Nuit et brouillard

Från Metapedia
(Omdirigerad från Natt och dimma)
Hoppa till: navigering, sök
Nuit et brouillard
En tågtransport nattetid.
Sjukhuset i Auschwitz uppges vara en byggnad avsedd för tortyr och medicinska experiment.
Parallella linjer i betongen är enligt berättarrösten märken efter fingernaglar och inte ett resultat av skarvarna från plankor vid gjutningen av byggnadens tak.

Nuit et brouillard, (svenska: Natt och dimma) är en fransk dokumentärfilm om Förintelsen från 1955. Filmen fick ett antal priser under 1950-talet. Materialet bygger på en blandning av samtida filmer och fotografier samt nyinspelat, bland annat från olika koncentrationsläger. Antalet dödsoffer i Auschwitz antyds i filmen vara 9 000 000.


Handling

Filmen inleds med scener från Auschwitz-Birkenau, och en berättarröst förkunnar att vilken glesbygdsidyll som helst kan leda till ett koncentrationsläger såsom Strutthof, Oranienburg, Auschwitz, Neuengamme, Belsen, Ravensbrück och Dachau. De tyska nationalsocialisternas makttillträde 1933 beskrivs som en maskin i rörelse och byggandet av koncentrationsläger ges en kommersiell prägel där dess portar är avsedda att "passeras endast en gång". Filmen blandas så med fotografier på Trzebinia, Tsvi Nussbaum, olika judiska getton samt deportation av i huvudsak judar från olika platser runtom i Europa.

I Birkenau visas interner inför en desinfektion där håret rakades av för att hindra spridningen av sjukdomar, främst tyfus. Sonderkommando beskrivs som "nästan alltid kriminella". De allmänna villkoren i koncentrationslägren beskrivs och fotografier från Buchenwald blandas med några på orkestern i Auschwitz samt arbete i Mauthausen och vapenfabriker. Berättarrösten uppger att SS-personal sköt fångar av ren tristess och att bestraffningen en dåligt bäddad säng var 20 piskrapp. Block 11 i Auschwitz I, som ligger i närheten av simbassängen visas innan ett kort inslag om Hartheim.

Ytterligare bilder från koncentrationsläger visas med fångar under svåra förhållanden där de värst drabbade förs till lägrets sjukhus för medicinsk vård. Berättaren Michel Bouquet ger emellertid bilden av att sjukhuset endast är en illusion. Det ska i själva verkat handla om grymma experiment där bland annat tyska företag skickade giftiga substanser för att användas mot fångarna och att det utfördes medicinska experiment på patienterna. Filmen varvas med ett antal bilder på lägeradministrationen, både SS-personal och sonderkommando, samt Block 24 i Auschwitz I som inhyste en bordell på en våning och ett bibliotek på en annan.

Heinrich Himmler besöker Auschwitz och administrationen planerar utbyggnad av krematorier i Birkenau för att hantera svåra epedemier som kräver många dödsoffer. Kort glimt på Gaskammaren i Auschwitz I. Stillbilder blandat med rörliga bilder visar en tågtransport som anländer och berättaren förkunnar att ett fotografi visar människor strax innan ett massmord. Ett av fotografierna visar ryska soldater i färd att utföra en avrättning. Bilder på Zyklon B visas och tittarna upplyses om att det tar tid att döda människor för hand varpå handlingen hastigt förflyttas till ducshrummet i Majdanek.

Bilder på krematorieugnar, en hög med glasögon, personliga tillhörigheter, kläder och skor samt hår som rakats av under desinfektion. Efter en lång bildsekvens på det avrakade håret visas rullar av tyg som antyder att håret användes till att tillverka olika produkter. Benrester från kremerade kroppar uppges ha använts som gödningsmedel på åkrar och till interiörbilder som antas vara Anatomischen Institut in Danzig berättas att döda människor användes till att tillverka tvålar. Från Buchenwald visas bilder på bäckenbensaskkoppar, krympta huvuden och lampskärmar tillverkade av hud från döda människor.

Filmen visar översiktsbilder på Auschwitz-Birkenau då berättaren förkunnar att koncentrationslägren var en källa för ekonomisk exploatering. Berättaren nämner i förbifarten tyfus som var en av de största orsakerna till dödsfall och orsaken till varför lägeradministrationen lät installera avlusningskammare och använda Zyklon B. Scener från Bergen-Belsen då brittiska soldater schaktar kroppar ner i massgravar varvas med bilder från olika koncentrationsläger med lägerpersonal och fångar samt korta klipp från rättegångar. I filmens slutskede panorerar kameran över Birkenau och berättarrösten förkunnar att "9 000 000 döda plågar detta landskap".

Kritik mot filmen Nuit et brouillard

Det har först fram kritik från Förintelserevisionister mot filmen. Främst har kritiken handlat om hur filmen antyder att antalet döda i Auschwitz sätts till hela 9 000 000. Berättarrösten säger inte att det är det enskilda lägrets dödstal, men kameran panorerar över Birkenau då siffran förkunnas. Vidare uppges att sjukhuset i Auschwitz I inte var ett sjukhus i egentlig mening utan i själva verket fungerade som en plats där fångar utsattes för tortyr och medicinska experiment. Att fångar lades in på för sjukhusvård framkommer i flera vittnesmål från Förintelseöverlevare, bland annat nobelpristagarna Elie Wiesel och Imre Kertész samt Primo Levi och Anne Franks far Otto, som samtliga erhöll medicinsk vård under sin tid i Auschwitz.

Filmen uppger även att mänskliga kvarlevor användes bland annat till lampskärmar, tvål och som gödningsmedel, uppgifter som idag inte längre erkänns. Att kroppar användes för tillverkning av tvål fann stöd hos Simon Wiesenthal och Benjamin Grünfeld men är bland de flesta historiker idag inte längre erkännt som annat en en myt. Att hår som rakades av vid desinfektion användes för tillverkning av olika produkter avfärdas i regel även det som en myt och har endast stöd hos ett fåtal historiker, bland annat Peter Englund.

Den prisbelönta franska dokumentärfilmen porträtterar koncentrationslägren och lägerpersonalen utifrån en mycket negativ bild och nämner inget om de åtgärder som vidtogs för att rädda liv under rådande krig i Europa. Epedemier drabbade lägren och skördade många liv, i synnerhet tyfus. För att bekämpa sjukdomarna installerades avlusningskammare där stora mängder Zyklon B konsumerades, något som inte tas upp i filmen. Sentida forskning visar att anklagelserna om medicinska experiment på fångar bygger på mytbildning, rykten, missförstånd och allmän okunskap då det har framkommit att bland annat Josef Mengele, läkare i Auschwitz, tog avförings- och blodprover för att fastställa om fångarna bar på sjukdomar som behövde behandling, vilket var fallet med Irene Zisblatt, vars prover var negativa, och Renee Firestones syster Klara, vars prover tycks ha varit positiva.

Se även

Videogalleri

Källor

Auschwitz gate.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Förintelsen