Socialdarwinism

Socialdarwinism syftar på olika teorier och ideologier som applicerar aspekter av Charles Darwins evolutionsteori på aspekter av det mänskliga samhället. I synnerhet syftas på en ideologi som anser att det naturliga urval som orsakar evolutionär utveckling har eller borde ha motsvarigheter hos konkurrens mellan människor, människogrupper och/eller mer abstrakta mänskliga fenomen som företag och idéer.

Socialdarwinism som ideologi

"Socialdarwinismen" och liknande ideologier

Det har hävdats att det inte går att hitta någon framträdande organisation eller person som kallat sig själv "socialdarwinistisk" eller "socialdarwinist" utan att detta alltid är etiketter som applicerats av meningsmotståndare. Dessa har haft mycket olika åsikter om vad begreppet innebär. Vidare har det angetts att ordet ”socialdarwinism” nästan inte alls nämns i den anglo-amerikanska artiklar publicerade under tidsperioden 1850-1931 och som ofta hävdats ha varit en "storhetstid" för socialdarwinismen. Om ordet nämndes var det nästan alltid av meningsmotståndare. Ordet "socialdarwinism" anges ha blivit populärt först i samband med en bok publicerad år 1944 av en meningsmotståndare och där det användes för att kritisera "laissez-faire"-ideologin inom ekonomin.

Upphovsmannen till socialdarwinismen har ofta angetts vara Herbert Spencer som myntade begreppet "the survival of the fittest". Spencer var dock ingen entusiastisk anhängare av Darwins evolutionsteori utan förespråkade istället en utvecklingsteori som inte primärt baserade sig på naturligt urval. Han var även en stark förespråkare av individualism och det har hävdats att han skulle ha motsatt senare statliga tvångsåtgärder som hävdats vara socialdarwinistiska. På liknande grunder har det hävdats att det är tveksamt om andra välkända "socialdarwinister" verkligen var detta.

Innan och samtidigt som socialdarwinismen påstås ha utvecklats och nått en viss popularitet fanns det ett flertal andra inflytelserika ideologier med vissa likheter. Detta kunde exempelvis gälla ideologier eller tankeströmningar som förespråkade vikten av kamp mellan individer och grupper som ett sätt att få dessa att utvecklas men där denna utveckling inte ansågs bero på Darwins evolutionsteori eller genetik mer generellt. Om genetik ansågs vara involverat så användes inte sällan andra teorier än darwinism som lamarckism. Åsikten att samhället borde undvika att hjälpa fattiga var utbredd men kan vanligen ha berott på åsikten att fattigdom berodde på karaktärssvaghet och därför borde avskräckas snarare än för att man var orolig för hjälp till fattiga skulle orsaka dysgeniska effekter. Det inflytande och effekt som "socialdarwinismen" hävdats ha haft kan således istället i varierande grad ha berott på sådana icke-darwinistiska teorier.

Flera av dessa teorier var populära under en tidsperiod när förbättrad teknologi medförde sjunkande dödlighet och kraftig befolkningstillväxt i industriländer samtidigt som födelsetalen ännu inte börjat sjunka p.g.a. den demografiska transitionen. Detta kan ha gett ett intryck av att framtida konflikter och krig mellan snabbt växande grupper beträffande begränsade resurser (som mat) var oundvikliga i framtiden även inom och mellan industriländer. Föreställningen om en ständigt växande befolkningen som för eller senare oundvikligen kommer att befinna sig nära och periodvis under svältgränsen var också en orsak till att man betraktade hjälp till fattiga som meningslös eller skadlig.

I en mer utsträckt bemärkelse har flera ideologier som förnekar existensen av evolutionen eller förnekar genetiska faktorers betydelse trotts detta ansett att det sker en nödvändig kamp mellan olika grupper vilket till slut kommer att orsaka ett bättre samhälle. Ett exempel är olika religioner som förnekar evolutionen. Inom marxismen är en grundläggande princip kampen genom historien mellan olika grupper (klasser) som medför en utveckling mot ett bättre framtida samhälle.

Kritiker av termen socialdarwinism har hävdat att den har använts oprecist, vilseledande och vanligen som invektiv och ad hominem mot meningsmotståndare.

"Appeal to nature"

Socialdarwinism har kritiserats som en form av "appeal to nature" innebärande att vad som finns i naturen automatiskt måste vara moraliskt riktigt för människor. Detta har kritiserats som ett logiskt felslut. Vidare kan man i naturen hitta exempel på en mängd olika slags beteenden och inte sällan helt motstridiga sådana hos olika arter. Fenomen som svält och sjukdomar som man kan finna i naturen brukar inte anses önskvärda eller moraliskt riktiga att förespråka.

