Socialdemokraterna
Sveriges socialdemokratiska arbetarparti (förkortat s eller SAP, av namnet Socialdemokratiska arbetarepartiet), vanligtvis kallat Socialdemokraterna, grundades år 1889 och är Sveriges största politiska parti. Partiledare är sedan 4 november 2021 Magdalena Andersson. Socialdemokraternas ungdomsförbund förkortas SSU.
Historia
Den 6 november 1881 höll August Palm ett tal i Malmö, som betraktas som det första socialistiska anförandet i Sverige. Det hade rubriken Hvad vilja socialdemokraterna? Det blev startskottet för en rörelse som åtta år senare bildade ett parti som har dominerat svensk politik under hela 1900-talet. August Palms tal innehöll en av de första parollerna - allmänn och lika rösträtt.
År 1896 valdes Hjalmar Branting in i Riksdagen med hjälp av liberalerna i Stockholm. Fackföreningsrörelsen, som stödde socialdemokraterna, bildade 1898 LO, Lands-Organisationen. Banden mellan LO och Socialdemokraterna har sedan dess varit starka.
Under Socialdemokraternas framväxt på 1800-talet motarbetades medlemmar och utsattes för politisk förföljelse. På partiets hemsida under rubriken Vår historia berättas hur meningsmotståndare försökte tysta socialdemokrater. Arbetare fick inte hålla möten i vissa lokaler utan tvingades till andra lösningar, bland annat att bygga egna hus för ändamålet. Den politiska förföljelsen var inte helt olik den som oliktänkande utsätts för idag, då sverigedemokrater angrips under torgmöten och stängs ute från fackföreningar. Från 1886 började de svenska myndigheterna att konsekvent undertrycka den svenska arbetarrörelsen. 1888 dömdes nio socialdemokratiska ledare till sammanlagt 61 månaders fängelse och böter, bland de dömda fanns både Palm och Branting.[1]
Rasbiologiska institutet
Rasbiologiska institutet, formellt Statens institut för rasbiologi, grundades år 1922 på initiativ från Socialdemokraterna. Beslutet att grunda ett rasbiologiskt institut drevs igenom i Riksdagen med stöd från övriga partier. Ursprungligen kom förslaget från den socialdemokratiske riksdagsmännen Wilhelm Björck och Alfred Petrén, men även Hjalmar Branting satte sitt namn på den motion som Riksdagen klubbade igenom den 13 maj 1921.
Partiledare
- Claes Tholin (1896–1907)
- Hjalmar Branting (1907–1925)
- Per Albin Hansson (1925–1946)
- Tage Erlander (1946–1969)
- Olof Palme (1969–1986) mördad
- Ingvar Carlsson (1986–1996)
- Göran Persson (1996–2007)
- Mona Sahlin (2007–2011)
- Håkan Juholt (2011–2012)
- Stefan Löfven (2012–2021)
- Magdalena Andersson (2021–)
Se även
Referenser
Extern länk
Svensk politik
| ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
