Ras och intelligens - forskningsargument i genetikdebatten

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Intelligens
Intelligenskvot
Dysgenik
Eugenik
Länder och IQ
Ras och intelligens
Ras och intelligens -
forskningsargument i genetikdebatten
Human Accomplishment
Intelligence: A Unifying
Construct for the Social Sciences
The Bell Curve
Kön och intelligens
Detta är en underartikel till huvudartikeln Ras och intelligens som beskriver ämnet forskningsargument i genetikdebatten mer detaljerat. Se huvudartikeln för nödvändig bakgrundsinformation till denna artikel.

En mycket omfattande och inte sällan tekniskt komplicerad vetenskaplig debatt har förts beträffande om genetiska faktorer förklarar en del av de uppmätta IQ-skillnaderna mellan olika grupper. Debatten har framförallt gällt den välstuderade svart-vita IQ-skillnaden i USA. Vissa forskare hävdar att skillnaden helt beror på miljöfaktorer medan andra forskare anger att miljöfaktorer bara förklarar en del av skillnaden som delvis förklaras av genetiska faktorer. IQ-forskarna J. Philippe Rushton och Arthur Jensen har således argumenterat att 50-80% av den svart-vita IQ-skillnaden i USA förklaras av genetiska faktorer.[1][2]

Nedan följer olika argument som presenterats i den vetenskapliga litteraturen i de angiva källorna. Argumenten gäller den svart-vita IQ-skillnaden i USA om inget annat anges.

Socioekonomiska faktorer

Socioekonomiska faktorer är en ofta nämnd förklaring till IQ-skillnader av genetikkritiker. Genetikförespråkande forskare har argumenterat att dessa inte kan vara den ensam avgörande förklaringen för den svarta-vita IQ-skillnaden baserat på studier som de nedanstående.[1]

Ett stort antal studier har angett att kontroll för socioekonomisk status (SES) minskar den svart-vita IQ-skillnaden med en tredjedel eller 5 IQ-poäng. Genetikförespråkande forskare har argumenterat att om det finns genetiska IQ-skillnader mellan svarta och vita så anger dessa siffror en för stor roll för SES som orsak då SES-skillnaderna delvis är orsakade av de genetiska IQ-skillnaderna.[1][3] Se även "Sociologens felslut".

Diagram från en analys från 2013 enligt vilken högre utbildningsnivå hos föräldrar är associerat med högre medel-IQ hos deras barn men inte med minskad IQ-skillnad mellan svarta och vita.[4]
Liknande diagram baserat på The Bell Curve.[5]

Vidare förutsäger miljöförklaringar att IQ-skillnaderna borde vara mindre när man jämför barnen till föräldrar med hög SES eftersom dessa barn borde vara utsatta för färre negativa miljöfaktorer. Data från ett stort antal studier visar istället en likadan eller större IQ-skillnad.[1][3]

Studier har funnit att när man jämför svarta och vita barn med hänsyn till bostadsområde, deras skola, och andra detaljerade socioekonomiska faktorer så visade det sig att svarta barn från de bästa områdena och skolorna fortfarande hade något lägre medel-IQ än de vita barnen med de sämsta socioekonomiska förhållandena.[1]

Studier har funnit högre uppmäta medel-IQn för östasiatiska, indianska, och inuitiska grupper trots sämre SES än de svarta grupper som de jämfördes med.[1]

Tidigare var i USA en utbredd åsikt att den svart-vita IQ-skillnaden berodde på den segregerade skolan. Desegregeringen år 1954 och det åtföljande landsomfattande programmet för att blanda skolelever åtföljdes dock inte av den förväntade minskningen av IQ-skillnaden. Vidare fann Colemanrapporten från år 1966, med ytterligare analyser år 1990-91, bara obetydliga eller t.o.m. negativa korrelationer mellan IQ och skolvariabler som lärarlön, lärarkvalifikationer, lärare/elev kvot, och kostnad per elev. Genetikförespråkande forskare har dessutom argumenterat att IQ-skillnaderna hos 3-åringar enligt studier är lika stora som hos vuxna.[1] De har vidare angett att även i andra länder som europeiska ses gruppskillnaderna trots desegregerade skolor.[6]

Andra faktorer

Vissa faktorer som är vanliga i u-länder som undernäring beträffande exempelvis jod under graviditet/barndom och vissa tropiska sjukdomar som malaria påverkar IQ negativt. Dessa faktorer är dock ej vanligt förekommande i i-länder.

