Nationalsocialism
Personligheter
Svenska partier
Nedlagda partier
Svenska organisationer
Nedlagda organisationer
Ideologi
- Nationalanarkism
- Nationalbolsjevism
- Nationaldemokrati
- Nationalfuturism
- Nationalism
- Nationalsocialism
- Nationalsyndikalism
Portaler
Nationalsocialism (NS), politisk ideologi som växte fram under 1900-talets första hälft. Nationalsocialismen uppstod ursprungligen i NSDAP och blev statsideologi i Tyskland efter partiets regeringstillträde år 1933. Rötterna till ideologins framväxt kan dock spåras till många politiska omvälvningar under 1800-talet.
Ideologin tog intryck av idéer från den italienska fascismen samt den rasbiologiska forskningen som bland annat i Sverige vunnit gehör i och med Rasbiologiska institutets tillkomst på 1920-talet på initiativ av de svenska socialdemokraterna. Exempel på politiska influenser från fascismen i Italien är begreppet folkgemenskap som vill överbrygga folkets splittring i klasser, och istället överbrygga dessa i en strävan att värdesätta alla grupper. Nationalsocialismen betecknade sig således som fiende till både kapitalism och marxism av nationalsocialismen då kapitalismen anses skapa en splittring i klasser vilken marxismen anses utnyttja och odla för egna politiska intressen.
Enligt partiets propagandaminister Goebbels var nationalsocialismen en ytterst tysk företeelse som inte kunde exporteras till andra länder. Svenska NSAP övergav 1938 beteckningen nationalsocialism och bytte namn på partiet till Svensk socialistisk samling. Rörelser i andra länder har dock både före och efter andra världskriget anammat ideologin i delar eller sin helhet, med eller utan att anta namnet nationalsocialism.
Idag är företrädare för nationalsocialismen ofta etnopluralister, det vill säga värdesätter folklig mångfald globalt, och sammankopplar denna hållning med avståndstagandet från rasblandning. Ideologin förs i dag fram i Sverige av Nordiska Motståndsrörelsen. I Tyskland är det olagligt att verka för nationalsocialismen, däremot inte att kalla sig nationalsocialist.
Innehåll
Tongivande tänkare
Rättssubjektivismen
Nationalsocialisterna företrädde en rättssubjektivistisk linje där lagen i tredje riket medgav domstolarna att straffa handlingar de uppfattade som stridande mot det nationalsocialistiska rättsmedvetandet.
Familjepolitiken
Familjen är en grundläggande institution i den nationalsocialistiska ideologin. Det darwinistiska tänkandet drev fram ett nationalsocialistiskt ideal av storfamiljer. Tredje rikets äktenskapslagstiftning bröt med både den äldre idén om att äktenskapet var något sakralt instiftat av Gud och den samtida liberala uppfattningen att äktenskapet var ett avtal ingått av två parter om samlevnad. Istället sågs äktenskapet som en relation mellan man, kvinna och staten i syfte att fortplanta rasen. Äktenskapsskillnad medgavs därför vid medicinska problem inom dessa områden.
Rötterna i politiska idéströmningar under 1800-talets Europa
Politiska idéströmningar är ofta ett resultat av en växelverkan mellan olika förändringar i ett samhälle. Då nationalsocialismen växte fram i Tyskland efter första världskriget var den ett resultat, inte bara av krigets orsaker och utfall, utan även dess bakgrund och upprinnelse. År 1862 skrev Moses Hess boken Rom och Jerusalem vilken kom att påverka judiska grupper och en strävan efter att upprätta en judisk nationalstat. Boken fick stor genomslagskraft och påverkade i sin tur Theodor Herzl som 1896 skrev Judestaten. Bägge böckerna, som var vida kända i det samtida Europa, lade grunden till en ideologisk motsvarighet till nationalsocialismen, sionism.
Nationalsocialism och sionism betraktas ofta som vilandes på samma ideologiska grund och kan därmed anses vara en och samma idéströmning, även fast vissa skillnader kan skönjas. Nationalsocialismen anses inte ha samma religiösa element som sionismen har, och de bägge ideologierna uppfattas dessutom som reflektioner av olika folkgruppers egenskaper och sinnelag som har nedärvts via skilda kulturer och traditioner.
Då Theodor Herzl sammankallade till den första sionistkongressen i Basel år 1897 startade en politisk process som skulle komma att påverka Europa och det politiska spelet under hela 1900-talet. Den sionistiska rörelsens strävan var inte okända utanför den judiska nationaliströrelsen, utan en levande kraft som genomsyrade de europeiska länderna och dess befolkningar. Rörelsens målsättning var känd, liksom dess metoder och inflytande i samhällets olika skikt. Då Balfourdeklarationen och dess bakgrund kom till Tysklands kännedom vid fredsförhandlingarna i Versaille sattes en process igång som gev eftertryck i det tyska politiska landskapet.
Som en bidragande komponent i detta politiska växelspel kom den framväxande Marxismen att spela en betydande roll. Då den händelse som har gått till historieböckerna som Ryska revolutionen utspelade sig 1917 skickade det kraftiga signaler ut i Europa eftersom det i själva verket var ett verk som till övervägande del utfördes av judiska aktörer, finansierade av judiska kapitalister.
Parallellt grundades vid denna tid Institut fur Sozialforschung i Frankfurt, en i grunden marxistisk grupp som med modern terminologi kan betraktas som en tankesmedja. Institutet, vars idé och målsättning var att påverka den europeiska kulturen bland annat genom att influera den akademiska världen, kallas idag för Frankfurtskolan och anses vara roten till den politiska korrektheten som bröt igenom i större skala under 1960-talets senare del.
Organisationer idag
Se även
|
i ämnesportalen om Politiska begrepp |
|
i ämnesportalen om Tredje riket |
