Kön och intelligens
Sambandet mellan kön och intelligens har diskuterats ur flera olika synvinklar.
Innehåll
IQ och g-faktorn
Det fanns länge ett vetenskapligt konsensus att det inte finns några könsskillnader beträffande IQ och g-faktorn. Under senare tid har dock det förts en debatt om det finns små könsskillnader.
IQ
Richard Lynn framförde teorin att det finns små könsskillnader som varierar med åldern: hos små barn finns ingen könsskillnad, under puberteten växer flickor under period snabbare än pojkar (inklusive beträffande hjärnstorlek) vilket orsakar en högre IQ och efter denna tidsperiod växer pojkar snabbare vilket gradvis orsakar en högre IQ. Att denna skillnad inte upptäckts tidigare angavs bero på faktorer som att många studier varit för små för att upptäcka små skillnader och inte tagit hänsyn till att skillnaden kan variera med ålder. Teorin har fått stöd av vissa studier.[1][2]
En metaanalys år 2004 angav inga könsskillnader eller en liten manlig fördel innan 15 års ålder. Efter 20 års ålder hade män i genomsnitt 5 poäng högre IQ.[1]
I en litteraturöversikt år 2008 av studier på vuxna fick män statistisk högre medel-IQ än kvinnor i 29 studier, likadant 20 i studier och lägre i en studie. Att vissa studier inte fann någon skillnad kan ha ha berott på att många var för små för att upptäcks små skillnader.[3]
En motsägande studie publicerades år 2011 och undersökte fem under senare tid gjorda IQ-undersökningar på 14-18-åringar i fem länder. Studien fann 0,5 poäng lägre medel-IQ för kvinnor i Australien och 0,5-1,5 poäng högre medel-IQ för kvinnor i Nya Zeeland, vita Sydafrika, Estland och Argentina.[4] Studien "upptäcktes" år 2012 av politiskt korrekt media och fick då enorm uppmärksamhet till skillnad från tidigare studier som visat andra resultat. En studie år 2012 i Storbritannien fanns ingen könsskillnad vare sig hos 7–14-åringar eller 15–18-åringar. Studien ansåg sig själv vara mer metodologiskt pålitlig än tidigare studier.[5]
g-faktorn
En kritik mot könsskillnader beträffande IQ är att resultaten delvis beror på hur testerna är konstruerade eftersom kvinnor och män skiljer beträffande spatiell och verbal förmåga (se sektionen om detta nedan). Ett test som testar verbal förmåga eller som har en stor andel verbala deltester kommer således att gynna kvinnor och omvänt. Ett metod som kan undvika detta problem är att beräkna könsskillnader beträffande g-faktorn. Flera studier har undersökt detta och inte funnit någon klar könsskillnad.[6]
En studie år 2005 hävdade att nästan alla tidigare studier hade metodologiska problem och att resultat från Danmark på 17-åringar angav motsvarande 3,15 poäng högre medel-IQ för männen. Även en angett högkvalitativ studie i Spanien angav ett liknande resultat med 3,8 poäng högre medel-IQ.[6]
En studie av g-faktorn baserat på data från det amerikanska högskoleprovet SAT och inkluderande mer 100 000 17-18-åringar fann att män hade i genomsnitt motsvarande 3,63 poäng högre medel-IQ. Den undersökta gruppen var inte nödvändigtvis representativ för befolkningen i allmänhet. Skillnaden fanns dock i alla inkomstnivåer, i alla utbildningsnivåer och i alla sju studerade etniska grupper. Grupperade man resultaten baserat på g-factor-poäng så var män överrepresenterade i alla grupper med g-factor-poäng över medelresultatet och underrepresenterade i alla grupper med g-factor-poäng under medelresultatet.[7]
Spridning
Spridningen av mäns IQ-värden har ofta angetts vara högre än kvinnors.[3][6] Vissa studier har dock inte funnit detta som en metaanalys år 2005 på universitetsstudenter som fann en högre manlig medel-IQ men samma spridning för könen eller en större kvinnlig spridning. Den undersökta gruppen var dock inte nödvändigtvis representativ för befolkningen i allmänhet.[8]
Neuroanatomi och neurofysiologi
Män har genomsnittligt större hjärnvolym än kvinnor vilket har hävdats vara ett indirekt bevis för könsskillnader beträffande IQ och g-faktorn. Kritiker har hävdat att mäns genomsnittligt större spatiella förmåga (se nedan) kräver stora hjärnområden vilket förklarar den genomsnittligt större hjärnvolymen men att IQ och g-faktorn inte påverkats.[6][9][10]
Olika studier av reaktionstid har funnit en snabbare genomsnittlig manlig sådan vilket hävdats vara ett indirekt bevis för könsskillnader beträffande IQ och g-faktorn.[9]
Smalare förmågor
Att det finns könsskillnader beträffande smalare mentala förmågor har haft mycket större acceptans än könsskillnader beträffande IQ och g-faktorn.