Beträffande mer undernäring hos svarta än hos vita i USA har genetikförespråkande forskare argumenterat att detta är osannolikt baserat på frånvaro av längdskillnader och nutritionsstudier.[6]

Ett mycket stort antal andra miljöfaktorer har föreslagits orsaka den svart-vita IQ-skillnaden i USA förutom de tidigare nämnda socioekonomiska. Dessa inkluderar arv efter historiskt förtryck, diskriminering, lägre förväntningar, "stereotyphot", lägre ansträngningar p.g.a. åsikten att sådana inte kommer att belönas likvärdigt av samhället, mindre amning, mer utsatthet för alkohol och droger under graviditeten, mer utsatthet för miljögifter som tungmetaller, sämre sjukvård, mer stress, mindre uppmuntran och hjälp i hemmet under skoltiden, och skillnader i uppfostran av föräldrar.[1][2]

Genetikförespråkande forskare kritiserat vad som man hävdar är en frånvaro av bevis för att miljöfaktorer är så väsentliga att de orsakar hela IQ-skillnaden. Vidare är många relaterade till de socioekonomiska faktorer som nämnts tidigare. Ett annat hävdat problem är att grupper som östasiater historiskt haft problem som diskriminering men trots detta har hög medel-IQ. Mer allmänt hävdar genetikförespråkande forskare att miljöfaktorer inverkar men att argument som de som presenteras i de följande sektionerna visar att även genetik inverkar.[1][2]

Interventionsprogram

Ett stort antal interventionsprogram i tidig barndom såsom Head Start har provats. En av förhoppningarna var att dessa åtgärder skulle eliminera eller minska IQ-skillnaderna. Stora initiala ökningar i IQ kunde ses men den initiala entusiasmen minskade när det visade sig att förbättringarna snart försvann när barnen blev äldre. Exempelvis fann år 1995 en litteraturöversikt över 36 sådana program i nästan alla fall ingen långsiktig ökning av IQ.[7]

Några få av programmen har påstått av man kunde se långsiktiga IQ-effekter. The mest välkända är antagligen Abecedarian Early Intervention Project som fann mindre IQ-ökningar som kvarstod ända tills barnen blev vuxna. Detta har dock kritiserats bland annat för att en ökning jämfört med kontrollgruppen kunde ses redan vid 1,6 månaders ålder och vilken sedan inte förbättrades trots att det massiva programmet pågick under 4,5 år. Det har föreslagits att detta kan bero på att dessa barn redan från början hade en högre IQ. De andra påstådda undantagen har kritiserats för dålig metodologi, inlärning som bara syftar till att prestera bra på tester, och t.o.m. en fällande dom för missbruk av statliga medel.[7][8]

Adoptionsstudier

Minnesota Trans-Racial Adoption Study studerade 256 barn adopterade av vita övre medelklassföräldrar med en genomsnittlig IQ på 120. Trots denna likartade och fördelaktiga miljö fann studien gruppskillnader beträffande IQ-tester och skolresultat. Vid 17 års ålder var genomsnittliga IQ för adopterade vita barn 106, barn med en vit och en svart förälder 99, och svarta barn 89. Liknande skillnader fanns beträffande betyg. De adopterade svarta barnens medel-IQ på 89 var liknande det för svarta generellt i Minnesota. Samma skillnad mellan barn med blandat ursprung och svarta barn inträffade även för adopterade barn där adoptivföräldrarna felaktigt trodde att barnen med blandat ursprung hade två svarta föräldrar. Kritiker av studien har hävdat att skillnaderna kan bero på orsaker som att de icke-vita adopterade barnen hade psykologiska problem p.g.a. identitetsproblem eller att de svarta adopterade barnen var adopterade något senare och hade haft mer tidigare fosterhemsplaceringar. Andra forskare har analyserat dessa förklaringar och hävdat att ingen av dessa är övertygande.[1][2]

Två andra och mindre adoptionsstudier visade högre resultat för adopterade svarta barn. Emellertid testade dessa bara barnen i ung ålder. Genetikförespråkande forskare har argumenterat att forskning har visat att att den genetiska effekten på IQ blir starkare och effekten från familjemiljön blir svagare när barnet blir äldre. Detta kunde exempelvis ses i Minnesotastudien där man också kunde se högre IQ för de svarta barnen i ung ålder (97 vid sju år ålder) än när de blev äldre (89 vid sjutton års ålder).[2]

Tre adoptionsstudier på adopterade östasiatiska barn fann alla höga IQ-resultat trots att barnen i vissa av fallen var undernärda vid adoptionen.[2]

En studie i Sverige undersökte resultaten på intelligenstest som gavs vid mönstringen vid 18 år ålder inför den allmänna värnplikten till personer födda 1968–1976. Adopterade från Sydkorea hade mycket högre medelresultat än gruppen adopterade från andra icke västerländska länder. Dessa var framförallt Indien, Thailand, Chile, Etiopien, Colombia, och Sri Lanka. Detta trots att de koreanska barnen i genomsnitt adopterades senare och fick adoptivföräldrar som hade kortare utbildning. En stor skillnad fanns även om man bara tittade på gruppen som adopterades i åldern 0-6 månader. Skillnaden var så stor att även om man tog hänsyn till skillnader i länders uppmätta medel-IQ (se Länder och IQ) kvarstod en skillnad. De koreanska adoptivbarnen skilde sig dock antagligen från de andra adoptivbarnen genom bättre vård innan adoptionen, hårdare kontroll av adoptionsbyråer, och genom att barn från Sydkorea adopterades bort av kulturella orsaker som aversion mot utomäktenskapliga barn snarare än orsaker som fattigdom.[9]

