagen i form av middag. Gåvor och presenter ges vanligen vid ett mindre antal tillfällen, på julafton, vid födelsedagar, vid vissa mer formella bjudningar eller hos somliga även vid namnsdagar. Religiösa ritualer är påfallande ovanliga.

Vardagsnormer och relationer

Den av samhällsvetare mest uppmärksammade, typiskt svenska normen är den om hög social tillit. Ett stor mängd studier visar att svenskar har världens kanske högsta interpersonella tillit, liksom den högsta tilliten till samhällsinstitutioner [16]. Som en del av hög-tillitskulturen tillhör de svenska korruptionsnivåerna några av världens lägsta. Svenskar förväntar sig i högre grad än de flesta folkgrupper att ingångna avtal skall hållas, både i affärsrelationer och på social nivå. Särskilt viktigt - i jämförelse med andra kulturer - är att komma i tid[17]. Den starka tilliten tar sig även uttryck i att svenskar beskrivs som naiva och blåögda.

Kulturer med högt socialt kapital omfattar starka normer för social bestraffning av fripassagerare. I en jämförande studie testades normer om social eller anti-social bestraffning med hjälp av så kallade public-goods spel i 16 samhällen. Studien undersökte i vilken grad kulturer använder bestraffning i syfte att gynna skapande av gemensamma nyttigheter eller om bestraffning sker i syfte att hämnas. Det skandinaviska landet i studien, Danmark, var den kultur efter USA som genererade det högsta skapandet av gemensamma nyttigheter och använde näst minst anti-social bestraffning. Muslimska länder och det ortodoxa grekland skapade minst gemensam nytta och straffade i högst grad efter hämndmotiv. Det vill säga, den skandinaviska kulturen var mer inriktad på långsiktigt, rationellt regelföljande och omfattade starkare normer om samarbete.[18] Våld som konfliktlösningsmetod är ett starkare regelbrott i Sverige än i många andra kulturer. Det gäller särskilt våld mot barn.[19] Generellt gäller att svenska sociala bestraffningar är mycket subtila: i fall där individer från andra kulturer protesterar högljutt kan personer som är socialiserade med svenska normer begränsa sig till ett protesterande ögonkast.

Ett annat framträdande drag är blyghet och känslomässig återhållsamhet. Etnologen Åke Daun framhåller svenskar som blyga, rationella, praktiska, reserverade och emotionellt kalla. De är introverta och har få vänner. I en svensk normkontext är det viktigt att inte störa andra. Svenskar beskrivs allmänt som tysta, och klagar på andra grupper såsom högljudda. Många utländska besökare beskriver den svenska känslokylan som ett typiskt drag. Den höga interpersonella tilliten tyder på en långsiktig inställning till relationer med andra. Det kan förklara varför svenskar uppfattas som "kalla" av individer från andra kulturer. I andra kulturer är personliga relationer antingen mer transaktionsinriktade (jämför USA) eller gruppbaserade (jämför Mellanöstern). Den upplevda 'kylan' i det svenska umgänget kan utgöra en avvägning mellan en högre kortsiktig kostnad för att skapa en relation, mot en likaledes högre vinst i form av en längre och djupare relation.

En aspekt av den reserverade mentaliteten är ett starkt konfliktundvikande[17]. Svenskar är inställda på lågmälda samtal och förhandling, och rädda för bråk. Daun menar att svenskar är så rädda att ta konflikter att många arbetsgivare hellre behåller en omedgörlig anställd än avskedar denne.

En mycket stark norm i dagligt handlande är att inte göra skillnad på olika individer med hänsyn till deras bakgrund, etnicitet, kön eller klass. I Sverige gör man till exempel, i förhållande till många andra länder, liten skillnad mellan kvinnor och män. Respekten för auktoriteter är låg. Starka svenska normer om jämlik behandling kommer till uttryck i handlande som avviker starkt även från många relativt kulturellt närliggande länder. Ett exempel är lunchrestauranger på arbetsplatser. I Sverige äter vanligtvis företagsledningen tillsammans med andra anställda, och professorer och lärare tillsammans med studenter. Beslutsfattande i svenska organisationer beskrivs som demokratiskt och konsensusinriktat, men även som alltför långrandigt och pratsamt. Svenska arbetsplatser betraktas av sina anställda som de friaste i världen. Det kan ha bidragit till att jämförelser över nöjdheten med arbetet visar att svenskar tillhör de grupper som är nöjdast med jobbet: fjärde nöjdast efter Schweiz, Polen och Danmark av 42 undersökta länder. Enligt samma studie är även svenskarnas sammanlagda nöjdhet med livet är den fjärde högsta efter Schweiz, Danmark och Island.[20] En mindre men bättre validerad jämförelse placerade svenskarna som den lyckligaste folkgruppen bland 20 undersökta länder.[21] Det är dock osäkert i vilken grad liknande studier fångar faktisk lycka eller mäter en kultur av "positiva svar".