Det amerikanska psykologförbundets rapport "Intelligence: Knowns and Unknows" från år 1996 angav genomsnittliga könsskillnader med kvinnlig fördel beträffande vissa sorters verbala förmågor. Vidare var det mycket vanligare att män hade lässvårigheter och stamningssvårigheter. Vissa sorters minnesförmågor visade också en kvinnlig fördel.[11]
En manlig genomsnittlig fördel angavs beträffande vissa sorters spatiella förmågor som mental rotation av objekt och analys av ett objekts rörelse i rummet. Så även beträffande vissa sorters mekaniska analyser och proportionella analyser (mekanik är den del av fysiken som behandlar jämvikt, rörelse och krafter). Även om kvinnor i tidig skolålder hade en genomsnittlig fördel beträffande vissa kvantitativa förmågor som beträffande vissa sorters matematisk förmåga så reverserades detta till en genomsnittlig manlig fördel innan puberteten och därefter.[11]
Politiskt korrekta förklaringar till sådan skillnader inkluderar skillnader beträffande familjers och samhällets uppfostran, uppmuntran och förväntningar.
Evolutionspsykologiskt har det föreslagits att sådana könsskillnader kan bero på genetiska anpassningar till de olika uppgifter kvinnor och män hade i tidiga samhällen. Exempelvis kan hög spatiell förmåga ha varit fördelaktigt för män under jakt och strid för att kunna träffa mål och själv undvika att bli träffad.
Neuroanatomi och neurofysiologi
Neuroanatomiskt finns det flera genomsnittlig könsskillnader beträffande olika hjärnområdens storlek och form. Storleken av vissa sådana områden korrelerar med vissa sorters mental förmåga. Sådana skillnader behöver dock inte nödvändigtvis bero på genetik utan kan också bero på miljöskillnader.[11]
Könshormoner
Könshormoner har effekter på hjärnan. Kvinnor som blivit utsatta för onormalt höga nivåer av manliga könshormoner under graviditeten p.g.a. av adrenogenitalt syndrom har högre spatiell förmåga och leker relativt mer med pojkleksaker och mindre med flickleksaker. Hos män finns det en svag positiv korrelation mellan testosteronnivå och vissa sorters spatiell förmåga och en svag negativ korrelation med vissa sorters verbal förmåga. Äldre män som ges testosteron får en förbättrad spatiell förmåga.[11]
Effekter
Medel-IQ
Beträffande genomsnittliga effekter så är anger även de studier som funnit könsskillnader vanligen små sådana och eventuella skillnader i spridning påverkar inte medelvärdet.
Beträffande betyg så har under senare tid flickor/kvinnor i genomsnitt ofta presterat bättre än pojkar/män vilket har angetts vara paradoxalt med tanke på IQ-resultaten. En möjlig förklaring till detta är högre "work motivation"/"self-discipline" för kvinnor än män.[1][12] Detta skulle kunna vara speciellt viktig om skolans disciplin försämrats.