Vidare fann studien inga eller ett svagt samband mellan föräldrarnas utbildningslängd och adoptivbarnens IQ. Däremot såg man ett starkare sådant samband för biologiska föräldrar och deras barn. Detta tolkades om att biologiska föräldrars genetiska IQ påverkar både föräldrarnas utbildningslängd och deras barns genetiska IQ men att en mer intellektuellt stimulerande miljö för barn p.g.a. längre utbildningslängd hos föräldrarna inte hade någon större inverkan på barnens IQ.[9]

Studier av relationen mellan andel afrikanskt/europeiskt ursprung och IQ

En konsekvens av ett genetiskt bidrag till den svart-vita IQ-skillnaden är att personer med blandat ursprung borde ha en medel-IQ mellan den svarta medel-IQn och den vita medel-IQn och att sådana personer med ett relativt större europeiskt ursprung borde ha en relativt högre medel-IQ än personer med relativt lägre andel europeiskt ursprung. Olika studier har undersökt detta. Genetikkritiska forskare har argumenterat att sådana studier är bland de bästa bevisen mot en genetisk förklaring medan genetikförespråkande forskare har argumenterat att dessa studier är gamla med dåliga metodik och att nyare och bättre studier stöder ett genetisk bidrag.[2]

En studie från år 1961 jämförde 83 vita tyska barn med 98 barn med vita tyska mödrar och "svarta" amerikanska soldater som fäder. Studien fann endast små IQ-skillnader. En kritik är att 20-25% av de "svarta" soldaterna kom från Franska Nordafrika. Dessutom hade de svarta amerikanska soldaterna nästan säkert högre IQ än det genomsnittliga för USA då "Army General Classification Test" uteslöt 30% av de testade svarta amerikanerna jämfört med 3% för vita. Precis som ovan nämnda adoptionsstudier har studien kritiserats för att inte ha någon uppföljning i vuxen ålder.[2]

En annan metod att är undersöka relationen mellan europeiska blodgrupper och IQ. Två studier gjorda på 1970-talet fann ingen sådan korrelation. Kritiker har dock hävdat att dessa gjordes med en metodik som inte skulle ha upptäckt en skillnad även om en sådan fanns.[2][10][11]

Svarta i USA har i medel ungefär 20% europeiskt ursprung. Vissa studier har använt skillnader i hudfärg hos amerikanska svarta som ett indirekt mått på andelen europeiska gener och undersökt om ljusare hudfärg är associerat med högre IQ. Studierna har generellt funnit en svag korrelation som i vissa studier inte varit statistik säkerställd. Båda sidorna har tolkat resultaten som stöd för den egna sidan. Genetikkritiker har sett det svaga eller frånvarande sambandet som ett argument mot genetik och argumenterat att ett eventuellt samband kan bero på att att svarta med ljusare hudfärg haft fördelar i samhället. Genetikförespråkande forskare har hävdat att frånvaro av ett statistiskt säkerställt samband berott på att dessa ofta mycket gamla studier varit för små att upptäcka ett sådant vilket dock ses i större studier. Den svaga korrelationen argumenteras vara den förväntade eftersom hudfärg anges bara korrelera svagt med andelen europeiskt ursprung hos svarta i USA. Resultaten argumenteras överensstämma med att 50-75% av IQ-skillnaden förklaras av genetik. Att diskriminering skulle kunna sänka IQ selektiv hos svarta med mörkare hudfärg har argumenterats vara osannolikt. Asiatiska grupper har utsatts för diskriminering i USA och har trots detta inte haft lägre medel-IQn än vita. Vidare fann en studie beträffande om svarta med mörkare hud blev utsatta för mer diskriminering inga eller motsägelsefulla samband.[11][12][13]

En liten studie som på 1930-talet undersökte sambandet mellan självrapporterad andel europeiskt ursprung och IQ hos en grupp svarta barn i USA fann ett svagt negativt samband. Självrapportering har dock kritiserats som ett osäkert mått och i synnerhet beträffande slaveritiden.[2][11]

Vissa av adoptionsstudierna som nämnts tidigare jämförde barn med blandat ursprung med vita och svarta barn. Se sektionen ovan.[2]

En studie från 1974 fann högre IQ-poäng för barn födda till svarta fäder och vita mödrar än för barn till svarta mödrar och vita fäder. Detta har argumenterades vissa miljöfaktorers betydelse. Genetikförespråkande forskare har argumenterat att de vita mödrarna antagligen hade högre IQ än de svarta mödrarna baserat på deras utbildning, att man bara testade små barn och att som nämnts tidigare en uppföljning i vuxen ålder är nödvändig, och att barnens medel-IQ var mellan barns med två vita eller två svarta föräldrar.[2]

Senare och större studier i USA och Sydafrika av grupper av blandat ursprung har funnit medel-IQn mellan svartas och vitas medel-IQn. En studie i USA fann samma resultat även för personer av blandat ursprung som bedömdes ha ett typiskt svart utseende av intervjuaren i "1994 National Longitudinal Study of Adolescent Health". Detta argumenterades tala mot diskriminering p.g.a. mörkare hudfärg som förklaring.[2][1]

