Rudolf Höss
Rudolf Höss, född den 25 november 1900 i Baden-Baden, Tyskland, avrättad den 16 april 1947 i Auschwitz, Polen genom hängning. Tysk SS-officer och verksam i koncentrationslägren Dachau och Sachsenhausen samt som kommendant i Auschwitz från 1940 till 1943. Höss betraktas som ett av de viktigaste vittnena till Förintelsen då han var kommendant för det mest kända koncentrationslägret samt att han i domstol erkände de brott han anklagades för.
Innehåll
- 1 Bakgrund
- 2 Tiden i SS och som lägerkommendant
- 3 Krigsslutet, på flykt och gripandet
- 4 Vittnesmål i Nürnbergprocessen, erkännanden och redogörelser
- 5 Rudolf Höss betydelse som vittne
- 6 Utlämnas till Polen och avrättas i Auschwitz
- 7 Kommenderingar
- 8 Befordringar
- 9 Utmärkelser
- 10 Bildgalleri
- 11 Referenser
- 12 Källor
Bakgrund
Rudolf Franz Ferdinand Höss föddes i Baden-Baden som son till de strikt katolska föräldrarna Lina Speck och Franz Xaver Höss. Fadern hade en bakgrund som militär i östafrika. Barndomen har av Höss egna ord beskrivits som diciplinär med en stark känsla av plikt. Planer ska ha existerat om att utbilda sig till präst.
Under första världskriget deltog Höss redan från 14 års ålder med placering i Ottomanska riket. Vid 17 år blev han befodrad till sergeant och var vid tidpunkten den yngste underofficeren i den tyska armén. För sina insatser belönades han med järnkorset. 1922 blev han medlem 3240 i NSDAP, men dömdes 1923 tillsammans med Martin Bormann för mordet på Walther Kadow som av tyska nationalsocialister anklagades för förräderi. Straffet blev 10 års fängelse, ett straff som började avtjänas i Brandenburgfängelset. Under en allmän amnesti släpptes dock Höss redan i juli 1928. Den 17 augusti 1929 gifte han sig med Hedwig Hensel (1908–1989), med vilken han fick fem barn.
Tiden i SS och som lägerkommendant
Höss blev 1934 medlem i SS och SS-Totenkopfverbände. Därpå tjänstgjorde han först som avdelningschef i koncentrationslägret Dachau för att 1938 förflyttas till Sachsenhausen där han efter befodran till SS-Hauptsturmführer innehade titeln adjudant under kommendant Hermann Baranowski. I maj 1940 utsågs Höss till kommendant för Auschwitz, en tjänst som han blev kvar vid under mer än tre år. Lägret Auschwitz I var inte fullt iordningställt förrän i juni 1940 och byggandet av Birkenau hade ännu inte påbörjats. Under Höss befäl inrättades en konstateljé i Auschwitz. Den 1 december 1943 tilldelades Höss administrativa uppgifter vid den centrala lägeradministrationen i Oranienburg utanför Berlin och uppdraget som Auschwitz lägerkommendant var därmed avslutat.
Krigsslutet, på flykt och gripandet
Då sovjetiska trupper ryckte fram i Tyskland gick Höss under jorden. Under det falska namnet Franz Lang arbetade han i åtta månader som lantbrukare. I maj 1945 greps han första gången av brittiska trupper då han befann sig i Heide, men släpptes kort därpå. Den 13 mars 1946 greps han igen, denna gång av brittisk militärpolis utanför Flensburg. Motstridiga uppgifter om datumet förekommer då den 11 mars även anges. I boken Le Commandant d'Auschwitz parle framkommer det att han förhördes under brutala former på plats i Flensburg under ledning av den judiske sergeanten Bernard Clarke. Efter ett par dagar förflyttades han till Minden an der Weser och ett brittiskt förhörscenter där han utsattes för en omfattande tortyr av 92nd Field Security Section.[1] Medverkande vid förhören var bland andra Vera Atkins. Under hot om att överlämnas till sovjetiska myndigheter inkallades Höss som vittne för SS-generalen Ernst Kaltenbrunner vid Nürnbergprocessen samt för Oswald Pohl vid WVHA-rättegången. Höss vittnade i Nürnberg den 15 april 1946.
