1300-talet

	1300-talet;
	1290-talet - 1300-talet - 1310-talet; 1320-talet - 1330-talet - 1340-talet; 1350-talet - 1360-talet - 1370-talet; 1380-talet - 1390-talet - 1400-talet
	Ämnesportal för decennium;

Händelser 1300

Den 17 juni - Åbo domkyrka invigs.
Den 18 juni - Biskop Henriks reliker flyttas från Nousis kyrka till Åbo domkyrka.
Det femte svenska korståget mot Finland påbörjas och går denna gång mot floden Neva. Borgen Landskrona anläggs vid flodens mynning.
Sverige uppskattas ha omkring en miljon invånare.

Den 9 maj - Novgoroderna besegrar svenskarna i slaget vid Landskrona samt erövrar och river fästet.
Titeln Prins av Wales börjar användas. Edvard I av England erövrar Wales och ger titeln till sin arvinge, prins Edvard (senare Edvard II av England) i Caernarfon.

Den 18 november - Påven Bonifatius VIII utfärdar bullan Unam sanctam, vilken betecknar höjdpunkten på de påvliga anspråken.
Den 2 december - Birger Magnusson och Märta Eriksdotter av Danmark kröns i Sankt Laurentii kyrka, Söderköping. Samtidigt tillträder hans bröder Erik och Valdemar sina hertigdömen Södermanland resp. delar av Uppland och Finland.
All jord som donerats till den svenska kyrkan före detta år benämns "gammal kyrkojord" och är skattefri. All jord som doneras från och med detta år benämns "ny kyrkojord" och är skattlagd.
I Solberga vid Göta älv hålls ett möte mellan Birger och Norges kung Håkan V Magnusson samt stormän från respektive rike. Birger tar härvid parti för samma upproriska adelsfraktion, som Håkan har stött. Sveriges intressen förskjuts från öst till väst.
Hertig Erik trolovas med den ettåriga norska prinsessan Ingeborg.
I Frankrike inkallas av kung Filip IV den första allmänna ständerförsamlingen, generalständerna (États généraux) för första gången. Borgerskapet upptages i denna.
Dante Alighieri förvisas från Florens.
Borgarna gör uppror i Flandern och segrar över fransmännen vid Courtrai.

En strid utbryter mellan den svenska kyrkan och de svenska stormännen, när dessa belägger kyrkan med skatter och pålagor. Ärkebiskopen sammankallar till ett kyrkomöte i Arboga, varvid bestäms, att den som skattlägger kyrkojord skall bannlysas.
Torgils Knutsson gör ett misslyckat försök att tillgångata rikets biskoper i Arboga.
Fred sluts mellan Sverige och den danske kungens vasaller i Estland.
Fyrtornet på Faros skadas av en jordbävning.
Benedictus XI efterträder Bonifatius VIII som påve.
Staden Hanau får stadsrättigheter.
Byn Tjöck i Sydösterbotten framkommer för första gången i svenska arkiv, när bönder därifrån kontaktar kungen, för att de har problem med tavastfinnar inifrån landet.

Den fiendskap, som råder mellan Birger Magnusson och hans bröder Erik och Valdemar Magnusson, blossar upp till fullt inbördeskrig detta år.
- Erik och Valdemar besegrar Birger i träffningen vid Amnabro, men flyr sedan till Norge, för att konsolidera sin ställning.
- Fästningen Dalaborg i Dalsland börjar byggas av Erik och Valdemar, som ett led i ambitionen att befästa Västsverige mot brodern Birger. I slutet av börjar kungen belägra borgen.
Birgers son Magnus Birgersson väljs till tronföljare i Fagradal och blir faderns medregent.
Den norske kungen Håkon V Magnusson donerar en tagg ur Kristi törnekrona till Skara domkyrka.
Hertig Erik tar Kungahälla län och norra Halland i besittning.
Borgen Aranäs vid Vänern nämns för första gången. Dess ägare är Torgils Knutsson.
Storkyro kyrka byggs.

Februari - Kung Birger Magnusson intar fästningen Dalaborg.
Den 15 februari - Uppgörelsen på Kolsäter sluts mellan kung Birger och hans bröder Erik och Valdemar Magnusson.
Våren - Fred sluts mellan kung Birger och hertigarnas allierade, den norske kungen Håkon V Magnusson, vid Gullbergshed.
Den 5 juni - Bertrand de Got blir påve under namnet Clemens V.
Den svenska kyrkan vinner striden från 1303. Kungen bekräftar dess privilegier och befriar all jord, som tillhör dom- och sockenkyrkor, från skatt.
Hertigarna tar marsken Torgils Knutsson till fånga och för honom till Stockholm.
Vid ärkebiskop Nils Allessons död kommer den svenska ärkebiskopsstolen att stå tom i tre år.

Den 10 februari - Torgils Knutsson avrättas i Stockholm (omkring detta datum).
Den 29 september - Kung Birger Magnussons bröder Erik och Valdemar tillfångatar sin bror på hans gård Håtuna i Uppland i vad som har gått till historien som Håtunaleken.
Bogesund (Ulricehamn) omnämns för första gången i skrift.
Robert I Bruce blir kung av Skottland.

Den 8 januari - Stilleståndet i Bogesund sluts mellan kung Birger Magnussons allierade Danmark och hans bröder, Erik och Valdemar.
Den 31 maj - Halländska Halmstad får stadsprivilegium.
September - Stillestånd sluts mellan kung Birger och hans bröder Erik och Valdemar i Örkelljunga (Örkelljungatraktaten).
Biskop Nils Kettilsson, som sitter inspärrad med kung Birger på Håtuna, friges och beger sig till påven.
Den skånska orten Kvidinge grundas.

Den 3 mars - Fred sluts mellan kung Birger Magnusson och hans bröder Erik och Valdemar i och med dagtingan i Nyköping.
Den 26 mars - Dagtingan ratificeras i Örebro.
Birger flyr till Danmark.
Norges och Danmarks kungar anfaller Sverige för att återinsätta Birger på den svenska tronen.
Den 2 maj - Stillestånd sluts mellan Danmark och hertigarna Erik och Valdemar i och med Bergatraktaten.
Någon gång mellan 2 maj och 29 augusti - Birger besegrar sina bröder i sjöslaget vid Kalvsund.
Bohus fästning börjar byggas av den norske kungen Håkon V Magnusson.
Biskop Nils Kettilsson utnämns till svensk ärkebiskop.
Karl I Robert blir kung av Ungern.

November eller december - Stilleståndet i Nyköping sluts mellan Danmark och hertigarna Erik och Valdemar.