Genetikförespråkande forskare har argumenterat att i vissa områden i USA där svarta har haft ovanligt låg andel europeiskt ursprung har deras medel-IQ varit ovanligt låg.[1]

Genetikförespråkande forskare har även argumenterat att studier av grupper med blandat europeisk och indiansk ursprung, liksom av grupper med blandat europeiskt och aboriginskt ursprung, funnit medel-IQn mellan föräldragruppernas.[6]

Reaktionstid

Reaktionstiden vid olika slags stimuli kan mätas. Skillnader i reaktionstid har angetts vara orsakade av neurofysiologiska skillnader i hjärnans förmåga att processa information vilket även är vad som mäts av IQ-tester. Snabb reaktionstid korrelerar med större hjärnvolym. På grund av sin ovanliga karaktär har det angetts att det är osannolikt att reaktionstidstester påverkas av träning eller utbildning. Kritiker har kritiserat reaktionstid som ett mått på IQ och argumenterat att korrelation med IQ är låg och osäker. Genetikförespråkande forskare har hävdat att detta bara gäller när man enbart undersöker en sorts uppgift. Om man kombinerar resultaten från flera sorters uppgifter, vilket även görs i vanliga IQ-test, så blir korrelationen mellan IQ och reaktionstid 0,6-0,7. Genetikförespråkande forskare har argumenterat att studier har funnit svart-vita skillnader i reaktionstid som är likartade med resultaten från IQ-tester och att som för IQ-tester så är skillnaderna störst för de reaktionstidstester som bäst korrelerar med g-faktorn. Vidare fann en stor internationell studie i olika länder gruppskillnader överensstämmande med IQ-skillnaderna mellan grupperna. Kritiker har framfört kritik som att vissa studier har funnit motsägande resultat.[2][14]

Hjärnstorlek

Modern medicinsk teknisk har tillåtit alltmer noggranna undersökningar av hur IQ relaterar till neuroanatomi och neurofysiologi. En metaanalys från 2005 av tidigare studier fann en korrelation på 0,33 mellan hjärnvolym mätt med magnetröntgen och IQ.[15] En metaanalys från 2009 av tidigare studier fann att korrelationen mellan externt mätt huvudstorlek och generell mental förmåga var 0,2. Korrelation mellan hjärnstorlek mätt med modern medicinsk bildteknik och generell mental förmåga var 0,4. När man korrigerade för att olika undertester mäter g-faktorn olika väl ökade korrelationen till 0,63. Studier på olika djurarter, inklusive på olika arter av primater, har funnit positiva korrelationer mellan hjärnstorlek och mått på mental förmåga. Två studier fann korrelationer på 0,48 och 0,56 mellan hjärnstorlek och antal nervceller i hjärnbarken.[14]

Hjärnstorlek har en hög heritabilitet (se sektionen om heritabilitet nedan) på 50-80%. Genetikförespråkande forskare har argumenterat att ett stort antal studier baserad på olika metoder som extern och intern skallmätning, hjärnvägning, och magnetröntgen har funnit skillnader mellan olika grupper beträffande hjärnstorlek överensstämmande med uppmätta IQ-skillnader. De har även argumenterat att studier funnit förväntade samband hos grupper med blandat ursprung. Kritiker har framfört kritik som att vissa studier inte funnit skillnader eller inte funnit någon relation mellan hjärnstorlek och IQ. Dessutom har det argumenterats att gruppskillnader beträffande hjärnstorlek kan bero på skillnader beträffande miljö under och efter graviditeten. Genetikförespråkande forskare har i sin tur kritiserat de hävdade undantagen. Vidare har det argumenterats att gruppskillnader kunde ses så tidigt som nionde graviditetsveckan i en studie. Undernäring har argumenterats vara en osannolik förklaring till skillnaderna, åtminstone i USA, eftersom i en studie med 40 000 deltagare som följdes från födelsen till 7 års ålder så hade svarta mindre kranievolym trots att de var längre och tyngre.[1][2]

Tidig forskning

Stephen Jay Goulds bok Den felmätta människan, som blev en internationell bästsäljare bland allmänheten, har kritiserats av genetikförespråkande forskare som till stor del attackerande halmgubbar som problematiska resultat från primitiv tidig IQ-forskning och hjärnstorleksforskning som inte är relevanta för den moderna debatten. Boken hävdades till stor del vara ett försök att smutskasta modern forskning och forskare hos den allmänna läsaren utan specialistkunskaper i området genom guilt by association.[16][17]

En central kritik i Goulds bok var beträffande den tidiga 1800-tals forskarens Samuel George Mortons forskning om skillnader beträffande medel-kranievolym för olika grupper. Gould anklagade Morton för manipulation av data. En studie år 2011 genomförde nya mätningar av de skallar som Morton använde och analyserade Mortons och Goulds påståenden. Studien angav att Morton inte hade genomfört någon manipulation. Däremot angavs Gould ha begått flera anmärkningsvärda fel.[18]

