Gustav Vasa
Gustav Vasa eller Gustaf Wasa, född Eriksson 1496, avliden 1560. Son till riksrådet Erik Johansson Vasa och Cecilia Månsdotter av Eka. Kung av Sverige under åren 1523 till 1560.
Ledde upproret mot Danmark
Som Sten Sture d.y. nära frände deltog Gustav Vasa i striden vid Brännkyrka 1518 och var bland den gisslan som tillfångatogs av danskarna samma år. Från fångenskapen i Jylland flydde han via Lübeck åter till Sverige, där han på våren 1521 reste Dalarna i uppror mot Kristian II, som hösten innan krönts till svensk kung. Stockholm intogs med hjälp från Lübeck och Gustav Vasa, som 1521 blivit riksföreståndare, valdes 6 juni 1523 till Sveriges kung. Gustav Vasa utnämning till kung i Sverige den 6 juni ligger till grund för en av orsakerna till varför datumet valdes för Svenska flaggans dag 1916 och som sedan 1983 firas som Sveriges nationaldag.
Reformer
Vid Västerås riksdag 1527 genomdrevs reformationen och kyrkogodsens reduktion. Åtgärden var närmast ekonomiskt betingad och motiverades med rikets stora skuld till Herman Israel[1][2][3] i Lübeck. Under de följande åren lade Gustav Vasa grunden till den moderna centralmakten genom sina administrativa reformer, särskilt på finansförvaltningens område. Det medeltida länsväsendet avvecklades efter hand. Kronan tog ett fast grepp om skatteuppbörden genom en systematisk inventering av byar och gårdar. Skatteobjekten upptecknades i kronans jordeböcker och redovisades därefter årligen i fogdarnas räkenskaper.
Grundare av en dynasti
Liksom sina föregångare under unionstiden, Engelbrekt och Sturarna, förstod Gustav Vasa att för sina syften utnyttja bondeklassen, som nu regelbundet kallades till riksdagar och provinsmöten. Han säkrade bland annat sin dynastis fortbestånd genom arvrikets införande vid riksdagen i Västerås 1544. Reformationen och de nya, ofta hårdhänta uppbördsmetoderna väckte dock tidvis stark opposition hos bönderna och ledde till en serie farliga uppror. Mot slutet av Gustav Vasas regering drogs Sverige in i den baltiska politiken genom Ordensstatens sönderfall. Därmed inleddes den rivalitet med Ryssland och Polen som skulle prägla den fortsatta utrikespolitiken.
Gustav Vasa var gift tre gånger: 1531-35 med Katarina av Sachsen-Lauenburg (1513-35), med vilken han hade sonen Erik (XIV), 1536-51 med Margareta Leijonhufvud (1516-51), som födde honom Johan (III), Karl (IX) och Magnus, samt från 1552 med Katarina Stenbock (1535-1621). Gustav Vasa ligger begravd i Uppsala domkyrka.
Trivia
Vasaloppet är uppkallat efter Gustav Vasa och har sina rötter i en förmodad skidtur i Dalarna.
