Rasism

Den traditionella betydelsen av rasism är enligt Svenska Akademiens ordlista en "åskådning som hävdar att olika människoraser har olika värde och bör ha olika ställning i samhället". Bland annat eftersom begreppet är utmärkt som ad hominem mot meningsmotståndare så appliceras det dock på ett stort antal andra åsikter.

Få kallar sin egen hållning rasistisk, utan begreppet används som en nedsättande beteckning på en samling ståndpunkter som användaren betraktar som vetenskapligt och/eller moraliskt felaktiga.

Etymologi

Ett argument mot att rasism skulle ha existerat i antikens Grekland och antikens Rom har angetts vara en frånvaro av negativa ord som "rasism", "diskriminering" och "fördomsfullhet" i dåtidens grekiska och latin men detta har angetts istället bero på en avsaknad av invändningar i dåtidens kultur.

Föregångare till termen rasism har i USA angetts vara termer som "race hatred" och "race prejudice". I Storbritannien och Sydafrika användes termen "racialism" som anges ha introducerats år 1871. Att dessa termer skulle vara ekvivalenta med den nutida tolkningen av termen "rasism" kan dock anses vara tveksamt då exempelvis existensen av människoraser och viktiga rasskillnader länge betraktades som självklarheter (inklusive av motståndare till slaveri som Abraham Lincoln). Att termen "racialism" ersattes kan möjligen bero på att termen är något mindre politiskt korrekt än termen "racism" då "racialism" kan anses mer lägga tonvikten på rasskillnader och följdverkningar av dessa istället för på själva rasbegreppet och dess existens ("racial" vs. "race").

Termerna "racist" och "racism" nämns i engelskan år 1932 och 1933 i engelska översättningar av verk av Lev Trotskij. Terminologin har dock angetts ha använts tidigare både i engelskan och franskan.

Termen blev populär i engelskan i samband med den engelska översättningen år 1938 av boken "Racism" av Magnus Hirschfeld (1868-1935). Hirschfeld var en judisk läkare och forskare inom sexualvetenskap i Tyskland och en tidig förespråkare av normalisering av homosexualitet. Hirschfeld använde termen rasism på ett polemiskt sätt som liknar användandet i dagens Sverige.

Olika sorters "rasism"

Existensen av politiskt känsliga skillnader mellan folkgrupper

Ibland anses det vara rasism att hävda att det finns vissa politiskt känsliga skillnader mellan folkgrupper som skillnader beträffande uppmätt medel-IQ eller skillnader beträffande förekomsten av brottslighet.

Existensen av genetiska skillnader mellan folkgrupper

Ibland anses det vara rasism att hävda att det finns genetiska skillnader mellan folkgrupper. Eftersom det inte går att förneka att exempelvis hudfärg skiljer sig mellan olika folkgrupper har man dock vanligen varit tvungen att begränsa detta till att det är rasism att hävda att det finns "inre" genotypiska skillnader mellan folkgrupper.

Existensen av människoraser

Ibland anses det vara rasism att hävda att det finns människoraser.

Det kan dock vara acceptabelt att hävda att det finns social konstruerade raser. Men ibland anses inte ens detta vara acceptabelt varför omskrivningar som rasifierad kropp kan användas.

Rasrealism (engelska "Race realism") är en term som används av vissa personer som anser att raser finns och att rasskillnader är viktiga men som inte vill beskriva sig som rasister och inte anser att olika raser har rätt att härska över andra. Ett exempel är Jared Taylor. Ett annat är forskaren J. Philippe Rushton.

Existensen av en hierarki mellan raser

Ibland anses det vara rasism att hävda existensen av någon slags övergripande rashierarki där vissa raser generellt anses vara mer värdefulla.

Förespråkare av rasskillnader brukar ofta hävda att olika (människor likväl som djur) raser är anpassade till olika miljöer och därför (i medel) är bra på olika saker. En sådan övergripande hierarki skulle därför kunna variera beroende på vilken miljö som avses. En sådan hierarki skulle också kunna variera beroende på vilken måttstock som används.

Ett problem med en sådan hierarki är att individer kan skilja sig avsevärt från sin grupps medelvärde och därmed också rimligen beträffande hur "värdefulla" de är enligt ovan nämnda måttstock. Detta gäller å andra sidan även hierarkier mellan andra grupper som att arbetslösa brukar anses vara mindre värdefulla för samhället än de som arbetar trots att det kan finnas individer i de två grupperna som avviker från denna generalisering.