Regression till medelvärdet

Regression till medelvärdet syftar på att ett exceptionellt resultat tenderar att följas av ett resultat närmare medelvärdet. Om man således bara får ettor eller bara sexor om man kastar flera tärningar samtidigt kommer sannolikt nästa resultat att vara närmare tärningarnas medelvärde. Genetikförespråkande forskare har argumenterat att släktingar till svarta och vita med exceptionella IQ kommer att uppvisa förutsägbara regressioner till olika genetiska medelvärden. Dessa förutsägelser har argumenterats ha blivit bekräftade. Samma effekt skulle kunna inträffa också för miljöfaktorer som uppträder på samma sätt som IQ-gener men genetikförespråkande forskare har hävdat att detta är osannolikt och att inga sådan faktorer har presenterats.[2][1]

En genetisk regression till medelvärdet kan förklara varför studier funnit att svarta barn till högutbildade, rika föräldrar har testresultat som är 2-4 poäng lägre än vita barn till lågutbildade, fattiga föräldrar.[2]

Samband mellan bakgrundsvariabler och framtida utfall

Genetikförespråkande forskare har hävdat att om det finns viktiga miljöfaktorer som selektivt sänker IQ för svarta men inte för vita (exempelvis rasism) så borde detta kunna upptäckas genom att studera samband som korrelationer mellan bakgrundsvariabler (som typ av hemmiljö) och framtida utfall (som skolresultat och brottslighet). En viktig selektiv miljöpåverkan som bara påverkar svarta borde göra att korrelationerna blir olika för svarta och vita. Emellertid har studier funnit att korrelationerna är likadana för svarta och vita vilket argumenteras tala emot förekomsten någon viktig selektiv negativ miljöpåverkan på svarta beträffande IQ.[1]

Inavelsdepression och g korrelation

Inavelsdepression för IQ syftar på att barn till mycket nära relaterade släktingar får sänkt IQ. Olika IQ-test och olika deltest i IQ-tester påverkas olika mycket av inavelsdepression. Detta är ett mått på vilka test eller deltest som är mer beroende av IQ-gener jämfört med miljöfaktorer. Den svart-vita IQ-skillnaden är störst på de test och deltest som påverkas mest av inavelsdepression. Detta har setts som ett bevis för en genetisk förklaring till IQ-skillnaden.[2]

En annan metod för att att uppskatta hur mycket ett test eller deltest påverkas av miljöfaktorer är att undersöka hur mycket syskon skiljer sig på testet eller deltestet. Den svart-vita IQ-skillnaden är störst på de test och deltest där syskon skiljer sig minst vilket setts som bevis för en genetisk förklaring till IQ-skillnaden.[1]

Den generella faktorn eller g-faktorn ses ofta som den underliggande mentala förmåga som mäts mer eller mindre väl av olika kognitiva tester. Baserat på bevis från tvillingstudier har det hävdats att g-faktorn till stor del är genetiskt bestämd. Olika IQ-tester och deltester korrelerar olika väl med g-faktorn. De tester och deltester som korrelerar högre med g-faktorn korrelerar också högre med inavelsdepression, utbildningsprestation och arbetsprestation, reaktionstid, och olika fysiologiska mått som nervledningshastighet och hjärnstorlek. Svart-vita IQ-skillnader är störst på de tester och deltester som korrelerar högst med g-faktorn. Detta har setts om bevis för att en genetisk förklaring till IQ-skillnaderna. Liknande resultat har setts även för IQ-skillnader mellan andra grupper.[1][2][19]

Vissa kritiker som Stephen Jay Gould i sin bok Den felmätta människan har hävdat att undersökningsmetodiken ("method of correlated vectors") kan producera felaktiga resultat. Detta har bestridits av förespråkarna som också argumenterat att man fått liknande resultat med annan metodik.[1][2] Andra kritiker har argumenterat att det uppmätta mönstret inte nödvändigtvis måste bero på genetiska gruppskillnader utan även skulle kunna uppstå av miljöfaktorer.[19]

Flynneffekten

Flynneffekten syftar på den observerade långsamma ökningen av genomsnittliga resultat på IQ-tester. Olika förklaringar har föreslagits som ökad erfarenhet av att göra tester eller förbättrad näring under graviditet och barndom. Flynneffekten har setts som ett argument för att IQ kan förändras avsevärt av miljöfaktorer och att Flynneffekten i framtiden skulle kunna få gruppskillnader att försvinna. Genetikförespråkande forskare har argumenterat att ökningen som ses av Flynneffekten i de flesta studierna korrelerar negativt med hur bra olika test korrelerar med inavelsdepression, g-faktorn, och storleken av den svart-vita IQ-skillnaden (se sektionen "Inavelsdepression och g korrelation" ovan). Detta har argumenterats visa att Flynneffekten har andra orsaker än den svart-vita IQ-skillnaden och inte kommer att ha någon avsevärd effekt på denna. Genetikkritiker har argumenterat att vissa studier funnit det motsatta. Två studier år 2013 som analyserade tidigare studier och gav nya bevis argumenterade att olika studiers resultat nu övervägande gav stöd för att Flynneffekten och gruppskillnader har olika orsaker.[19][20][21]

