Rudolf Kjellén
Rudolf Kjellén, född den 13 juni år 1864 och avliden den 14 november år 1922, var en svensk konservativ nationaldemokrat, statsvetare och geopolitisk teoretiker. Han räknade sig politiskt till unghögern, verkade som riksdagsman och ideolog inom högern och utarbetade ett nationaldemokratiskt idéprogram.
Ideologi
Kjelléns reformatoriska tankegångar låg nära det man kallar för socialkonservatism och menade att ge en stabil grund för en särpräglad "nationell världsåskådning" som skulle skilja sig från både den gamla högern och socialdemokratin men ändock bevara det goda i bådas strävanden. Denna syntes är det han kallade för nationaldemokrati (och även för "nationalsocialism" men ska inte förväxlas med den senare tyska nationalsocialismen). Kjellén menade att Sveriges framtida erövringar måste ske inom landet på de sociala, kulturella, andliga och ekonomiska områdena och inte genom yttre expansion. I Kjelléns tankevärld är vikten av folkets nationalkänsla ett grundfundament i samhället. Fosterlandet måste bli en levande gemenskap kring staten och dom nationella traditionerna men för att uppnå detta måste dom värsta sociala orättvisorna avskaffas till förmån för folkgemenskapen. Han var även stark förespråkare för reglerad invandring av etniskt främmande folk och agiterade för reformer för att stävja emigrationen. I sitt verk "Staten som Livsform" framlade han teorierna om att stater kan liknas vid organismer. I sina idéer låg han nära den tyska filosofin hade flera gemensamheter med Hegels och Spenglers tankevärld men också av Nietzsche och Ibsen fick han stark påverkan av. Kjellén kan i viss mån betraktas som en svensk motsvarighet till de tyska tänkare som rörde sig inom strömningen konservativa revolutionen. Han sympatiserade starkt med boernas självständighetskamp mot britterna som han såg som ett utslag av strävan för nationell frihet. Han stödde däremot den svensk-norska unionens legitimitet och ansåg att om unionen skulle upplösas skulle även svenska intressen tas i beaktande, något som svenska statsmän varit allt för slapphänta med enligt hans tycke.
Moderna konservativa, eller liberalkonservativa, har ofta velat påvisa sitt avstånd till nationalismen har hävdat Kjellén för att vara en fascist , delvis på grund av sin filosofiska och statsteoretiska närhet till Hegel och sin tyskorienterade inställning under under första världskriget . Edmund Burkes filosofi är dock grundläggande även hos Kjellén såsom andra bekännande till den klassiska konservatismen. Flera svenska nationalister eller fascistiskt inspirerade personligheter såsom Sven-Olov Lindholm , Rutger Essén och Per Engdahl har i olika grad varit inspirerade av Kjellén men har han också fått kritik på grund av sin genuint konservativa grund. Han gjorde sig ej känd som antisemit, avvisade revolutionära politiska medel och hävdade bestämt den objektiva rättsstatens legitimitet. Han är även influerat tänkandet och språkbruket hos socialdemokratin såsom termen folkhemmet. Per Albin Hansson och Gunnar Myrdal påstås har påverkats i hög grad av Kjellén. Kjelléns statslära där staten liknas vid en organism är dock inte knuten till någon specifik ideologi och har brukats av varierande politiska läger och tänkare.
Kjellén är internationellt känd för begreppet geopolitik och sina bidrag till konceptet "1914 års idéer".
För mer om Kjelléns samhällsreformer och ideologi se nationaldemokrati .