Bland yngre generationer svenskar ses många förändringar av dessa normer och attityder. Allmänna trender går mot minskad social konformitet, mot större uttrycksfullhet samt mot minskad respekt för auktoriteter och mindre betydelse av ordning.

Värderingar

Fil:Hofstede-Cultural-Dimensions-Swedish-Huge.png
Jämförelse mellan svenska värderingar och genomsnittsvärden för hela världen, enligt Geert Hofstedes fem kulturdimensioner.
Fil:Inglehart-Values-Map-Big.png
Ingleharts jämförande världskulturkarta visar Sverige längst upp till höger på kartan; med de starkaste självuttryckande och näst starkaste sekulärt-rationella värderingarna.

Både internationella studier och historiska data visar att det finns klart åtskilda och beständiga värderingar som är typiska för Sverige. Sådana värderingar är de starka svenska preferenserna för jämlikhet och solidaritet. Dessa värden har djupa historiska rötter i Sverige, via en ovanligt fri bondeklass och en historisk frånvaro av regelrätt feodalism.[22] Kulturforskaren Geert Hofstede har analyserat världens värderingar i fem kulturella-värderingsmässiga dimensioner. Han har visat att den svenska kulturen är präglad av mycket låg maktdistans, stark individualism, världens lägsta värden för maskulinitet, ett lågt osäkerhetsundvikande och relativt svag långtidsorientering. Den låga maktdistansen betyder att svenskar förväntar sig att makt skall fördelas jämlikt. Den mest särpräglade dimensionen för svensk kultur, den låga maskuliniteten, gör Sverige till världens mest feminina land. Svensk kultur värderar konkurrens, ambition och materiellt ansamlande mycket lågt, medan relationer och livskvalitet värderas mycket högt. Samtidigt är svensk kultur starkt individualistisk, eller icke-kollektivistisk; individer förväntas inte agera som medlemmar av livslånga grupper.[23]

Sociologen Ronald Inglehart har kategoriserat världens värderingar i två dimensioner, baserat på data från World Values Survey. Den ena dimensionen representerar en skala från sekulär-rationella mot traditionella värderingar. Den andra en skala från självuttryckande värderingar mot överlevnadsvärderingar. På den karta som utgör resultatet, Inglehart-Weltzers kulturkarta, framträder svenska värderingar som unika, eller t om extrema. Svenskar uttrycker världens näst starkaste sekulärt-rationella värderingar, och världens starkaste självuttryckande värden. Det placerar svenskar i en extrempunkt bland världens etniciteter, men med värderingar som ligger mycket nära andra protestantiska länder i Västeuropa. Vad gäller sekulär-rationella värderingar hamnar svenskar längst från Latinamerika, Afrika och Mellanöstern. Närmast Sverige befinner sig protestantiska och konfucianska länder. De självuttryckande värderingarna placerar svensk kultur längst från länder i Afrika, fd Sovjetunionen och Mellanöstern och närmast länder i västvärlden.

I fråga om religiositet eller sekularism, är den svenska kulturen en av världens minst religiösa. En jämförelse mellan andelen ateister, andelen personer som inte tror på en gud, placerar Sverige först med upp till 85 % icke troende[24]. Samtidigt delar Sverige ett protestantiskt – och mer specifikt ett lutheranskt – religiöst arv. Historisk protestantism har i flera studier visat sig ha starka effekter på samtida värderingar,[25] liksom på ekonomins funktion[26]. Det finns därför stöd för att den svenska kulturen präglas av den protestantiska arbetsetiken. Ett samlingsbegrepp för den värdegrund som svensk kultur uttrycker kanske allra starkast av alla är post-materialism. Enligt en studie baserad på World Values Survey uppvisar den svenska kulturen de fjärde starkaste post-materistiska värderingarna av samtliga undersökta länder. En effekt av postmaterialism är ett svagare stöd för konkurrensinriktade värderingar[25].