Heritabilitet

Heritabilitet syftar på den andel av variationen av en egenskap som förklaras av genetiska faktorer. Tvillingstudier och andra studier har angetts visa en heritabilitet för IQ på 50-80%. Detta har angetts gälla för både hela befolkningen i USA och svarta och vita separat. Kritiker har hävdar att dessa siffror eller vissa av siffrorna är för höga. Genetikförespråkande forskare har hävdat att de kritiska studierna gjordes på barn, som man vet har lägre heritabilitet, eller motsägs av ett mycket större antal studier som visar hög heritabilitet. Andra studier argumenteras motbevisa att heritabilitetssiffrorna skulle vara olika för svarta och vita. Höga heritabilitetssiffror är inte ett definitivt bevis för att IQ-skillnader mellan olika grupper delvis har genetiska orsaker. Men genetikförespråkande forskare har argumenterat att detta ökar sannolikheten för att så är fallet. Vidare argumenteras att om heritabilitetssiffrorna är lika stora för svarta och vita så talar detta emot att svarta skulle utsättas för mer negativa miljöfaktorer.[1][2]

En annan aspekt är att den den miljörelaterade delen av IQ-variationen kan delas upp ytterligare. En del av den miljörelaterade IQ-variationen beror på miljöfaktorer som påverkar alla medlemmar i en familj. Dessa miljöfaktorerna inkluderar populära förklaringar som social klass, religion, kultur, frånvaro eller inte av fader, och uppfostringsmetod. En annan del av den miljörelaterade IQ-variationen beror på miljöfaktorer som bara påverkar en av familjemedlemmarna men inte de andra som en olycka eller en sjukdom som bara drabbar en person i familjen.[1]

Studier IQ-variationen har funnit att miljöfaktorerna som påverkar alla familjemedlemmar svarar för ungefär 30% av IQ-variationen fram till vuxen ålder men att de därefter blir oviktiga. Den ärftliga andelen av IQ-variationen blir istället större i vuxen ålder. Detta kan förklaras med att en individ får större möjlighet att själv välja vilken miljö man vill vistas i med stigande ålder och att detta val delvis beror på ärftliga faktorer. Detta har ansetts tala emot att dessa ofta populära miljöfaktorer kan förklara gruppskillnader.[1]

Andra gruppskillnader

Bland annat böckerna Race Differences in Intelligence: An Evolutionary Analysis och The Global Bell Curve: Race, IQ, and Inequality Worldwide av Richard Lynn har hävdat att det även för många andra uppmätta IQ-gruppskillnader än den svart-vita i USA finns studier som stöder att genetik är en förklaring. De hävdade argumenten från båda sidor är ofta liknande sådana som använts beträffande den svart-vita IQ-skillnaden i USA som dock antagligen är den mest välstuderade.

Resultat för samma grupp i olika länder och för olika grupper i samma land

Genetikförespråkande forskare har argumenterat att studier funnit likartade relativa skillnader mellan samma grupper beträffande IQ och indirekta mått på IQ i många olika länder med olikartade miljöer. Även när olika grupper lever i samma land anges likartade relativa skillnader mellan grupperna. Vidare anges grupper med hög uppmätt medel-IQ ha snabbt ha blivit framgångsrika trots att man i vissa fall anlänt utfattiga till ett nytt land. Detta har ansetts stödja ett genetisk förklaring. Samtidigt argumenterades de internationella resultaten visa att miljöfaktorer är viktiga i många u-länder där undernäring och sjukdomar bidragit till att samma grupp har lägre medel-IQ än i i-länder.[1][6][22][23] Beträffande kritik mot internationella resultat se förutom huvudartikeln även kritiken i artikeln om Länder och IQ.

Olika regioners utveckling

Den bästsäljande boken Vete, vapen och virus av Jared Diamond hävdade att geografiska skillnader skapade skillnader i tillgängliga resurser för olika regioner och grupper. Vissa grupper fick därför en fördel framför andra vilket enligt Diamond förklarar många av vår tids skillnader i utveckling mellan olika delar av världen. Boken innehöll ingen diskussion om den vetenskapliga debatten om ras och intelligens och presenterade inga bevis för att geografi skulle vara en bättre förklaring än IQ beträffande olika regioners utveckling. Boken har kritiserats av flera olika anledningar. Rushton skrev i recension av boken bland annat att "det förefaller otroligt att en evolutionär biolog som Diamond verkar vara omedveten om att det är just olika skillnader i omgivande miljö som orsakar, via naturligt urval, biologiska skillnader mellan olika populationer."[24] En annan kritik är att argumentet har svårt att förklara skillnader mellan grupper i samma land.[23]

Genetikförespråkande forskare har argumenterat att både IQ och geografi var viktiga faktor beträffande utvecklingen inom olika områden.[6] Se även Ras och intelligens: Samhällseffekter av IQ-skillnaderna.