I Sverige hänvisas ibland till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som påstås deklarera att alla människor är "lika i värde". Detta har dock angetts vara en svensk felöversättning (se artikeln om deklarationen). Vidare så använder deklarationen begreppet ras flera gånger utan att på något sätt förneka begreppets existens.

Att man anser sin egen grupp vara mer värdefull än andra grupper är möjligen en genetiskt styrd egenskap. Se artikeln om etnisk nepotism. Detta skulle kunna inträffa trots att man är medveten om att gruppen objektivt inte är mer värdefull och att andra grupper anser samma sak om sig själva. En jämförelse skulle kunna göras med att man anser sina egna barn och sin släkt mer värdefull trots att man kanske är medveten om att detta objektivt inte stämmer och att andra familjer och släkter anser samma sak om sin egen grupp.

Existensen av en moralisk rättighet för en överordnad ras att utnyttja en underordnad ras

Den kanske mest traditionella definitionen av rasism är att rasism är att hävda existensen av en rashierarki och att hävda existensen av moraliska rättigheter för en överordnad ras att utnyttja en underordnad ras. Själva existensen av en hierarki implicerar inte nödvändigtvis detta. Man skulle således kunna anse att vissa individer är mer värdefulla för samhället än andra individer men samtidigt anse att detta inte ger de mer värdefulla individerna moralisk rätt att utnyttja andra. Man skulle tvärtemot kunna anse att individer eller grupper med bättre förutsättningar har en moralisk skyldighet att hjälpa individer och grupper med sämre förutsättningar.

I vissa fall kan en ansedd rättighet att utnyttja andra grupper vara religiöst motiverad. Ett folkslag kan exempelvis anse sig ha ingått ett förbund med en gud, en grupp gudar eller den enda guden och därför vara ett mer värdefullt folkslag och ha moraliska rättigheter att utnyttja andra folkslag.

Existensen av särbehandling

Existensen av någon slags särbehandling av olika folkgrupper anses ibland vara rasism vilket motiveras med att inga viktiga gruppskillnader finns (inte ens kulturella). De enda politiskt korrekta faktorer som anses kunna motivera olika behandling exempelvis vid anställning är socioekonomiska faktorer.

Ibland accepteras dock så kallad "positiv särbehandling" där olika minoritetsgrupper "positivt" särbehandlas eftersom man exempelvis vill ha en sammansättning av anställda som motsvarar befolkningens sammansättning. Detta har ibland setts som ett exempel på omvänd rasism.

Upplevelse av rasism

En annan definition av begreppet är upplevelsen av rasism och diskriminering. Detta uppnås genom att fråga berörda minoritetsgrupper om självupplevd diskriminering och rasism. Detta är ett tillvägagångssätt som sätter individens subjektiva känslor som en objektiv måttstock på begreppet rasism. Ett exempel på detta är studien "Att färgas av Sverige" på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen. En av författarna till detta arbete, Victoria Kawesa har bland annat hävdat att anledningen till att hon blev fälld för plagiat av forskningsmaterial var på grund av rasism.

I dokumentären A conversation about race får svarta frågan hur ofta de upplever rasism i vardagen så är det vanligaste svaret "varje dag". Då de uppmanas komma med ett exempel så svarar en man att någon han träffade för cirka 40 år sedan inte skrattade åt hans skämt. En annan man berättade att en bibliotekarie sa "hej då" åt honom när han lämnade biblioteket vilket fick honom att känna sig ovälkommen.

I programmet "People Magazine Investigates: Cults - The Nuwaubian Nation of Moors" beskriver en kvinna hur hon som barn vart konfronterad med rasism när hon var i mataffären med sin mor. Hon sprang runt mellan hyllorna och "vart påkörd av en vit tant som sedan hindrade henne från att avvika från platsen och uppmanade henne att be om ursäkt". Detta skall ha haft en stark påverkan på henne och gjort henne mottaglig för kultledaren Dwight Yorks "svart makt" budskap.

Omvänd rasism

Se artikeln Omvänd rasism.

Socialdarwinism

Socialdarwinism eller hävdad socialdarwinism applicerad på människoraser har ofta hävdats vara rasism.

