Nationaldemokrati
Personligheter
Svenska partier
Nedlagda partier
Svenska organisationer
Nedlagda organisationer
Ideologi
- Nationalanarkism
- Nationalbolsjevism
- Nationaldemokrati
- Nationalfuturism
- Nationalism
- Nationalsocialism
- Nationalsyndikalism
Portaler
Nationaldemokrati kallas kombinationen av nationalism och demokrati. Det mest framstående nationaldemokratiska partiet i Sverige är Nationaldemokraterna.
Ur ett allmänt europeiskt perspektiv så är nationaldemokratiska partier nära liggande till socialkonservatismen. Nationaldemokratin är parlamentarisk och uppfattar att statspolitiken ska föras kring den nationella gemenskapens intressen varefter man ofta har en pragmatisk syn på ekonomisk politik eller centerposition. Den kulturella homogeniteten och gemenskapen kring dom nationella traditionerna framlyfts ofta som en grundläggande förutsättning för den fungerade demokratisk nationalstat. Partier som kan betraktas som nationellt demokratiska har i regel en värdekonservativ uppfattning i sociala och kulturella frågor. Nationaldemokratiska partier, eller till ytan besläktade konservativa eller populistiska partier, har under efterkrigstiden på de flesta håll i Europa uppstått som reaktion mot den ökande etniskt främmande kolonisationen i efterkrigstidens europeiska kärnländer vilken inte har kunnat stödjas av den nationella folkviljan i demokratiskt val (I Sverige har endast ett exempel skett i den kommunala omröstningen i Sjöbo 1988 då man sade nej till invandring till kommunen, varefter de maktbärande riksdagspartierna och etablerad media helt uteslutit möjligheten att Sverige skall få rösta om frågan). Ideologiskt så bekänner sig oilka nationaldemokratiska partier sig oftast till kulturnationalism eller etnopluralistisk nationalism (även om orden inte alltid används).
Begreppt "folk" uppfattas efter tyskans "volk" eller grekiskans "natio". "Demos" och "natio"/ursprung var enligt identitären Michael O`Meara nära besläktade begrepp i det antika Greklands stadstater och utbytbara med varandra. Alltså är en stats befolkning/population inte endast summan av dess medborgares antal eller autonoma individer kring ett konstitutionellt regelverk utan utan delaktiga kring ett ursprung, kultur och identitet. Nationaldemokratin utgår efter ett liknande tankesätt där man påvisar att ett traditionalism och nationalism är grundförutsättningar för en demokratisk stat och kanske den enda egentliga formen för att uppfylla demokratin om man ser till demokratins antika ursprung (Nutida sociologer som Putnam gör indirekt samma betraktelse). På detta sätt är även mångkulturen antidemokratisk och onaturlig både som idé och något demokrati i sig aldrig varit menad att vara eller har förutsättningar at klara av. Olika företrädare för den demokratiska nationalismen hänvisar ofta till att endast totalitära stater i modern tid har kunnat balansera ett mångkulturellt samhälle med våld och förtryck varefter etniska konflikter blossat upp efter regimernas fall såsom i forna Sovjetunionen och Jugoslavien.
I Sverige
I svenskt sammanhang så utvecklades en nationaldemokratisk åskådning inom unghögerns nationella och reformkonservativa strömning under 1900-talets första årtionde (Kan jämnföras med den tyska konservativa revolutionens mer moderata strömning jungkonservative. Denna åskådning var menad som en väg mellan och att bryta vänster och högerbegreppen genom att ersätta klassgemenskapen med folkgemenskapen. Nationaldemokraterna accepterade demokratin men ville genom nationalismen och folkgemenskapstanken förhindra att denna genom staten skulle bli verktyg för den marxistiska klasskamp som då fördes leddes av socialdemokraterna.
De två mest kända förespråkarna för nationaldemokratin i Sverige var Rudolf Kjellén och Teodor Holmberg. Dessa hade olika inställningar till en rad frågor. Holmberg hoppades att folkgemenskapen och demokratin skulle skapa utjämnande av klasskillnader genom socialkonservativa reformer såsom egnahems-rörelsen och öppenhet och samförstånd mellan samhällsgrupper, såsom blivande akademiker och arbetarungdomar. Den nationaldemokratiska tanken hos Holmberg kan sägas vara en aktivistisk idealism som man hoppades kunna skapa en högre grad av entusiasm hos massorna kring det gemensamma nationsbyggandet. Holmberg var även en förespråkare av kvinnlig rösträtt då han hävdade att i en sund nation nedtrycker inte den ena halvan av befolkningen den andra. Holmberg var ansåg även att den växande frikyrkan var ett tecken på nytändning av svenskarnas andlighet.
För Rudolf Kjelleén var införandet av demokratin något som kommit att bli en nödvändighet men han förespråkade ett valsystem baserat kring yrkessammanslutningar så att dom bredare lagren ej skulle kunna undertrycka mindre samhällsgrupper. Somliga idéhistoriker har kallat Kjelléns utopi för korporatism men enligt Per Engdahl så var Kjelléns tankar, vilka innefattade en tredje kammare i Sveriges riksdag, jämförbar med en moderniserad form av ståndssamhället. Kjellén hade även invändningar mot den kvinnliga rösträtten och var en trogen anhängare till statskyrkan och såg kristendomens borttynande som tecken på andlig tillbakagång för svensk tradition. Den nationella protektionismen var även en viktig fråga för Kjellén då han han fruktade att utländska företag skulle exploatera de svenska naturtillgångarna i allt för hög grad, speciellt malmfälten och de norrländska skogarna, och genom detta omvandla Sverige till en ekonomisk kolonialstat till europeiska ekonomiskt starkare stormakter. För att stoppa både den utländska exploateringen, där företag billigt kunde komma över skogsmark av utflyttade bönder. För att hindra bönderna från att utvandra till Förenta Staterna formulerade Kjellén riktlinjer för välfärdsreformer där han föga utopiskt menade att man snarare måste rese hela nationen socialt och ekonomiskt och inte endast en klass, såsom arbetarklassen, samt att staten måste gå in aktivt i samhällsbyggandet och undvika "nattväktarstaten" som tillåter exploatering av rikets tillgångar ekonomiskt av främmande makter. Kjellén menade att den mest ohörda samhällsgruppen, småtorparna och daglönarna på landsbygden, var övergivna av allt för klassegoistiska borgliga partierna, bondeförbundet och socialdemokraterna. De sociala reformer han ansåg mest akuta var införandet av en folkpension och understöd och hjälp till unga människor att kunna starta sina egna jordbruk på landsbygden och motverka emigrationen. Även reagerade Kjellénn emot situationen som uppstått genom emigrationen där nationens svenska ursprungsbefolkning flyttar ut men främmande folk flyttar in och tar deras plats. Han menade att de förlorade nationsmedlemmarna var oersättliga ur etnisk synvinkel. Strävan efter mångkultur eller humanistiska argument för att Sverige borde vara öppet för alla ansåg han vara ett uttryck för fåfänglighet snarare än äkta människokärlek. Rudolf Kjelléns bok "Staten som Livsform" uttryckte ett organiskt statstänkande där stater och nationer kan liknas med framväxande organismer.
Både Kjellén och Holmberg tillhörde högern men kan sägas ha legat på den längst till vänster framskjutna positionen av högern inom den parlamentariska skalan.
|
i ämnesportalen om Nationaldemokrati |
Se även
|
i ämnesportalen om Politiska begrepp |
