Rudolf Vrba

Rudolf Vrba

The Evening Independent den 27 november 1944

Rudolf Vrba, född Walter Rosenberg den 11 september år 1924 i Tjeckoslovakien och avliden den 27 mars år 2006 i Kanada. Professor i farmakologi och författare av boken I Cannot Forgive. Vrba flydde enligt egen utsago från koncentrationslägret Auschwitz april 1944 och författade den s k Vrba-Wetzler rapporten som presenterades för War Refugee Board i New York. Rapporten består av tre delar. En del är skriven av Vrba, en del är skriven av Alfréd Wetzler och en del har Vrba och Wetzler skrivit tillsammans. Rudolf Vrba betraktas som ett mycket betydande vittne till Förintelsen och Vrba-Wetzler rapporten anses tillhöra en av de mer trovärdiga bevismaterialen. Vrba medverkar i Claude Lanzmanns film Shoah från 1985.

Aska från människor användes som gödningsmedel

The Evening Independent rapporterade den 27 november 1944 om två slovakiska judars vittnesmål. De bägge vittnena, sannolikt Rudolf Vrba och Alfréd Wetzler, hade enligt tidningen lagt fram en rapport till War Refuge Board om förhållanden i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Enligt rapporten hade mer än 1 500 000 judar mördats i gaskammare och kremerats under en tvåårsperiod. En speciell arbetsgrupp arbetade dag och natt med att gasa och kremera människor för att framställa gödningsmedel:

"One account; by two Slovakian Jews who kept camp records, astimated two years of killing at Birkenau at 1,765,000. It told of the crowding of people into cubicles too small to let them sit upright or lie down, of a special gassing and burning squad that worked day and night shifts, of the use of human ashes for fertilizer."

Vittne till mord i Auschwitz

I sin bok I Cannot Forgive, publicerad av förlaget Bantam Books i Toronto 1964, anger Vrba hur många människor som mördades i Auschwitz:

"And so he [Himmler] gave orders for the greatest, most efficient extermination factory the world has ever known. For the modern concrete gas chambers and the vast crematoria that could absorb as many as 12,000 bodies in twenty-four hours and, in fact, did so. For the machinery that sucked in 2,500,000 men, women and children in three years and puffed them out in harmless, black smoke."

Vrba ansåg sig besitta en förmåga att memorera matematiska principer och kunde därför med säkerhet ange att det i lägret Auschwitz-Birkenau ensamt hade mördats 1 750 000 judar mellan april 1942 och april 1944, varav 150 000 av dessa hade kommit från Frankrike.

Vittne i rättegång 1985

Vrba kallades år 1985 in som vittne i den första av två rättegångar i Toronto mot revisionisten Ernst Zündel. Vrba är en av få vittnen till Förintelsen som har korsförhörts i en domstol. Ernst Zündels advokat Douglas Christie korsförhörde Vrba varpå Vrba erkände att hans bok I Cannot Forgive var baserad på "artistic expression" och att han aldrig bevittnat någon gasas till döds. Vidare sa Vrba att hans beskrivningar av gaskamrarna i Auschwitz var baserade på andrahandsinformation hur det kunde ha sett ut och att vissa stycken i boken var baserade på utsagor från andra.

Självbiografi

Vrba publicerade sin självbiografi I Cannot Forgive 1964 i samarbete med reportern Alan Bestic. 2002 återpublicerades boken under titeln I Escaped from Auschwitz nu utan Alan Bestics namn. I Sverige gavs boken ut med titeln Jag flydde från Auschwitz 2007 och Flykten 2008, båda samma översättning av I Escaped from Auschwitz.

Vrba har även figurerat i flera dokumentärer om Förintelsen där han berättat sin historia. Genocide (1973), av Michael Darlow för Brittiska ITV ; Auschwitz and the Allies (1982), av Rex Bloomstein och Martin Gilbert för BBC; Witness to Auschwitz (1990), av Robin Taylor för Kanadensiska CBC; Auschwitz: The Great Escape (2007) för Brittiska Channel Five; och Escape From Auschwitz (2008) för PBS i USA.

Kusin till förebilden för James Bond-karaktären Miss Moneypenny

Vrba var kusin till Vera Atkins som medverkade vid förhören med Auschwitz lägerkommendant Rudolf Höss. Atkins var inofficiellt förebild för Ian Flemings karaktär Miss Moneypenny i böckerna om den brittiske spionen James Bond.

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Förintelsen