Vittnesmål i Nürnbergprocessen, erkännanden och redogörelser
Höss framträdde vid Nürnbergrättegångarna där han förhördes den 15 april 1946.[2] I domstolen redogör han för att Den Slutgiltiga Lösningen skulle utföras på order av Adolf Hitler. Höss i sin tur fick samma order från Heinrich Himmler och enligt Höss var Adolf Eichmann inbegripen i direktiven. Höss kallar Birkenau för ett utrotningsläger under sitt förhör och berättar om medicinska experiment, som bland annat att Josef Mengele ska ha utfört på tvillingar.
I sitt förhör under Nürnbergprocessen erkänner Höss riktigheten i sina redogörelser, som presenteras som bevismaterial Document 3868-PS och Exhibit USA-819, att det under hans befäl som lägerkommendant i Auschwitz avrättades cirka 2 500 000 människor, i huvudsak med gaskammare och eldgropar, samt att ytterligare cirka 500 000 miste livet under andra omständigheter, vilket sätter dödstalet till cirka 3 000 000. Det framkommer även att Den Slutgiltiga Lösningen var order som skulle utföras i ytterligare tre läger i Polen: Belzec, Treblinka och Wolzek - koncentrationsläger som uppges vara utrotningsläger. Redogörelserna som Höss erkänner innehåller även uppgifter om att gaskamrarna i Auschwitz ska ha varit byggda för 2000 personer, att det i Treblinka fanns 10 gaskammare samt att alla barn som anlände till Auschwitz avrättades omedelbart.
Utöver de redogörelser som Höss erkänner är hans då han förhörs i domstol den 15 april existerar även ytterligare två, dels dokument NO-1210 ett erkännande skrivet för hand och endast på engelska, men med Höss signatur. Det handskrivna engelska erkännandet innehåller en blank rad utan information:
- Statement made voluntarily at ______ Gaol by Rudolf Höss, former Commandant of Auschwitz Concentration Camp on l6th day of March 1946.
- I personally arranged on orders received from Himmler in May 1941 the gassing of two million persons between June/July 1941 and the end of 1943 during which time I was commandant of Auschwitz.
- signed.
- Rudolf Höss,
- SS-Stubhr.
- Eh. Kdt. v. Auschwitz-Birkenau
Totalt existerar sex olika skrivna redogörelser eller erkännanden från Rudolf Höss. Vad som beskrivs som memoarer har publicerats under titeln Kommendant i Auschwitz med förord av Primo Levi. I boken på sidan 198 uppger Höss att personalen som bar ut kroppar både åt och rökte i gaskamrarna.
Rudolf Höss betydelse som vittne
I anslutning till andra världskrigets slut pågick en intensiv jakt av de allierade att försöka gripa de mest betydande personerna i Tredje riket. Långt innan kriget varnades omvärlden för att sex miljoner judar skulle falla offer i vad som på 1970-talet kom att kallas Förintelsen, ett begrepp som lanseras i anslutning till TV-serien Holocaust. I hjärtat av Förintelsen befinner sig koncentrationslägret Auschwitz, där Rudolf Höss var kommendant. Därför var Höss av stor betydelse och den forne lägerkommendantens erkännanden verifierade bara det ögonvittnen berättade.
Förintelserevisionister som forskat kring ämnet varnade för en alltför stor tilltro till Höss erkännanden eftersom allt talade för att de tillkom under tortyr. Då Rupert Butler 1983 publicerade sin bok Legions of Death, som bygger på uppgifter från Imperial War Museum in London, The Institute for Contemporary History och Wiener Library, bekräftades revisionisternas farhågor. Publiceringen kom bara två år innan den första rättegången mot Ernst Zündel i Toronto, en rättegång som blir ett stort bakslag för den ortodoxa uppfattningen av historieskrivningen. I rättegången erkänner Rudolf Vrba, som enligt egna uppgifter rymde från det läger Höss var kommendant, att hans redogörelser som vittne bygger på "artistisk frihet".