En undersökning i Sverige år 2007 undersökte skillnaderna mellan resultaten på de nationella proven och slutbetygen i svenska, engelska och matematik för elever i årskurs 9 mellan åren 2001 och 2005. Flickor fick i genomsnitt högre slutbetyg än pojkar med samma provresultat. En möjlig förklaring var att pojkarna diskriminerades medvetet eller omedvetet av lärarna vid betygsättningen.[13]
Exceptionella IQ-värden
IQ-värden är normalfördelade. Normalfördelningar har egenskapen att om det är en genomsnittlig skillnad mellan två normalfördelade grupper kommer skillnaden att bli relativt större vid extrema värden. Detta kan ses för längdskillnader mellan män och kvinnor där andelen kvinnor jämfört med andelen män blir allt lägre med stigande kroppslängd.[14]
En större spridning av IQ-värdena påverkar inte medel-IQ men innebär att båda exceptionellt låga och höga värden blir vanligare.
Även små skillnader beträffande medel-IQ och spridning mellan två grupper kan få stora effekter vid extrema IQ-värden. Således angav en studie i Danmark år 2005 som fann både högre medel-IQ och större IQ-spridning för män att andelen män ökade allt snabbare (exponentiell ökning) med stigande IQ.[6]
Studien hävdade att detta är en viktig förklaring till mäns överrepresentation inom högre positioner i Danmark.[6]
Boken Human Accomplishment: The Pursuit of Excellence in the Arts and Sciences, 800 BC to 1950 som studerade mycket framstående personer inom konst och vetenskap föreslog att könsskillnader beträffande smalare mentala förmågor förklarade att kvinnor var bäst representerade inom områden som litteratur. Även inom dessa områden var dock kvinnor mycket kraftigt underrepresenterade. En viktig förklaring var tidigare lagar och socialt tryck som uteslöt kvinnor från konst och vetenskap. Även så sent som under perioden 1900-1950 som var den sista som boken studerade noggrant utgjorde kvinnor bara i närheten av 5% av mycket framstående personer inom "hårda" vetenskaper och konst och en ännu mindre andel bland allra mest framstående. Vissa data från perioden 1950-2000 jämfört med perioden 1900-1950 fann ingen förändring beträffande vetenskap men en kvinnlig ökning beträffande konst och framförallt beträffande litteratur.[15]
Möjliga förklaringar till detta angavs vara att även efter att lagarna ändrades fanns länge fortsatt starkt socialt tryck mot en kvinnlig karriär. Vidare så konkurrerar en professionell kvinnlig karriär med moderskap. Detta inkluderar perioderna graviditet och tidig spädbarnsålder. Även efter denna tidsperiod ansvarar kvinnor för majoriteten av omhändertagande av barn. Boken hävdade att detta ofta inte beror på miljöfaktorer utan att det finns bevis för mer grundläggande genetiska personlighetsskillnader mellan könen beträffande synen på föräldraskap. En annan möjlig förklaring till mäns överrepresentationer har angetts vara mäns större aggressivitet (brett definierat) med en koppling till högre testosteronnivåer. Boken nämnde även större spridning av mäns IQ-värden som en möjlig förklaring.[15]
Som beträffande ras och intelligens har det varit mycket politiskt kontroversiellt att diskutera könsskillnader beträffande IQ. Rektorn för Harvard University Lawrence Summers fick år 2006 avgå i förtid bland annat eftersom han diskuterat frågan i ett tal.
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Richard Lynn, Paul Irwing, Sex differences on the progressive matrices: A meta-analysis, Intelligence, Volume 32, Issue 5, September–October 2004, Pages 481-498, ISSN 0160-2896,https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0160289604000492?via%3Dihub
- ↑ Richard Lynn, Satoshi Kanazawa, A longitudinal study of sex differences in intelligence at ages 7, 11 and 16 years, Personality and Individual Differences, Volume 51, Issue 3, August 2011, Pages 321-324, ISSN 0191-8869, https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0191886911001048?via%3Dihub
- ↑ 3,0 3,1 Richard Lynn, Satoshi Kanazawa, A longitudinal study of sex differences in intelligence at ages 7, 11 and 16 years, Personality and Individual Differences, Volume 51, Issue 3, August 2011, Pages 321-324, ISSN 0191-8869, https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0191886911001048?via%3Dihub.
