Skogskyrkogården
Skogskyrkogården | ||
---|---|---|
Världsarv nr 558 | ||
| ||
Namn | Skogskyrkogården | |
Plats | Gamla Enskede, Stockholms kommun, Stockholms län | |
Land | Sverige | |
Koordination | ||
Typ | Världs kulturarv | |
Kriterier | ii, iv | |
Inskrivet | Världsarvskommitténs 18de möte | |
År | 1994 | |
Utvidgat | ||
Hotat | ||
Webbplats | Skogskyrkogården - officiell webbplats |
Skogskyrkogården är Sveriges största kyrkogård med över 90 000 gravar. Kyrkogården ligger i Enskede i södra Stockholm. Den 100 hektar stora kyrkogården invigdes 1920, men bygget pågick fram till 1940. Skogskyrkogården fick sitt namn på grund av alla tallar som växer i kyrkogården. På sommaren ordnar Stockholms stadsmuseum guidade turer i skogskyrkogården. Skogskyrkogården är så stor att den till och med har sin egen busslinje, buss 183.
Innehåll
Historia
1912 bestämde Stockholms kommun att bygga en ny kyrkogård söder om den dåvarande kyrkogården södra begravningsplatsen. De flesta kyrkogårdar vid denna tid hade ofta stora trädgårdar, alléer och pampiga gravar. Vid bygget av skogskyrkogården strävade man dock efter att bygga en kyrkogård med landskapet som utgångspunkt. En arkitekttävling utlystes med ett pris på 3500 kronor. 53 bidrag kom in, många av dem kom från Tyskland. Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz vann tävling med bidraget "tallum".
1917 påbörjades bygget av skogskyrkogården. Bygget färdigställdes först 1940 när med en stor invigning av skogskyrkogårdens krematorium samt tre kapell där bland annat Gustav VI Adolf deltog. De första begravningarna ägde dock rum redan 1920. Flera kända konstnärer arbetade på projektet, bland annat Sven Erixson, Otto Sköld och Carl Milles
Världsarvet
1989 nominerades skogskyrkogården till UNESCOs världsarvslista. Det var uppseendeväckande att ett 1900tals objekt skulle värderas som ett världsarv, bara två 1900-tals objekt finns med på listan. Det var också den ända kyrkogården som skulle komma med. 1994 beslutade världsarvskommittén att skogskyrkogården skulle komma med på listan som nummer 558.
Att skogskyrkogården kom med på UNESCOs världsarvslista betyder att bevarandet av skogskyrkogården räknas som så viktigt att det är en angelägenhet för hela mänskligheten.
Motiveringen för nomineringen var:
Kriterium I: ”Skogskyrkogården är ett enastående framgångsrikt exempel på ett designat kulturlandskap som smälter samman landformen med den naturliga vegetationen och de arkitektoniska verken och ger ett landskap som är fulländat för sitt användningsområde som begravningsplats.”
Kriterium II: ”Asplunds och Lewerentz verk i Skogskyrkogården etablerade en ny form av begravningsplats som på ett grundläggande sätt influerat skapandet av andra begravningsplatser runt om i världen.”
kriterium IV: ”Skogskyrkogården har sina kvalitéer som ett kulturlandskap från början av 1900-talet och arkitekturell design kopplad till en begravningsplats.”
Kända personer begravda på skogskyrkogården
- Greta Garbo, skådespelare (1905-1990)
- Yngve Larsson, borgarråd (1881-1977)
- Olle Hellbom, regissör (1925-1982)
- Birgit Cullberg, Koreograf (1908-1999)
- Gunnar Wiklund, författare (1935-1989)
- Stieg Trenter, författare (1914-1967)
- Gunnar Asplund, arkitekt (1885-1940)
- Hans-Gösta Pehrsson, svensk frivillig i Waffen-SS (1910-1974)
Byggnadsverk i skogskyrkogården
Skogskrematoriet
På 1900-talet började den hedniska traditionen av kremering börja komma tillbaka. Därför beslöts det att bygga ett krematorium med tre intilliggande kapell, trons, hoppets och det heliga korsetts kapell. Arkitekturen är präglad av funktionalism. Byggnadsverket saknar hörn. För att kunna hålla tre ceremonier samtidigt utan att de skulle störa varandra har flera mindre trädgårdar byggts mellan dem. Gunnar Asplund är själv begravd i en urngård nära kapellen.
Skogskapellet
Under en bröllopsresa till Danmark fick Gunnar Asplund inspiration till att bygga ett träkapell i skogen. Skogskapellet är byggt i en inhägnad med en betong mur runt. Innanför muren är det tät skog. Mot grinden är skogen mindre tät. Detta symboliserar hur de sörjande förs tillbaka till det egna livet. Skogskapellet är känt för sin symbolism och detaljrikedom. I själva kapellet är kvadratiskt och i mitten finns en kupol som bärs upp av 12 pelare.
Stenmuren
Skogskyrkogården har en 4000 meter lång mur kring sig vilket kan jämföras med att ringmuren i Visby är 3440 meter lång. Muren byggdes mellan 1923 och 1932 främst av sten från själva kyrkogården. Muren upprättades under arbetsprojekt för arbetslösa inom riket.
Uppståndelsekapellet
Uppståndelsekapellet byggdes eftersom skogskapellet ansågs vara för litet. Byggnaden ritades av Sigurd Lewerentz. Byggnaden är inspirerad av klassisk tempelarkitektur. Byggnadsverket färdigställdes 1925. Uppståndelsekapellet ligger vid slutet av en lång rak väg som heter 7 brunnars stig. Kapellet är känd för sitt mosaikgolv och sina många detaljer. Förhallen hålls upp av 12 enorma pelare.
Externa länkar
i ämnesportalen om Nordiska sevärdheter |