Höss erkände i domstol att det under hans tid som kommendant i Auschwitz mördades cirka 2 500 000 människor, och att ytterligare cirka 500 000 dog under andra omständigheter. Fram till början av 1990-talet var den officiella dödssiffran för Auschwitz 4 000 000 människor. Idag ligger den officiella siffran på cirka 1 000 000, alltså cirka 2 000 000 färre än vad Höss erkände sig skyldig till under rättegången i Nürnberg. En engelsk översättning av Höss erkännande existerar under titeln NI-034 i vilken han på sidan två uppger att Bergen-Belsen, Treblinka och Wolzek var utrotningsläger som dock inte använde sig av Zyklon B.[3]
I dokument PS-3868, ett av Höss erkännanden, framgår det att det i koncentrationslägret Treblinka redan i juni 1941 existerade anordningar för utrotning av människor. Den del av Treblinka som uppges vara ett utrotningsläger, Treblinka II, etablerades först under sommaren 1942 och kan alltså inte ha funnits vid den tid som Höss anger. Antalet gaskammare i Treblinka anges till tio stycken. Gasen ska ha genererats av motorer som tagits från fientliga styrkors fordon.
Förintelserevisionister har påpekat det osannolika i uppgiften som framkommer i boken Kommendant i Auschwitz. Höss menar att under arbetet med att tömma gaskamrarna på kroppar ska personalen ha både ätit och rökt. Kritiken avser de kemiska egenskaperna hos cyanväte, den giftiga substansen i Zyklon B. Vid en viss koncentration är gasen explosiv och användarinstruktionerna är tydliga med hur produkten bör användas. En kropp som förgiftats med cyanväte är dessutom farlig vid beröring och revisionisterna menar att inga samtida rapporter förekommer att tjänstgörande personal skadats, trots uppgifter om att kropparna hanterades utan lämpliga skyddskläder.
Utlämnas till Polen och avrättas i Auschwitz
Höss utlämnades den 25 maj till Polen där han fängslades i Krakow. I fångenskap anses han ha skrivit sina memoarer. Orginalet till memoarerna förvaras i Auschwitz, vars myndigheter inte har tillåtit någon granskning för att fastställa dess äkthet. I Warszawa hölls en rättegång mot Höss. Bland anklagelsepunkterna var, att Höss under tiden som kommendant i Auschwitz från maj 1940 till november 1943 gjort sig skyldig till:
- mord på 300 000 människor listade som fångar
- mord på 2 500 000 människor, i huvudsak judar, som fördes till lägret med transporter från hela Europa
- mord på 12 000 ryska krigsfångar
Domstolen fann Rudolf Höss skyldig till anklagelsepunkterna och dömde honom till döden genom hängning. Avrättningen skedde i Auschwitz den 16 april 1947, strax intill den byggnad som utpekats som gaskammare.
Enligt den australiska tidningen Gippsland Times den 24 april 1947 bar Höss ansvaret för 4 015 000 dödsoffer i Auschwitz.[4]
Kommenderingar
- Avdelningschef i koncentrationslägret Dachau (1934 – 1938)
- Tjänstgöring i koncentrationslägret Sachsenhausen (1938 – 1940)
- Kommendant för koncentrationslägret Auschwitz (maj 1940 – 1 december 1943)
- Chef Amt D I, SS-WVHA, Oranienburg (1 december 1943 – maj 1945)
Befordringar
Utmärkelser
Första världskriget
- Järnkorset av andra klass
- Järnkorset av första klass
- Såradmärke i silver
- Hederskorset för frontsoldater
- Landesorden
Mellankrigstiden och andra världskriget
- SS Hedersring
- SS Hederssvärd
- Krigsförtjänstkors av andra klass med svärd
Bildgalleri
Referenser
- ↑ [Legions of Death av Rupert Butler, publicerad 1983 på förlaget Hamlyn Paperbacks. Boken bygger enligt författaren på uppgifter från Imperial War Museum in London, The Institute for Contemporary History samt Wiener Library]
- ↑ The Avalon Project - Nuremberg Trial, Proceedings Volume 11, ONE HUNDRED AND EIGHTH DAY, Monday, 15 April 1946, Morning Session
- ↑ Harvard Law School Library Item No. 2582
- ↑ gassed in trains&searchLimits=exactPhrase|||anyWords|||notWords|||l-textSearchScope=*ignore*%7C*ignore*|||fromdd=01|||frommm=01|||fromyyyy=1933|||todd=31|||tomm=12|||toyyyy=1947|||l-word=*ignore*%7C*ignore*|||sortby Gippsland Times - 24 april 1947
Källor
- IHR – Debunking the Genocide Myth, Chapter Thirteen: Witnesses, Testimonies, and Documents
- VHO – How the British Obtained the Confessions of Rudolf Höss
- CODOH – II - The Myths of the 20th Century
- Axis Biographical Research
i ämnesportalen om Förintelsen |