Kulturrasism

Se artikeln om Kulturrasism.

Strukturell rasism

Se artikeln Strukturell rasism.

Segregering

Ibland anses det vara rasism att förespråka segregering. Detta trots att detta skulle kunna förespråkas trots att man inte anser att det finns någon rashierarki utan för att man hävdar att det finns stora nackdelar med exempelvis etnisk heterogenitet, rasblandning och utavel.

Se även artikeln om Etnopluralism.

Invandringskritik

I Sverige används ibland begreppet rasism närmast som en synonym för invandringskritik.

Xenofobi/främlingsfientlighet

Se artikeln Xenofobi/främlingsfientlighet beträffande skillnader mot rasism.

Politiskt inkorrekta artiklar om rasism

"Svenskarna minst rasistiska folket"

Enligt en artikel i Washington Post baserat på data från World Values Survey så är Sverige världens minst rasistiska land. Detta baserat på andelen som angav "people of another race" som en grupp som man inte ville ha som grannar. Fria Tider kommenterade att "Den omtalade "strukturella rasismen" bland svenskar visar sig vara en myt, medan den i stora invandrargruppers ursprungsländer är desto mer påtaglig. Som mest utbredd är rasismen i Asien och delar av Afrika, minst i Västvärlden...Oavsett om svaret beror på ovanligt hög grad av ögontjänande bland politiskt korrekta svenskar så kvarstår faktum: Ingen invandrargrupp kan anklaga svenskarna som kollektiv för att vara större rasister än det egna folkslaget, eftersom samtliga andra undersökta länder har högre intolerans för människor av annan ras än Sverige har."

Man skrev vidare att "Huruvida svenskarna verkligen vill bo granne med exempelvis romer, araber och somalier är mera oklart" baserat på undersökningar som funnit omfattande vit flykt i Sverige.

"Nej, svenskarna är inte rasister!"

En regeringstjänsteman från Afghanistan skrev år 2014 i en debattartikel att han inte mött någon rasism hos svenskar. "Däremot är det tyvärr flera av mina landsmän och andra som invandrat som bär hat och förakt i sina hjärtan mot svenskar och som inte vill anpassa sig och integreras i det land som gett dem möjligheter. Om de får sina pengar från Socialbyrån en dag för sent kallar de det rasism. När busschauffören ber dem visa sina biljetter är han rasist. Om läkaren inte ger dem de mediciner de vill ha så är läkaren rasist. Och så vidare. Den svenska asylhanteringen måste bli strikt, tydlig och rättssäker och svenskarna bör inte acceptera att lättvindigt kallas rasister. Annars blir de gisslan i sitt eget land och föraktet för dem riskerar att växa hos de asylinvandrade. De flesta är från sina hemländer vana vid att myndighetspersoner och lärare är auktoriteter, inte närmast självutplånande, vilket många av oss ofta möter här."

"Amerikaner: Svarta amerikaner mest rasistiska"

År 2013 angav en opinionsundersökning i USA att såväl vita som svarta amerikaner ansåg att svarta amerikaner var mest rasistiska.

"Vita upplever mer diskriminering"

År 2011 angav en studie i USA att både vita och svarta angav allt mindre upplevd diskriminering av svarta och allt högre upplevd diskriminering av vita. Vita angav högre upplevd diskriminering av vita än upplevd diskriminering av svarta.

"Den ”Svarta Koden”: Svarta diskriminerar andra svarta som umgås med vita"

År 2014 angavs en doktorsavhandling i USA beträffande tidigare rön ange att "svarta, mer än någon annan raslig grupp, visar empati gentemot medlemmar av deras ingrupp." Ett experiment involverande svarta högskolestudenter angavs ha funnit att dessa ogillade andra svarta som umgicks med vita och känna med mindre empati för dessa svarta.

"Även rasism mot etniska svenskar måste bekämpas"

År 2014 angavs att debatten om strukturell rasism, "vithetsnormer" och "rasifiering" i Sverige var djupt problematisk eftersom den ignorerade hur etniskt svenska arbetarklassungdomar drabbades. "Vad är det värsta ni kan bli kallade? ”Svensk!” ropar gruppen på tio svenska grabbar med utländsk bakgrund samstämmigt. De fåtal etniskt svenska ungdomarna i hörnet av rummet tar inte ens notis. Detta är deras vardag i förorten: svennehora, svennebög, bonde, svennerasist, och jävla svenne. Ord som de dagligen får utstå. Det är nästan alltid samma situation när vi besöker svenska förortsskolor. Eleverna visar öppet sitt förakt mot vad de kallar svenskt."

