Sveriges kristna råd

Sveriges kristna råd (SKR) gick tidigare under benämningen Svenska ekumeniska nämnden och är en samordnande organisation för kristna samfund och församlingar i Sverige. SKR är organiserad i fyra "kyrkofamiljer": ortodoxa och österländska kyrkor, lutherska kyrkor, frikyrkor och Romersk-katolska kyrkan. Sveriges kristna råd har som mål att likrikta budskapet från de olika samfunden i viktiga samhällsfrågor. SKR ägnar således en stor del av sitt arbete åt opinionsbildande verksamhet exempelvis så ligger man bakom det sk Påskuppropet 2005 som samlade in cirka 160 000 namnunderskrifter för en liberalare flyktingpolitik. SKR har sitt kansli på Lästmakargatan i centrala Stockholm.

Invandring och mångkultur

I en intervju med SKRs ordförande och längst sittande styrelseledamot, den katolske biskopen Anders Aborelius ställdes frågan vad som engagerat honom mest inom organisationen och han svarade: "Flyktingfrågan har följt oss genom alla år eftersom Sverige blivit ett invandrarland. Kyrkornas roll i migration och integration är oerhört viktig." Längre fram i intervjun ställdes frågan vad orsaken var att katolska kyrkan växer i Sverige? Aborelius svarade:"Migrationen är det enkla svaret."

Martin Luther King-Priset

Är ett pris som utdelas i Sverige av SKR tillsammans med Kristna fredsrörelsen och Equmeniakyrkan. Idén att uppmärksamma Martin Luther King-dagen i Sverige kom från Martin Smedjeback och Annika Damirjian sommaren 2002. Priset instiftades 2004 efter att den socialdemokratiske politikern från Ghana Joe Frans höll tal på Martin Luther King-dagen och utan förankring hasplar ur sig att han nu instiftar Martin Luther King-priset i Sverige. Priset har framförts som ett exempel på offerindustrin i Sverige. Malena Ernman tilldelades priset 2016 för "hennes outtröttliga engagemang för alla människors lika värde. Som orädd debattör tar hon stora risker genom ett uthålligt arbete på sociala medier. Hon tvekar inte att agera på orättvisor och rasism".

Tidigare pristagare är progg ikonen Mikael Wiehe 2005, Michael Williams 2006, Lian H Sakhong 2007, Burmesisk exilledare i Uppsala, Margareta Ingelstam 2008 författare och redaktör samt ordföranden för Adoptionscentrum vilken är Sveriges största förmedlare av internationella adoptioner, Mariam Osman Sherifay 2009, socialdemokratisk riksdagsledamot och ordförande för Centrum mot rasism mellan åren 2009 - 2013, Jason Diakité 2010, mer känd som hipp-hopparen Timbuktu, Annika Spalde 2011 diakon och djurrättsaktivist som bland annat suttit fängslad i England för civil olydnad, Mehdi Gharbi 2013, Martin Smedjeback 2014, grundare av Ickevåldssmedjan.

Globala veckan

Är ett jippo i november instiftat av SKR och Svenska missionsrådet. Globala veckan har funnits sedan 2003 och är en ompaketering av vad som tidigare kallades U-veckan. Temat för 2015 och 2016 går under benämningen "Jord att leva på - mänskliga rättigheter i klimatförändringarnas spår". Syftet är att gemensamt lyfta upp globala frågor och göra dem lokala och mer konkreta. Detta ämnar man göra genom exempelvis att ha en "matfest med internationell prägel" och att "ha en tyst minut för att hedra krigens offer och människor på flykt". Veckan har officiellt miljöfrågor som tema men används för att främja invandring och mångkultur utan att ha någon koppling till temat, exempelvis så bjöd "kyrkorna i Västerås in till internationell festkväll i syrianska kulturcentret där människor med rötter i över 25 länder lagat mat från världens alla hörn".

Konvertering

SKR arrangerar utbildningar och kurser som ett sätt att underlätta att invandrare får uppehållstillstånd genom att i Sverige konvertera till en annan religion än den som dominerar området man kommer ifrån. Under 2013 och 2014 genomförde Sveriges kristna råd en serie utbildningar för Migrationsverket på temat ”Tro och trovärdighet” för personal inom myndigheten. Vilket hade som syftet att höja kompetensen kring religion som asylskäl genom föreläsningar, fallstudier och gemensam reflektion. 2016 sker en uppföljning med Domstolsverket och kursen ”Religiös och sexuell identitet i asylmål”.

Källor

• SKRs hemsida