Human Accomplishment: The Pursuit of Excellence in the Arts and Sciences, 800 BC to 1950

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Human Accomplishment: The Pursuit of Excellence in the Arts and Sciences, 800 BC to 1950 är en bok från 2003 av Charles Murray (mest känd som en av författarna till boken The Bell Curve). Boken undersökte exceptionella personers bidrag till konst och vetenskap från antiken fram till mitten av 1900-talet.

Rankinglistor

Boken innehåller rankinglistor beträffande de mest inflytelserika personerna inom flera konstnärliga och vetenskapliga områden. Inom varje område identifierades först ett antal referensverk som gav information om de ledande personerna inom området. Sådana referensverk inkluderade exempelvis olika uppslagsverk. Referensverken undersöktes beträffande hur många som nämnde en viss person och hur stort textutrymme personen fick. Denna information användes sedan för att kvantifiera olika personers relativa inflytande inom området. Personerna som nämndes rankades så att den mest inflytelserika inom området fick 100 poäng och den minst inflytelserika personen (men fortfarande omnämnd i minst 50% av referensverken) fick 1 poäng.

Överensstämmelsen mellan olika referensverk beträffande olika personers inflytande var mycket stor vilket argumenterades stödja rankinglistornas reliabilitet. Murray ägnade en stor del av boken till att besvara olika sorters möjlig kritik mot de ofta inte politiskt korrekta resultaten.

Nedan anges några av bokens rankinglistor beträffande de högst rankade personerna inom vissa vetenskapsområden.

Vetenskap generellt Poäng
Isaac Newton 100
Galileo Galilei 89
Aristoteles 78
Johannes Kepler 53
Antoine Laurent de Lavoisier 51
René Descartes 51
Christiaan Huygens 49
Pierre Simon de Laplace 48
Albert Einstein 48
Michael Faraday 46
Louis Pasteur 46
Claudius Ptolemy 43
Robert Hooke 41
Gottfried Wilhelm Leibniz 40
Ernest Rutherford 40
Leonhard Euler 39
Charles Darwin 37
Jöns Jakob Berzelius 36
Euklides 36
James Clerk Maxwell 35


Teknologi Poäng
James Watt 100
Thomas Edison 100
Leonardo da Vinci 60
Christiaan Huygens 51
Arkimedes 51
Guglielmo Marconi 50
Marcus Vitruvius Pollio 43
John Smeaton 37
Henry Bessemer 34
Thomas Newcomen 33
Charles Babbage 33
Carl Wilhelm Siemens 32
John Wilkinson 32
Benjamin Franklin 32
Charles Wheatstone 32
Alfred Nobel 32
Michael Faraday 31
Denis Papin 31
George Stephenson 30
Samuel F. B. Morse 30


Matematik Poäng
Leonhard Euler 100
Isaac Newton 89
Euklides 83
Carl Friedrich Gauss 81
Pierre de Fermat 72
Gottfried Wilhelm Leibniz 72
René Descartes 54
Georg Cantor 50
Blaise Pascal 47
Bernhard Riemann 47
David Hilbert 40
Jakob Bernoulli 40
Diofantos 39
Gerolamo Cardano 37
François Viète 36
Adrien-Marie Legendre 36
John Wallis 36
Augustin-Louis Cauchy 35
Leonardo Fibonacci 34
Archimedes 33


Fysik (ej inkluderande astronomi) Poäng
Isaac Newton 100
Albert Einstein 100
Ernest Rutherford 88
Michael Faraday 86
Galileo Galilei 83
Henry Cavendish 57
Niels Bohr 52
J.J. Thomson 50
James Clerk Maxwell 50
Pierre Curie 47
Gustav Kirchhoff 43
Enrico Fermi 42
Werner Heisenberg 41
Marie Curie 41
Paul Dirac 40
James Prescott Joule 40
Christiaan Huygens 39
William Gilbert 37
Thomas Young 37
Robert Hooke 36