Haplogrupper

En studie år 2012 undersökte förekomsten i olika länder av haplogrupper associerade med kognitiv förmåga. Haplogrupperna angavs troligen ej själva påverka intelligens men vara genetiska markörer för olika evolutionära utvecklingar. Studien hävdade att resultaten gav stöd för att både genetiska skillnader (skapade av olika forntida miljöer) och nuvarande miljöfaktorer påverkade länders medel-IQ.[25][26]

Annan genetisk forskning

En studie år 2013 angav ett samband mellan förekomsten i vissa studerade grupper av vissa genetiska markörer som på individnivå är associerade med skillnader i utbildningsresultat och gruppernas medelutbildningsresultat (mätt med PISA-undersökningen) och gruppernas medel-IQ. Även om de studerade genetiska markörerna bara förklarade en liten del av skillnader i utbildningsresultat så hävdade författaren att det starka funna mönstret gav stöd för skillnader i naturligt urval mellan olika grupper som även påverkat ännu så länge okända gener påverkande utbildninsresultat och IQ.[27][28]

Relaterade ämnen

Se huvudartikeln Ras och intelligens för nödvändig bakgrundsinformation och relaterade ämnen i genetikdebatten som "Opinion bland experter", "Litteraturöversikter", "Deklarationer av UNESCO och amerikanska antropologförbund", "Hävdade ad hominem-argument", "Framtida bevis", och "Föreslagna orsaker till hävdade genetiska skillnader".