I samklang med de rationalistiska och jämlika värderingarna är svensk kultur starkt universalistisk. Kulturforskaren Shalom Schwartz definierar universalism som den grad till vilken en individ anser att jämlik behandling bör gälla även utanför den egna gruppen. Mer universalistiska samhällen har ett bredare "moraliskt universum" och är mer inkluderande. Sverige tillhör den mest inkluderande kategorin, tillsammans med övriga västvärlden, något som för Sveriges del har sin grund i ett särskilt starkt jämlikhetstänkande.[27] Ett uttryck för universalismen är miljömedvetenhet.[28] En sådan hög värdering av miljön präglar dagens svenska kultur djupt.[3] Likaså visar jämförelser av nationalism i olika länder att svenskar är världens minst nationalistiska folk [29]. Det är konsekvent med en stor mängd data som visar att svenskar tillhör de etniciteter som är allra mest positiva till andra folkgrupper och kulturer [16].

Samtida trender: nationalisering, amerikanisering och subkulturer

Utvecklingen sedan slutet av 1800-talet har inneburit en selektiv nationalisering av företeelser som tidigare vanligen uppfattades som lokala eller regionala snarare än svenska. Starka lokala kulturtraditioner i Sverige finns bland annat i Skåne, på Gotland, i Norrland och i Dalarna. Samtidigt har de ökade kontakterna med och mellan olika länder lett till en markant ökning av antalet kulturella företeelser i Sverige.

I det starkt post-materialistiska samhälle som utgör samtida Sverige märks även en trend mot ökad kulturell splittring eller differentiering. Svenska subkulturer är utgörs av mindre grupper individer med bestämda uppfattningar och beteenden som skiljer ut dem som en del av den svenska kulturen. Däremot behöver de inte vara tydligt geografiskt avgränsade. Bland subkulturer som har ett särskilt starkt svenskt ursprung, omfattning eller särprägel kan nämnas raggare, demoscenen, grafittiscenen, skinnskallekulturen och inte minst studentkulturen. Subkulturen Raggare framstår som bland det svenskaste som går att tänka sig idag.[3] En ny form av kulturell uppdelning är införandet av skiljda kulturmönster i Sverige via mångkulturalism; ett resultat av ökad etnisk splittring i Sverige.

En tredje viktig trend är ökad påverkan från omvärlden. Den svenska kulturen är mycket öppen för influenser utifrån. Amerikanisering eller anglofiering refererar till den trend där den svenska kulturen assimilerar in kulturuttryck från den engelskspråkiga världen, framför allt från USA. Globalisering kan i kulturell bemärkelse avse en utjämning av kulturella uttryck och värderingar världen över, som en följd av förbättrade kommunikationer.

Attityder till svensk kultur

Sedan 1980-talet har företagens intresse ökat för hur svenskar upplevs utomlands och hur kulturkrockar undviks. På samma sätt som det finns anglofiler och frankofiler finns det utomlands personer som hyser stort intresse för Sverige och svensk kultur, se sverigevän. Attityden till svensk kultur är en politisk fråga i Finland. Under den finska språkstriden på 1920- och 1930-talen myntades benämningen svekoman för svenskhetsivrare. Det finns även jämförande forskning om attityden till svensk kultur; både attityden hos svenskar och utomlands.

Enligt undersökningar om utlandets attityd till Sverige anses den svenska kulturen vara öppen och tolerant. Samhället uppfattas som rättvist och ansvarstagande. Utanför västvärlden är samtidigt kunskapen om den svenska kulturen låg eller obefintlig. Sverige uppfattas inte som ett land med ett rikt kulturarv. Enligt Nation Brands Index anses Sverige ha den tredje bästa samhällsstyrningen, men det åttonde sämsta kulturarvet av 20 undersökta länder. Totalt rankas Sverige som det sjunde bästa landet.[30] Enligt Svenska Institutets studie av 12 storstadsbefolkningar världen över, anses Sverige omfatta den mest jämlika kulturen av 12 jämförda västländer. Sverige anses erbjuda hög livskvalitet och vara öppet, tolerant och jämställt. Svenska kulturuttryck rankas relativt sett sämst (4 av 12), liksom dimensionen utbildning.[30]

