Otto Strasser
Otto Strasser, född den 10 september 1897 i Geisenfeld, Bayern, död den 27 augusti 1974 i München, var en tysk nationalsocialist.
Bakgrund
Otto Strasser deltog i första världskriget, blev löjtnant och deltog sedan i Freikorps störtande av den bayerska rådsrepubliken. Från 1919 studerade han statsvetenskap i Berlin och engagerade sig i Tysklands socialdemokratiska parti, SPD, vilket han emellertid lämnade ett år senare.
År 1925 började han skriva under pseudonym i NSDAP:s partiorgan Völkischer Beobachter. Han blev en ledande medlem i partiet, och hans äldre bror Gregor Strasser deltog i den misslyckade ölkällarkuppen och fängslades.
Otto Strasser utgjorde vid denna tid tillsammans med sin bror och Joseph Goebbels partiets radikala vänsterflygel vilka kontrollerade partiet medan Adolf Hitler satt fången. De förhöll sig positiva till arbetarstrejker och krävde ett fullständigt förstatligande av industrin och bankerna. De kontrollerade också från början till slut stormtrupperna SA.
År 1928 startade Otto Strasser tillsammans med brodern det nationalsocialistiska "Kampförlaget" (Kampfverlag). Under hela bröderna Strassers verksamma tid i NSDAP fanns en maktkamp emellan dessa och Hitler, där bröderna kontrollerade partiets media och stormtrupper och Hitler kontrollerade de folkliga mötena.
År 1930 lämnade Otto Strasser NSDAP, enligt honom själv på grund av Hitlers "legalitetspolitik" (samarbete med den borgerliga högern), som han ansåg kvävde alla revolutionära krafter inom partiet. Han bildade i stället organisationen Svarta fronten och skapade ideologin nationell socialism. Brodern Gregor Strasser fortsatte däremot i NSDAP som den nationalsocialistiska rörelsens ledare i Nordtyskland, en position han kunde hålla eftersom Hitler var förbjuden att tala offentligt där. Både Otto och Gregor stod under judiskt inflytande och Gregor propagerade för att NSDAP skulle gå med på en maktdelning, men Hitler krävde allt eller inget och beredd att begå självmord om taktiken misslyckades.
År 1933 skedde NSDAP:s maktövertagande, något som Otto bara några månader tidigare hade sagt var en orimlighet. När Hitler hade tagit makten ville han inte ha ett klasskrig mot kapitalisterna utan samarbeta. Många av NSDAP:s medlemmar var missnöjda, i synnerhet bröderna Strasser och deras allierade i SA, vars ledarskap krävde en "andra revolution" för att krossa kapitalismen och införa socialismen. Hitler svarade genom att låta avrätta alla som propagerade för statskupp, och kvällen den 27 februari 1933, samma datum som riksdagshusbranden, gick Otto Strasser under jorden. Nästa dag arresterades flera medlemmar av Svarta fronten. Den 10 mars 1933 flydde Otto Strasser utomlands, varifrån han fortsatte att bekämpa Tyskland och dess regering under hela dess existens. Det är framförallt via Otta Strassers radiopropaganda som den bizarra och ifrågasättande bilden av Hitler har skapats.
Under åren i exil propagerade Otto Strasser, via bland annat radiotal till det tyska folket från bland annat Tjeckoslovakien, mot hitlerismen och försökte få det tyska folket att störta Hitler även efter att västmakterna förklarat Tyskland krig.
Ottos Strassers bror Gregor Strasser avrättades under de långa knivarnas natt.
Efter andra världskriget skrev Otto Strasser flera böcker om sitt politiska engangemang. Han grundade även det nationalistiska partiet Deutsche Soziale Union (DSU) som fortfarande existerar.
Bibliografi
- Die deutsche Revolution (tidskrift) (1926-1937)
- Die deutsche Bartholomäusnacht
- Den tyska bartholomeinatten
- The German St. Bartholomew’s Night
- Hitler and I (1940)
- Germany Tomorrow (1940)
- Erlebte Weltgeschichte (1941)
- History in my Time (1941)
- Gregor Strasser
- Europe Tomorrow
- Der Faschismus: Geschichte und Gefahr (1965)
- Mein Kampf: eine politische Autobiografie (1969)
|
i ämnesportalen om Tredje riket |