Det naturliga urvalet och åtföljande evolutionär utveckling kan dock ses som en modell som kan eller skulle kunna appliceras på vissa mänskliga fenomen för att åstadkomma en önskvärd utveckling snarare än som en tvingande morallära innebärande att precis allting som finns i naturen är moraliskt riktigt och där man blint måste härma precis allt som finns i naturen.

"Den starkes rätt"

Socialdarwinism har ibland ansetts implicera "Den starkes rätt" d.v.s. att en starkare part har moralisk rättighet att behandla en svagare part hursomhelst oavsett vilket lidande eller andra negativa effekter detta medför för de svaga. "Djungelns lag" av typen "äta eller ätas" är de enda "lagar" som finns.

Personer som påstås ha förespråkat socialdarwinistiska principer (exempelvis förespråkare av "laissez-faire" inom ekonomin) har dock vanligen inte ansett ett sådant samhälle önskvärt. När exempelvis "laissez-faire" förespråkats (exempelvis beträffande konkurrens mellan företag) så brukar detta ofta motiveras med att samhället i stort (inklusive de svaga i stort) drar nytta av den effektivisering och utveckling som åstadkoms. På den fria marknaden konkurrerar företag med varandra vilket anges orsaka att de bättre företagen överlever och de sämre slåss ut. Detta hävdas i stort vara gynnsamt för samhället och föra utvecklingen i stort framåt även om processen kan vara negativ för de företag som slåss ut och sådana företags ägare och anställda.

Förespråkare av marknadsekonomi brukar samtidigt anse att sådana processer på olika sätt måste regleras. Detta gäller även de flesta förespråkare av "laissez-faire". Ett exempel är genom att inte tillåta företag att använda våld mot varandra. På ett motsvarande sätt så skulle en förespråkare av socialdarwinism beträffande andra områden kunna anse att det måste finnas regleringar och begränsningar.

"The survival of the fittest"

Det naturliga urvalet och socialdarwinismen har ofta sammanfattats i frasen "The survival of the fittest". Det finns vissa potentiella missförstånd med frasen. Biologisk fitness syftar på en individs förmåga att överföra sin genetik till senare generationer i en viss miljö. Vad som är fördelaktigt i en viss miljö är ofta inte detta i en annan miljö varför en individ eller grupp av genetiskt likartade individer kan ha olika fitness i olika miljöer. Detta förklarar att det finns en enorm mängd olika arter som är anpassade till olika miljöer och som alla har hög fitness i respektive miljö. I naturen implicerar således inte "the survival of the fittest" att det sker en utveckling mot en enda vinnare som utrotat alla andra organismer.

Vidare innebär en låg fitness inte nödvändigtvis att individen har en låg personlig "överlevnad" eller snart kommer att dödas utan skulle kunna innebära att individen kommer leva länge men inte kommer att fortplanta sig väl p.g.a. en mängd olika anledningar

Att få en stor avkomma behöver i sig inte innebära en stor fitness om avkomman dör utan att få en egen avkomma. Det kan ofta vara så att det är en individ som får en mindre avkomma men tar hand om denna i större utsträckning som har högst fitness. Det skulle t.o.m. vara så att en individ som själv inte får avkomma men som hjälper genetiskt relaterade släktingar eller en genetisk relaterad grupp kommer att lyckas föra många av sina gener vidare och få en hög fitness (se artikeln om etnisk nepotism).

Påstått inflytande

Eugenik

Socialdarwinismen har ibland hävdats vara nära relaterat till eugenik. Detta kan förefalla märkligt då eugeniker vanligen inte propagerat för naturligt urval som eugenisk metod p.g.a. problem som stor långsamhet och osäkerhet beträffande genetiska förändringar och ofta stor plågsamhet för de inblandade. Istället har man vanligen föreslagit åtgärder som kontrollerad fortplantning eller avancerade gentekniska metoder (se artikeln om eugenik). Sådana eugeniska metoder kan således möjligen istället för att vara "socialdarwinistiska" istället snarast ses som alternativ till den "socialdarwinistiska" lösningen (naturligt urval p.g.a. svält, sjukdomar etc) på problem som dysgenik.

Evolutionspsykologi, sociobiologi, rasbiologi och andra vetenskaper

Forskare inom ämnen som evolutionspsykologi, sociobiologi och rasbiologi har inte sällan anklagats för att vara socialdarwinister. Detta trots att forskningen är beskrivande och inte förespråkar någon ideologi. Om forskare anser att olika slags "darwinistiska" processer har förekommit historiskt i mänskliga samhällen så innebär inte detta i sig att detta är önskvärt eller förespråkas.

I synnerhet rasbiologi har inte sällan betraktats som nästan synonymt med socialdarwinism. Det är dock två skilda begrepp. Socialdarwinism kan och har applicerats på annat än på människoraser som på konkurrens mellan individer och företag. Rasbiologi avser vetenskapliga forskning beträffande människoraser och är ingen ideologi som förespråkar ett visst önskvärt samhälle.

Referenser

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Politiska begrepp