James Watson

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
James Watson

James Dewey Watson, född den 6 april 1928 i Chicago, Illinois, USA, är en amerikansk forskare, mest känd som en av de fyra upptäckarna av DNA-molekylens struktur. 1962 belönades Watson, Francis Crick och Maurice Wilkins med nobelpriset i medicin för sina upptäckter.

1988 utnämndes Watson till chef för Human Genome Project vars uppdrag var att kartlägga den mänskliga arvsmassan. Han tvingades emellertid lämna posten 1992 efter en schism med ordföranden för det amerikanska nationella hälsoinstitutet som ville kommersialisera gener och tillåta företag att ta patent på identifierade gensekvenser. 1994 blev Watson rektor för Cold Spring Harbor Laboratory, en av världens ledande forsknings- och utbildningsinstitutioner inom biologi och genetik, som åren 1910-1940 var något av ett centrum för den eugeniska forskningen i USA.

DNA-strukturen

Tillsammans med Francis Crick kom Watson fram till DNA-molekylens dubbelhelixstruktur, en upptäckt som revolutionerade genetiken och det biologiska tänkandet. I slutet av 1940-talet hade flera forskare kommit fram till att DNA troligen bar på arvsmassan, men ingen förstod hur. Det var känt att DNA bestod av nukleotider med fyra olika nukleobaser, purinerna adenin och guanin samt pyrimidinerna cytosin och tymin.

Biokemisten Erwin Chargaff hade tidigare visat att det i regel fanns lika mycket av adenin som tymin, samt lika mycket cytosin som guanin i en DNA-molekyl. Genom att bygga olika modeller insåg Watson att nukleotiderna måste var arrangerade i en dubbelhelix bestående av två antiparallella och komplementära strängar. Om det fanns en adenin på den ena strängen så satt den bunden till en tymin på den andra strängen vilka tillsammans utgjorde ett baspar. Samma förhållande gällde även för cytosin och guanin.

Atomer söker alltid sina energetiskt mest fördelaktiga tillstånd och den komplementära strukturen ger DNA en ordnad form där nukleotidernas negativt laddade sockerfosfater hålls på lika långt avstånd från varandra samtidigt som fördelaktiga vätebindningar håller samman basparen, två mellan adenin och tymin, och tre mellan cytosin och guanin. För att maximerar den energetiska effektiviteten hos basparen antager DNA en helixform som går ett helt varv var tionde baspar. Det antiparallella arrangemanget innebär dessutom att den ena strängen utgör en mall för den andra strängen, vilket gör DNA till en utmärkt bärare av ärftliga anlag som kan spridas i flera kopior.

Watson och Crick publicerade sin teori i tidskriften Nature den 25 april 1953.

IQ-frågan

Den 14 oktober 2007 publicerades en intervju med Watson i tidningen The Sunday Times. I intervjun sade Watson bland annat han är "dyster ifråga om Afrikas framtidsutsikter, eftersom den politik vi för utgår ifrån att deras intelligens är densamma som vår, medan all testning i själva verket säger att detta inte stämmer". Watson har upprepade gånger påstått att skillnader i genomsnittligt uppmätt IQ mellan svarta och vita beror på genetik.[1] Uttalandet väckte en våg av protester och gav enorm uppmärksamhet till frågan om generella IQ-skillnader mellan olika folkgrupper. Watson sa att hans avsikt var att främja vetenskap, inte rasism, men vissa evenemang i Storbritannien avbröt hans framträdanden och han avbröt resten av sin föreläsningsturné.[2]

Uppsala universitet har utsatts för liberala påtryckningar att frånta nobelpristagaren Watson hans hedersdoktorstitel. Men Watson blir trots detta kvar som hedersdoktor, rapporterar Academic Rights Watch.[3]

Sälja Nobelpriset

I november 2014 deklarerade Watson att han tänkte sälja sin guldmedalj på grund av ekonomiska skäl. En del av försäljningssumman tänkte han donera till forskning och välgörande ändamål. I december samma år sålde han priset till den ryske miljardären Alisher Usmanov för 4.8 miljoner dollar. Som i sin tur genast gav tillbaka medaljen till Watson som han sade förtjänade den.[4]

Referenser

Externa länkar