Sveriges nationaldag
Sveriges Nationaldag firas den 6 juni till minne av att den svenska riksdagen 1523 valde Gustav Vasa till kung och att Sverige blev en självständig stat. Därmed upplöstes formellt Kalmarunionen. Regeringsformerna från 1809 och 1974 antogs samma datum. Runt om i landet ordnas olika arrangemang, varav det största nationella firandet sker i Stockholm i form av Folkets marsch. Fram till 1983 firades Svenska flaggans dag och den 6 juni hade inte officiell status som nationaldag. Sedan 2005 är Sveriges nationaldag en helgdag och firas som en högtidsdag för svenskar och nationen Sverige.
Historik
År 1397 bildades en union mellan Sverige, Norge och Danmark - Kalmarunionen. Dessa tre länder lydde under regenten Drottning Margareta av Danmark. Den 17 juni 1397 kröntes Erik av Pommern till unionskung över dessa tre länder. Själva kröningen skedde i Kalmar, varifrån unionens då också fick sitt namn. Svenskarna var missnöjda med unionen bl.a. för den stora centraliseringen av makten till Danmark och den hårda beskattningen av de svenska bönderna. Under den här tiden genomfördes flera försök att bryta Danmarks makt över Sverige. Engelbrekt Engelbrektsson var en av dem som ledde ett av dessa. Dåvarande unionskung, Kristian II ”Kristian Tyrann” lät avrätta ett stort antal svenskar, däribland flera adelsfamiljer, biskopar och borgare i Stockholm, det som senare skulle kallas Stockholms blodbad.
En förbittring väcktes mot Kung Kristian som ansågs grym och trolös. Kristian II hade hoppats slå ned allt motstånd mot unionen med Danmark. I februari 1521 föregicks en resning i Sverige mot danske kungen. Gustav Vasa, som hade blivit vald till Riksföreståndare i Sverige, hade ställts sig i spetsen av motståndsrörelsen och ledde ett slutgiltigt uppror. Kung Kristian II:s trupper drevs ut och denne förlorade all sin makt över Sverige. Gustav Vasa valdes till Kung över Sverige den 6 juni 1523 och Sverige blev en suverän stat.
