Feodalism

Feodalism (av franskans féodalisme) myntades som begrepp under Franska revolutionen för att beteckna det gamla samhället. Samhället indelades i olika stånd, och där ett av dessa stånd, adeln eller aristokratin, innehar en särskilda av statsmakten sanktionerade privilegier, exempelvis befrielse från skatt. Privilegier som sedan går i arv inom de ätter som tillsammans bildar adelsståndet. Det feodala samhället var rådande i Europa före industrialismen och klassamhällets genombrott.

Pyramidmetaforen

För att beskriva det feodala samhället används ofta en pyramid som metafor, pyramiden är strukturerad utifrån antalet individer tillhörande de olika stånden i fallande ordning. Ståndspopulationerna är således proportionellt angivna i procent av pyramiden. Högst upp återfinns kronan, en position som endast kan innehas av individ som här är kungen. Underställda kungen är vassaler eller adelsståndet, därefter kommmer prästerskapet, borgerskapet och allmogen i given ordning.

Ofta påpekas även den aproportionella maktfördelningen inom befolkningen som var tongivande på medeltiden. När så sker vänder man ofta på pyramiden men låter de olika ståndens positioner förbli, således visar den upp och nedvända pyramiden kungen i toppen med mest makt och därefter de andra stånden i fallande ordning.

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Politiska begrepp