"Många britter upplever rasism"

Realisten skrev år 2012 att "Allt fler vita britter upplever att de utsätts för rasism i olika former, skriver Daily Mail och hänvisar till en statlig undersökning. Nästan var tredje britt, 29 procent, sa sig ha behandlats sämre än andra av den offentliga sektorn. Sju procent tror sig ha nekats befordran på grund av sin rastillhörighet. 2003 var den siffran tre procent. Tre procent ansåg sig ha blivit av med ett arbete för att de var vita. Dessutom visar studien att de flesta etniska minoriteter som bor i Storbritannien känner starkare band till landet än vad de vita gör. Minoriteterna känner också att de har större inflytande än vad britterna upplever."

"Frankrike: Majoritet oroas av antivit rasism"

Fria Tider skrev år 2012 att "fransmännen för första gången tillfrågats i en opinionsundersökning om de anser att det gror antivit rasism i de invandrartäta städerna. En absolut majoritet svarar ja." och att den nytillträdde generalsekreteraren i det tidigare styrande högerpartiet UMP angett "ett argument som känns igen från den svenska nationaliströrelsens angrepp mot Stockholms insulära maktetablissemang: "Detta märks inte i de mediala och politiska sfärerna i Paris där en majoritet är vita infödda. I detta mikrokosmos med sin brist på mångfald är färgade och invandrare en liten minoritet. Så är det inte i förorterna."

"Forskning: antirasism skapar rashat"

Realisten skrev år 2013 att "En ny holländsk studie som publicerats av tidningen Daily mail visar resultaten att ökade så kallade mångfalds- och antirasistiska kurser och utbildningar bara skapar mer rashat. Framförallt är det rashat mot vita som göds av antirasistiska kampanjer, visar studien."

Rasismens ursprung och rasbiologi

Det har ibland hävdats att rasbegreppet och rasism inte skulle ha funnits innan det vetenskapliga studiet av människoraser (rasbiologi) påbörjades i Europa. Beträffande rasbegreppets tidiga historia se artikeln om människoraser. Beträffande rasism så har detta angetts tidigt ha funnits i en mängd olika kulturer och ha funnits långt innan rasbiologins uppkomst.

Vidare så är rasbiologi en beskrivande vetenskap och ingen ideologi som förespråkar ett visst önskvärt samhälle.

Om det förekommer gruppskillnader så är olika tolkningar möjliga beträffande vad detta innebär ideologiskt. En är att grupper med bättre förutsättningar har en moralisk skyldighet att hjälpa grupper med sämre förutsättningar.

Det har vidare hävdats att om viktiga genetiska gruppskillnader finns som orsakar sociala gruppskillnader så medför okunskap om detta lätt till att någon annan faktor felaktigt antas vara orsaken till de social gruppskillnaderna vilket kan vara skadligt. Således kan en mindre framgångsrik grupp anse att detta orsakas av rasism vilket kan orsaka fientlighet. Detta kan medföra att en mer framgångsrik grupp då känner sig orättvist angripen vilket också kan orsaka fientlighet. Således skulle en okunskap om genetiska gruppskillnader kunna medföra ökade gruppkonflikter.

Vidare skulle sådan okunskap kunna medföra att åtgärder ämnade att hjälpa den mindre framgångsrika gruppen blir felaktiga och ineffektiva.

Beträffande evolutionspsykologiska förklaringar till rasism se artiklarna om etnisk nepotism och ras och perception.

Se även

• Etnopluralism
• Differentiell antirasism
• Kulturrasism
• Nätrasism
• Rasdiskrimineringskonventionen
• Rasifierad kropp
• Universell antirasism

Externa länkar

• Helle Klein får svar på tal — vad är egentligen rasism?
• ”Allas lika värde” – en felöversättning

Engelska

• Publicisten Sam Francis artikel om ursprunget till ordet rasism
• Dr William Pierces radiotal "Vad är rasism?"

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Politiskt korrekt nyspråk

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Politiska begrepp