Externa länkar

Referenser

  1. ↑ 1,00 1,01 1,02 1,03 1,04 1,05 1,06 1,07 1,08 1,09 1,10 1,11 1,12 1,13 1,14 1,15 1,16 1,17 1,18 1,19 1,20 1,21 Rushton, J. Philippe; Jensen, Arthur R. Thirty years of research on race differences in cognitive ability. Psychology, Public Policy, and Law, Vol 11(2), Jun 2005, 235-294. http://dx.doi.org/10.1037/1076-8971.11.2.235 http://psychology.uwo.ca/faculty/rushtonpdfs/PPPL1.pdf
  2. ↑ 2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 2,10 2,11 2,12 2,13 2,14 2,15 2,16 2,17 2,18 2,19 2,20 J. Philippe Rushton and Arthur R. Jensen. Race and IQ: A Theory-Based Review of the Research in Richard Nisbett’s Intelligence and How to Get It. The Open Psychology Journal, 2010, 3, 9-35. DOI: 1874350101003010009 http://psychology.uwo.ca/faculty/rushtonpdfs/2010%20Review%20of%20Nisbett.pdf
  3. ↑ 3,0 3,1 Herrnstein RJ, Murray C. The Bell Curve. The Free Press. 1994. Sidorna 286-8.
  4. ↑ M Hu. (2013, October 20). Race-SES Interaction : Some Evidence of Increasing Black-White IQ Differences With SES Levels From Various Survey Data. http://humanvarieties.org/2013/10/20/race-ses-interaction-some-evidence-of-increasing-black-white-iq-differences-with-ses-levels-from-various-survey-data/
  5. ↑ Wikimedia Commons anger "adapted from Herrnstein and Murray (1994) (http://en.wikipedia.org/wiki/The_Bell_Curve) p. 288" https://commons.wikimedia.org/wiki/File:TBC-BW-IQ-SES-withDiff.pngn-some-evidence-of-increasing-black-white-iq-differences-with-ses-levels-from-various-survey-data/
  6. ↑ 6,0 6,1 6,2 6,3 6,4 Richard Lynn. Chapter 14. Environmental and Genetic Determinants of Race Differences in Intelligence. I boken Race Differences in Intelligence. 2006. Washington Summit Publishers.
  7. ↑ 7,0 7,1 Jonathan Crane and Mallory Barg. Do Early Childhood Intervention Programs Really Work? Coalition for Evidence-Based Policy. April 2003. http://evidencebasedprograms.org/wp-content/uploads/2012/12/Do-Early-Intervention-Programs-Really-Work7.pdf
  8. ↑ Bacharach V.R. & Baumeister, A.A. (2000). Early generic educational intervention has no effect on intelligence and does not prevent mental retardation: The Infant Health and Development Program. Intelligence, 28(3), 161-192. (Sep 2000) http://libres.uncg.edu/ir/asu/f/Bacharach_V_2000_Early_Generic_Educational_Intervention.pdf
  9. ↑ 9,0 9,1 Does age at adoption and geographic origin matter? A national cohort study of cognitive test performance in adult inter-country adoptees. Psychological Medicine (2008), 38, 1803–1814. f 2008 Cambridge University Press doi:10.1017/S0033291708002766 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18307828
  10. ↑ "The Genetic Hypothesis": It Was Not Tested but It Could Have Been, Reed, T. E., American Psychologist, 1997, vol 52; Number 1, pages 77-78. http://psycnet.apa.org/index.cfm?fa=buy.optionToBuy&id=1997-02239-020
  11. ↑ 11,0 11,1 11,2 Richard Lynn. Skin Color and Intelligence in African Americans. Population and Environment March 2002, Volume 23, Issue 4, pp 365-375. http://link.springer.com/article/10.1023%2FA%3A1014572602343?LI=true
  12. ↑ Mark E. Hill. Skin Color and Intelligence in African Americans: A Reanalysis of Lynn's Data. Population and Environment. November 2002, Volume 24, Issue 2, pp 209-214
  13. ↑ Richard Lynn. Skin Color and Intelligence in African Americans: A Reply to Hill. Population and Environment November 2002, Volume 24, Issue 2, pp 215-218 http://link.springer.com/article/10.1023%2FA%3A1020756306580
  14. ↑ 14,0 14,1 Rushton, J. Philippe; Ankney, C. Davison (2009). "Whole Brain Size and General Mental Ability: A Review". http://dx.doi.org/10.1080/00207450802325843 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2668913/
  15. ↑ McDaniel, M (2005). "Big-brained people are smarter: A meta-analysis of the relationship between in vivo brain volume and intelligence". Intelligence 33 (4): 337–46. http://dx.doi.org/10.1016/j.intell.2004.11.005.
  16. ↑ J. Philippe Rushton. Race, Intelligence, and the Brain: The Errors and Omissions of the 'Revised' Edition of S.J. Gould's The Mismeasure of Man (1996). Personality and Individual Differences. Vol 23. No 1. pp. 169-180. 1997. http://psychology.uwo.ca/faculty/rushtonpdfs/Gould.pdf
  17. ↑ Arthur R. Jensen. The Debunking of Scientific Fossils And Straw Persons. Contemporary Education Review Summer 1982, Volume 1, Number 2, pp. 121- 135. http://www.debunker.com/texts/jensen.html
  18. ↑ Lewis JE, DeGusta D, Meyer MR, Monge JM, Mann AE, et al. (2011) The Mismeasure of Science: Stephen Jay Gould versus Samuel George Morton on Skulls and Bias. PLoS Biol 9(6): e1001071. doi:10.1371/journal.pbio.1001071 http://www.plosbiology.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pbio.1001071
  19. ↑ 19,0 19,1 19,2 Jan te Nijenhuis, The Flynn effect, group differences, and g loadings, Personality and Individual Differences, Volume 55, Issue 3, July 2013, Pages 224-228, ISSN 0191-8869, http://dx.doi.org/10.1016/j.paid.2011.12.023. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0191886911005903
  20. ↑ Jan te Nijenhuis, Henk van der Flier, Is the Flynn effect on g?: A meta-analysis, Intelligence, Volume 41, Issue 6, November–December 2013, Pages 802-807, ISSN 0160-2896, http://dx.doi.org/10.1016/j.intell.2013.03.001
  21. ↑ J. Philippe Rushton, Arthur R. Jensen, The rise and fall of the Flynn Effect as a reason to expect a narrowing of the Black–White IQ gap, Intelligence, Volume 38, Issue 2, March–April 2010, Pages 213-219, ISSN 0160-2896, http://dx.doi.org/10.1016/j.intell.2009.12.002 http://www.psychology.uwo.ca/faculty/rushtonpdfs/2010%20Editorial%20for%20Intelligence.pdf
  22. ↑ Lynn, Richard. The global bell curve: Race, IQ, and inequality worldwide. Washington Summit Publishers, 2008.
  23. ↑ 23,0 23,1 Wade, Nicholas. A Troublesome Inheritance: Genes, Race and Human History. Penguin, 2014
  24. ↑ Rushton, J. P. Book Review of J. Diamond: Guns, germs and steel. (1999). Population and Environment, 21, 99-107
  25. ↑ Heiner Rindermann, Michael A. Woodley, James Stratford, Haplogroups as evolutionary markers of cognitive ability, Intelligence, Volume 40, Issue 4, July–August 2012, Pages 362-375, ISSN 0160-2896, http://dx.doi.org/10.1016/j.intell.2012.04.002
  26. ↑ Här är DNA-koderna som styr din intelligens. Publicerat den 13 juli 2012 kl 08:58. Fria Tider. http://www.friatider.se/genetiska-markorer-for-intelligens-hittade
  27. ↑ Davide Piffer. Factor Analysis of Population Allele Frequencies as a Simple, Novel Method of Detecting Signals of Recent Polygenic Selection: The Example of Educational Attainment and IQ. IBC 2013. doi: 10.4051/ibce.2013.4.0002 http://www.ibc7.org/article/journal_v.php?sid=312
  28. ↑ Ny genforskning skakar forskarvärlden: Utsatta grupper har sämre förutsättningar för utbildning. Publicerat den 27 januari 2014 kl 04:23. Fria Tider. http://www.friatider.se/ny-genforskning-skakar-om-forskarvarlden-utsatta-grupper-har-samre-forutsattningar-for-utbildning
Hämtad från "http://sv.metapedia.org/m/index.php?title=Ras_och_intelligens_-_forskningsargument_i_genetikdebatten&oldid=88760"