Kemi Poäng
Antoine Laurent de Lavoisier 100
Jöns Jakob Berzelius 67
Carl Wilhelm Scheele 53
Joseph Priestley 49
Humphry Davy 46
Robert Boyle 42
John Dalton 38
Louis Joseph Gay-Lussac 37
Joseph Black 33
William Ramsay 31
Justus von Liebig 31
William Crookes 30
Claude Louis Berthollet 29
Linus Pauling 27
Friedrich August Kekulé von Stradonitz 27
Dmitrij Mendelejev 25
Jan Baptist van Helmont 25
Frederick Soddy 25
Martin Heinrich Klaproth 23
Robert Bunsen 22


Biologi (ej inkluderande medicin) Poäng
Charles Darwin 100
Aristoteles 94
Jean-Baptiste de Lamarck 88
Georges Cuvier 83
Thomas H. Morgan 75
Carl von Linné 59
William Harvey 51
Theodor Schwann 48
Stephen Hales 48
Jan Swammerdam 47
Marcello Malpighi 45
Claude Bernard 45
Hugo de Vries 44
Karl Ernst von Baer 43
John Ray 42
Ernst Haeckel 41
Lazzaro Spallanzani 38
Gregor Mendel 38
Plinius den äldre 37
Albrecht von Haller 37

Rankinglistorna kan i vissa fall inkludera personer som framfört vissa vetenskapliga teorier som senare visats vara inkorrekta. Teorierna var dock under en period mycket inflytelserika och bidrog till den vetenskapliga debatten. Personerna kan också ha gjort betydande andra bidrag än dessa teorier.

Framträdande svenskar

Analys

Murray samlade även många slags data för varje person vilket sedan användes för statistiska analyser. Ett resultat var att personerna framförallt kom från Europa och till viss del från Nordamerika. Totalt kom 97% av personerna från Europa eller Nordamerika. Samma gällde om man istället för framträdande personer tittade på framträdande upptäcker.

I en intervju angav Murray att han hade stor respekt för kinesiska and japanska civilisationer och att han när han startade undersökningarna hade hoppats kunna visa en mer framträdande roll än vad som blev fallet.[1]

Inom länder var koncentrationen av personer ojämn och koncentrerad till vissa områden. En orsak till detta var närvaron av elituniversitet (men inte andra slags universitet). En tidigare hög koncentration av framstående personer i ett visst område var associerat med en hög sådan koncentration under senare tid.

Ett annat resultat var att personerna huvudsakligen var män. Se artikeln om Kön och intelligens beträffande bokens diskussion om detta.

Ett politisk klimat som tillät exempelvis forskare att uttrycka sina idéer var en bidragande faktor till förekomsten av framstående personer inom forskning. Detta innebar dock inte nödvändigtvis demokrati men totalitarism var associerat med minskad förekomst.

Krig och oroligheter var inte associerat med minskat förekomst.

Judar hade liten representation inom europeisk konst och vetenskap ända fram till början av 1800-talet. Därefter blev judar inom ett århundrade överrepresenterade i förhållande till folkmängd. Murray förklarar detta med att olika restriktioner upphävdes som beträffande tillträde till universitet och offentliga positioner.

Hävdad minskning

Murray hävdade att per person så minskade utvecklingen inom vetenskap och i synnerhet inom konsten med start någon gång under 1800-talet. Delvis kan detta ha berott på lagen om avtagande avkastning. Den konservative Murray hävdade dock att en annan faktor är ett tilltagande nihilistiskt samhälle med värderingar som inte är gynnsamma.

Att det skulle ha inträffat någon minskning har dock ifrågasatts.[2]

Externa länkar

Referenser

  1. Q&A with Charles Murray on Human Accomplishment. UPI. https://archive.is/0U5L
  2. Book Review: Human Accomplishment, by Charles Murray. Tech Law Journal. http://www.techlawjournal.com/series/innovation_03/20031120_murray.asp