- ↑ James R. Flynn, Lilia Rossi-Casé, Modern women match men on Raven’s Progressive Matrices, Personality and Individual Differences, Volume 50, Issue 6, April 2011, Pages 799-803, ISSN 0191-8869, http://dx.doi.org/10.1016/j.paid.2010.12.035
- ↑ Emily Savage-McGlynn, Sex differences in intelligence in younger and older participants of the Raven’s Standard Progressive Matrices Plus, Personality and Individual Differences, Volume 53, Issue 2, July 2012, Pages 137-141, ISSN 0191-8869, https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0191886911002893?via%3Dihub.
- ↑ 6,0 6,1 6,2 6,3 6,4 6,5 Helmuth Nyborg, Sex-related differences in general intelligence g, brain size, and social status, Personality and Individual Differences, Volume 39, Issue 3, August 2005, Pages 497-509, ISSN 0191-8869, http://dx.doi.org/10.1016/j.paid.2004.12.011
- ↑ Douglas N. Jackson, J. Philippe Rushton, Males have greater g: Sex differences in general mental ability from 100,000 17- to 18-year-olds on the Scholastic Assessment Test, Intelligence, Volume 34, Issue 5, September–October 2006, Pages 479-486, ISSN 0160-2896, http://dx.doi.org/10.1016/j.intell.2006.03.005
- ↑ Irwing P, Lynn R (2005) Sex differences in means and variability on the progressive matrices in university students: a meta-analysis. Br J Psychol 96 (Pt 4):505-24. http://dx.doi.org/10.1348/000712605X53542
- ↑ 9,0 9,1 Rushton, J. Philippe; Ankney, C. Davison (2009). "Whole Brain Size and General Mental Ability: A Review". http://dx.doi.org/10.1080/00207450802325843 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2668913/
- ↑ Miguel Burgaleta, Kevin Head, Juan Álvarez-Linera, Kenia Martínez, Sergio Escorial, Richard Haier, Roberto Colom, Sex differences in brain volume are related to specific skills, not to general intelligence, Intelligence, Volume 40, Issue 1, January–February 2012, Pages 60-68, ISSN 0160-2896, http://dx.doi.org/10.1016/j.intell.2011.10.006
- ↑ 11,0 11,1 11,2 11,3 Neisser, Ulrich; Boodoo, Gwyneth; Bouchard, Thomas J.; Boykin, A. Wade; Brody, Nathan; Ceci, Stephen J.; Halpern, Diane F.; Loehlin, John C.; Perloff, Robert; Sternberg, Robert J.; Urbina, Susana (1996). "Intelligence: Knowns and Unknowns". American Psychologist. 51:77–101. http://psycnet.apa.org/index.cfm?fa=search.displayRecord&uid=1996-02655-001
- ↑ Duckworth, Angela Lee, and Martin EP Seligman. "Self-discipline gives girls the edge: Gender in self-discipline, grades, and achievement test scores." Journal of educational psychology 98.1 (2006): 198. http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=17582809
- ↑ Erica Lindahl. Systematiska avvikelser mellan slutbetyg och provresultat – spelar elevens kön och etniska bakgrund roll? Rapport 2007:22. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Arbetsmarknadsdepartementet http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2007/Systematiska-avvikelser-mellan-slutbetyg-och-provresultat---spelar-elevens-kon-och-etniska-bakgrund-roll/
- ↑ Steven Pinker, The Blank Slate, 2002, Viking Penguin, Chapter 18 Gender
- ↑ 15,0 15,1 Murray, Charles A. Human accomplishment: The pursuit of excellence in the arts and sciences, 800 BC to 1950. New York: HarperCollins, 2003. Chapter Twelve.