En forskarstudie undersökte bedömningarna av 30 andra nationaliteter sett från det egna perspektivet i 15 europeiska länder. De olika ländernas bedömning av de andras kulturella egenskaper sammanföll relativt starkt. Den svenska kulturen bedömdes som den mest moderna efter den tyska och amerikanska.. Svenskar bedömdes varken vara mer eller mindre självkontrollerade än andra. Bedömningarna av den svenska kulturen varierade mer än nationsbedömningarna i genomsnitt. Bedömningar av skandinaver är gynnsamma i allmänhet och blir mer gynnsamma med ökat geografiskt avstånd. Skandinaver uttrycker sig mer kritiskt mot varandra; finnar och norrmän ser svenskar som självständiga men arroganta. I slutändan är dock skandinavernas syn på sina faktiska egenskaper i stort sett identisk.[31]

Den svenska myndighet som arbetar för att främja bilden av svensk kultur utomlands heter Svenska institutet. Statens och näringslivets verksamhet för att stärka sverigebilden i utlandet samordnas av Nämnden för Sverigefrämjande i Utlandet.

Kulturell självkritik - typiskt svenskt

Fil:Nationalism-in-int-comparison-Swedish-Huge.png
Den svenska värderingsgrunden är starkt självkritisk och omfattar en anti-nationalism med mycket låga nivåer av stolthet över den egna gruppen och kulturen.

Den svenska synen på sig själv har varierat över tiden. I dagsläget präglas inställningen av kulturell självkritik och anti-nationalism. Studier av nationell stolthet visar att Sverige är det mest anti-nationalistiska och självkritiska landet av samtliga 33 undersökta länder, efter Litauen. Den negativt laddade bedömningen av den egna kulturen delas av länder som Tyskland, men står i motsats till attityderna i USA och Australien.[29]. Ett språkligt exempel är ordet "osvensk" - i Sverige är motsatsen till det egna positivt värdeladdad. I andra länder utgör negationen av det egna ett grovt skällsord, till exempel i USA med ordet "unamerican". Samtidigt är även ordet "svenskt" positivt värdeladdat i vissa sammanhang, där det anses stå för kvalitet: "svenskt kött", "svensk teknik".

Ett uttryck för den självkritiska svenska inställningen är uppfattningen att den svenska kulturen "inte finns" [32]. Etnologen Åke Daun säger: "Att tala om en svensk kultur är numera inte (riktigt) politiskt korrekt. Följaktligen är även detta tabu numera en del av den svenska kulturen."[33] Kulturforskaren Karl-Olov Arnstberg menar att svenskheten har ett kulturförnekande drag.[34] Ekonomhistorikern Mauricio Rojas framhåller hur svenskar tror att de saknar nationalkaraktär: "[Sverige är en] kompakt nation utan nationell känsla. Svenskheten har alltid varit så naturlig att svenskarna till och med tror att de saknar nationalkaraktär".[35] Invandrare till Sverige delar uppfattningen: "det mest utpräglat svenska är att vara så självkritisk".[36] En norsk kommentator talar om svenskt självförakt "I Sverige tycks ledarskapet uppvisa Europas mest omfattande kulturella självförnekelse, ja, rätt och slätt ett djupt självförakt"[37].

