Peter Englund
Peter Englund, född 4 april 1957 i Boden. Svensk historiker och författare. Han var mellan 1 juni 2009 och 31 maj 2015 ständig sekreterare för Svenska akademien, han efterträdde då Horace Engdahl. Medlemskapet i akademien påbörjades år 2002 då Englund efterträdde Erik Lönnroth. I december 2014 meddelade han att han avgår som ständig sekreterare den 31 maj 2015 och efterträds av Sara Danius.[1]
Innehåll
Karriär
Under sina ungdomsår i Boden var Englund aktiv inom FNL-rörelsen och SSU och satt i verkställande utskottet för Norrbottens SSU-distrikt, men uteslöts ur SSU för samröre med trotskister som fanns i hans krets vid tidningen Offensiv. År 1980 flyttade Englund till Uppsala för studier i arkeologi, teoretisk filosofi och historia, och antogs som doktorand i historia vid Uppsala Universitetet.
Englund hade innan studierna i Uppsala gjort en femton månader lång militärtjänst vid artilleriet, bland annat vid Artilleriets kadettskola i Jönköping, och gjorde en tid avbrott i studierna för att arbeta för militära underrättelsetjänsten. År 1989 disputerade han med avhandlingen Det hotade huset som handlar om svensk politisk historia under stormaktstiden. Avhandlingen var Englunds andra bok; 1988 utkom han med storsäljaren Poltava, och hade sedan en tid varit verksam som skribent vid Expressen med essäer om historia och bokrecensioner. Intresserad av militärhistoria, gjorde Englund reportage från krigen i forna Jugoslavien, Afghanistan och Irak, och började skriva för Dagens Nyheter. Hans fortsatta författarskap har ägnat sig åt 1600-talet och samtidshistoria, militär- och politisk historia.
Peter Englund var professor i narratologi vid Dramatiska Institutet från år 2001 till 2006 och medverkade som sakkunnig bisittare i Fredrik Lindströms programserie om svensk historia och identitet, Världens modernaste land, i Sveriges Television 2006–2007. Englund har även varit verksam som utvecklare av historiska konfliktspel, och är bland annat upphovsman till Holocwyn (1980) om det fältslag som utspelade sig där den 4 juli 1708 och Peter the Great (1983) om slaget vid Poltava.
Peter Englund om Förintelsen
I sin bok Brev från nollpunkten skriver Englund att hår från judar användes för att tillverka madrasser. Englund stödjer sina uppgifter på vittnet Kurt Gerstein.
På sin egen hemsida skriver Englund om de sex miljoner judar som sägs ha mördats under Förintelsen: "Ta till exempel siffran sex miljoner. För att parafrasera Arthur Koestler: sex eller sextio är en meningsfull siffra: den går lätt att översätta till lika många ting eller ansikten: 6 miljoner däremot, det är bara ett ljud. Man kan då, som i fallet med namnmonumentet vid synagogan i Stockholm, försöka att återskänka åtminstone en liten skärva av statistiken den värdighet som ligger i ett namn. Ställd inför alla dessa offer, uppräknade i boken "6 tusen av 6 miljoner - ett requiem", drabbas man ändå av något slags tabellarisk svindel."
Englund skriver att Benny Grünfeld "satt uppflugen i en björk och åt löv" då de brittiska stridsvagnarna rullade upp på grusvägen till koncentrationslägret Bergen-Belsen. Om Grünfeld skriver Englund: "I mitten för många av dessa berättelser finns givetvis detta överlevnadens mysterium. Igen så är mångfalden iögonenfallande. För det fanns givetvis lika många sätt att överleva på som det fanns metoder att dö. Benny Grünfeld undgick att avrättas inte en, inte två, utan tre gånger; vid ett tillfälle var han bokstavligen talat på väg till gaskammaren när han lyckats rymma, senare klarade han inte en selektion, men räddades av en vänligt sinnad Kapo".
Bibliografi
- Poltava : berättelsen om en armés undergång (1988) ISBN 91-7486-834-9
- Det hotade huset (doktorsavhandling, 1989)
- Förflutenhetens landskap : historiska essäer (1991) ISBN 91-7486-116-6
- Ofredsår : om den Svenska Stormaktstiden och en man i dess mitt (1993) ISBN 91-7486-349-5
- Brev från nollpunkten : historiska essäer (1996) ISBN 91-7486-231-6
- Den oövervinnerlige : om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt (2000) ISBN 91-7953-083-4
- Det hotade huset : adliga föreställningar om samhället under stormaktstiden (2002) ISBN 91-7486-622-2
- Ramona (2002) (manus till tv-serie)
- Tystnadens historia och andra essäer (2003) ISBN 91-7486-766-0
- Jag skall dundra (med Kristian Petri, 2005) ISBN 91-0-010713-1
- Silvermasken : en kort biografi över drottning Kristina (2006) ISBN 91-0-010319-5
- Spegelscener (Bonniers julbok 2006)
- Stridens skönhet och sorg: första världskriget i 212 korta kapitel (2008) ISBN 91-7353-244-4
- Stridens skönhet och sorg 1914 – första världskrigets inledande år i 67 korta kapitel (2014) (Natur & Kultur, nyutgåva)
- Stridens skönhet och sorg 1915 – första världskrigets andra år i 108 korta kapitel (2015) (Natur & Kultur)
- Stridens skönhet och sorg 1916 – första världskrigets tredje år i 106 korta kapitel (2015) (Natur & Kultur)
- Jag kommer ihåg (Natur & Kultur) (2016)
- Stridens skönhet och sorg 1917 – första världskrigets fjärde år i 108 korta kapitel (Natur & Kultur)
- Stridens skönhet och sorg 1918 – första världskrigets femte år i 89 korta kapitel (Natur & Kultur)
- Söndagsvägen – Berättelsen om ett mord (2020) (Natur & Kultur)
- Onda nätters drömmar: november 1942 och andra världskrigets vändpunkt i 360 korta kapitel (2022) (Natur & Kultur)
Priser och utmärkelser
- BMF-plaketten 1988
- Augustpriset 1993 (för: Ofredsår i kategorin årets svenska fackbok)
- Nöjesguidens pris bästa läsning 1996
- Lotten von Kraemers pris 2000
- Piratenpriset 2001
- Eldh-Ekblads fredspris 2002
- Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris 2002
- Litteraturklubbens Stora Litteraturpris 2003
- Gerard Bonniers essäpris 2004
- Mårbackapriset 2018