Noter och referenser

  1. Mall:Bokref
  2. Allik, Jüri & McCrae, Robert. (2004). Toward a Geography of Personality Traits: Patterns of Profiles across 36 Cultures. Journal of Cross-Cultural Psychology 35. 13-28.
  3. 3,0 3,1 3,2 3,3 O'Dell, Tom (1998). Junctures of Swedishness: Reconsidering Representations of the National. Ethnologia Scandinavica, vol. 28, s20-37. pdf Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "Odell" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "Odell" definieras flera gånger med olika innehåll Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "Odell" definieras flera gånger med olika innehåll
  4. Smith, Andrew (2005). The Inferential Transmission of Language. Adaptive Behavior, 13(4):311--324 [1]
  5. Smith, Kenny & Simon Kirby (2008). Cultural evolution: implications for understanding the human language faculty and its evolution. Phil. Trans. R. Soc. B (2008) 363, 3591–3603. doi:10.1098/rstb.2008.0145 full-text pdf
  6. Hockett, C. F. (1960). The origin of speech. Sci. Am. 203, 88–96.
  7. Eurostat (2007). Cultural statistics: 2007 edition. Eurostat pocketbooks, Eurostat, European Commission. full-text pdf
  8. Skaliotis, Michael (2002). Keys Figures on Cultural Participation in the European Union. Unit E3, Health, Education and Culture, Eurostat. full-text pdf
  9. European Commission (2007). European Cultural Values. Special Eurobarometer 278, Directorate General Education and Culture, European Commission. full-text pdf
  10. Sparks, Richard. (1997). The Swedish Choral Miracle: A Cappella Choral Music. Doktorsavhandling, University of Cincinnati.
  11. 11,0 11,1 Mall:Bokref
  12. Strömquist, Susanna (2006). Det svenska modeundet. Elle, 2006-02-02. full-text html
  13. Istället för att nämna Sverige eller svenskar talar nationalsången 'Du gamla du fria' om 'Norden'. Det har den märkliga konsekvensen att den enda nationalsång som explicit nämner Sverige är den polska nationalsången.
  14. Duvander, Ann-Sofie (1999). The Transition From Cohabitation to Marriage: A Longitudinal Study of the Propensity to Marry in Sweden in the Early 1990s. Journal of Family Issues, vol. 20, No. 5, 698-717.
  15. 15,0 15,1 Allwood, Jens (1996). Mentalitet och språk: några reflektioner. Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet. pdf
  16. 16,0 16,1 European Social Survey 2002-2006. Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ESS" definieras flera gånger med olika innehåll
  17. 17,0 17,1 Mall:Bokref
  18. Herrmann, Benedikt; Thöni, Christian & Gächter, Simon. (2008). Antisocial punishment across societies. Science 319, 1362-1367.
  19. Durrant, Joan E. (1996). The Swedish Ban on Corporal Punishment: Its History and Effects. in Family Violence Against Children: A Challenge for Society, New York: Walter de Gruyter & Co. full-text html
  20. Au, Kevin & Cheung, Mike (2004). Intra-cultural Variation and Job Autonomy in 42 Countries. Organization Studies 25; 1339.
  21. Rice, Tom W. & Steele, Brent J. (2004). Subjective Well-Being and Culture Across Time and Space. Journal of Cross-Cultural Psychology 35, 633-647.
  22. Anderson, Perry. (1974). Lineages of the absolutist state. London: N. L. B.
  23. Mall:Bokref [2]
  24. Zuckerman, Phil. (2005). Atheism: Contemporary Rates and Patterns. i Cambridge Companion to Atheism red. Michael Martin, Cambridge: Cambridge University Press.
  25. 25,0 25,1 Hayward, David R. & Kemmelmeier, Markus. (2007). How Competition Is Viewed Across Cultures: A Test of Four Theories. Cross-Cultural Research 41, 364-395.
  26. Feldmann, Horst. (2007). Protestantism, Labor Force Participation, and Employment. American Journal of Economics and Sociology 66, 795-816.
  27. Schwartz, Shalom H. (2007). Universalism Values and the Inclusiveness of Our Moral Universe. Journal of Cross-Cultural Psychology 38; 713-718.
  28. De Groot, Judith & Steg, Linda. (2007). Value Orientations and Environmental Beliefs in Five Countries: Validity of an Instrument to Measure Egoistic, Altruistic and Biospheric Value Orientations. Journal of Cross-Cultural Psychology 38; 318-332.
  29. 29,0 29,1 Smith, Tom W & Kim, Seoko. (2006). National Pride in Cross-national and Temporal Perspective. International Journal of Public Opinion Research, vol 18, 127-136. Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "SmithKim" definieras flera gånger med olika innehåll
  30. 30,0 30,1 Svenska Institutet (2008). Sverigebilden 2008, sid 29ff. pdf Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "SI" definieras flera gånger med olika innehåll
  31. Boster, James S. & Maltseva, Kateryna. (2006). A Crystal Seen From Each of Its Vertices: European Views of European National Characters. Cross-Cultural Research 40, 47-64.
  32. Hansen, Lars-Erik (1998). Vad är invandrarsverige? - Ta greppet om begreppen. Invandrarrapport 26, nr4, 1998. [3]
  33. Daun, Åke. (2007). Kulturell ondska och godhet. Tvärsnitt nr3:2007. Vetenskapsrådet. [4]
  34. Mall:Bokref
  35. Rojas, Mauricio. (2001). I ensamhetens labyrint: Invandring och svensk identitet. Brombergs.
  36. Svenska Dagbladet. (2008). Läsarna om svenskhet. Svenska Dagbladet 2008-01-30. [5]
  37. Storhaug, Helge (2007). Svensk kultur en saga blott?. Human rights service. [6]

Litteratur

Externa länkar



Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur svenskspråkiga Wikipedia, och artikeln är därför licensierad under GFDL. Originalartikeln återfinns här och dess historik här.