2. SS-Panzer-Division "Das Reich"

Från Metapedia
(Omdirigerad från SS-Panzer-Division "Das Reich")
Hoppa till: navigering, sök
2. SS Panzer Division Das Reich
DasReich.jpg
Das Reich emblem
Namn 2. SS Panzer Division Das Reich
Land Tyskland
Grundat 1939
Upplöst 8 maj, 1945
Aktiv
Motto Meine Ehre heißt Treue ("Min ära heter trohet")
Försvarsgren Waffen SS
Befälhavare Paul Hausser 1939-1941
Wilhelm Bittrich 1941
Matthias Kleinheisterkamp 1941-1942
Georg Keppler 1942-1943
Herbert-Ernst Vahl 1943
Kurt Brasack 1943
Walter Krüger 1943
Heinz Lammerding 1943-1944
Christian Tychsen 1944
Otto Baum 1944
Karl Kreutz 1945
Werner Ostendorff 1945
Rudolf Lehmann 1945
Kända slag
Slaget om Frankrike 1940
Operation Barbarossa 1941
Operation Tyfon 1941
Operation Zitadelle 1943
Normandie 1944
Ardenneroffensiven 1944
Östfronten 1945
Styrka
Materiell styrka
{{{materiellstyrka}}}

2. SS-Panzer-Division "Das Reich", var en av de mest kända och väldokumenterade Waffen-SS divisionerna under andra världskriget.

Enheten tjänstgjorde från invasionen av Frankrike och deltog i flera stora slag på östfronten (däribland slaget om Kursk, även kallat Operation Zitadelle), innan den drogs tillbaka till Frankrike och deltog i striderna vid Normandie, Ardenneroffensiven och till slut i de desperata slutstriderna i Ungern och Österrike.

Enhetens symbol var den hedniska symbolen Varghaken eller Varghaksrunan.

Divisionsutveckling

  • Die SS-Verfügungstruppe, 1934
  • SS-Verfügungs-Division, oktober 1939
  • SS-Division Deutschland, december 1940
  • SS-Division Reich (mot), januari 1941
  • SS-Division Das Reich (mot), 1942
  • SS-Panzergrenadier-Division Das Reich, 1942
  • 2.SS-Panzer-Division Das Reich, 1943

Historia

Två Tigerstridsvagnar från Das Reich i Kirowograd december 1943.

Tidiga insatser SS-VT 1939/1940

Vid invasionen av Polen 1939, så stred de tre SS-VT-regementena Deutschland, Der Führer och Germania var för sig på olika frontavsnitt.

Efter fälttåget i Polen formerades de tre regementena, tillsammans med SS-VT:s artilleriregemente, signalbataljon, pionjärbataljon, spaningsbataljon, luftvärnsbataljon samt luftvärnskulsprutebataljonen till en division SS-Verfügungs-Division.

Under fälttåget i väst 1940 var SS-Verfügungs-Division underställd 18. Armén, men stred inledningsvis inte som en enhetlig division så dess olika delar spridits till andra divisioner. De deltog i strid i huvudanfallet mot den nederländska centrala fronten och mot Rotterdam. Efter att Rotterdam hade fallit så deltog divisionen tillsammans med andra divisioner och gensköt den franska styrkan och tvingade tillbaka den till Zeeland och Antwerpen. De fick sedan städa upp fickor av motstånd i de områden som var erövrade genom den tyska framryckningen. Divisionen förflyttades sedan till Frankrike för att bryta det hårda motståndet längs med kanallinjen, och deltog sedan i offensiven mot Paris. Vid slutet av fälttåget hade de avancerat ända till den spanska gränsen.

Efter fälttåget i Frankrike sändes regementet Germania att bilda stommen till den nya divisionen Wiking. Germania ersattes av ett nytt regemente och tillsammans med de kvarvarande två regementena formerades till SS-Division Reich.


Kriget i Östeuropa – 1941

Heinrich Himmler undersöker i april 1943 en sovjetisk T-34 stridsvagn som erövrats av Das Reich.

Under perioden efter Frankrikes fall, blev divisionen stationerad i Frankrike i väntan på den tyska invasionen av England, Operation Seelöwe (operation Sjölejon). Invasionen blev dock inte av och divisionen blev istället förflyttad till Rumänien för att delta i fälttåget på Balkan i mars 1941. I april deltog Das Reich i den lyckade erövringen av Jugoslaviens huvudstad Belgrad.

På morgonen den 12 april, 1941, närmade sig SS-Hauptsturmführer Fritz Klingenberg och hans motorcykelburna stormkompani Belgrad från staden Pancevo längs med stranden vid Donau. Klingenberg tvingade sig över floden och närmade sig staden, han fortsatte mot centrum av Belgrad med endast sex man. Efter att han gått in i staden så mötte Klingenberg en grupp med tjugo Jugoslaviska soldater och utan att han behövde avlossa ett enda skott så kapitulerade soldaterna. Efter att ha fått förstärkningar så höll Das Reich-avdelningen staden mot motattacker och vecklade ut en stor hakkorsfana över ambassadbyggnaden för att tillkännage erövrandet av staden. Två timmar senare så anlände Belgrads borgmästare till ambassaden och kapitulerade staden till Klingenberg. Det var inte förrän nästa dag som en större tysk styrka anlände och säkrade staden. För att ha intagit Belgrad så blev SS-Hauptsturmführer Fritz Klingenberg förlänad Riddarkorset.

Efter att ha erövrat Belgrad skickades divisionen till det ockuperade Polen för att delta i den kommande invasionen av Sovjetunionen (Operation Barbarossa). Invasionen inleddes den 22 juni 1941 och Das Reich var en del av armégrupp Mitt. Divisionen fick inleda fälttåget med att dirigera trafiken längs Pansargrupp 2:s framryckningsväg. Den 28 juni fick Das Reich sin första stridsuppgift där dess infanterister, artillerister och stormkanonsbesättningar visade att de började bli skickliga på att samarbeta. När tyskarna närmade sig Smolensk hårdnade det sovjetiska motståndet och Das Reich fick till uppgift att erövra den strategiskt viktiga staden Jelnja och några närliggande höjder öster om Smolensk. Den 22 juli inleddes vad som kom att bli en fyra veckor lång förlustrik batalj för Das Reich innan de avlöstes.

Efter en kort tids återhämtning överfördes Das Reich till armégrupp Syd för att delta i den gigantiska inringningsoperationen runt Kiev. När Das Reich säkrat staden Priluki fullbordades inringningen och divisionen erhöll ett tackbrev från armégruppsbefälhavaren fältmarskalk Fedor von Bock. Därefter återhämtade sig divisionen och fick ersättningsmanskap medan de förberedde sig för nästa uppgift, operation Tyfon, anfallet mot Moskva.

Den 4 oktober ryckte divisionen framåt. De skulle erövra staden Gzjatsk tillsammans med 10. Panzer-Division och lyckades trots ett regnoväder som förvandlade marken till lervälling nå fram till området på ett par dagar. Staden erövrades och i mitten av oktober gjorde divisionen ett fullskaligt anfall mot Moskvas yttre försvarslinje. Anfallet stannade dock upp på grund av lervällingen och brist på ammunition och underhåll. Den 18 november återupptogs offensiven och Das Reich fick tillsammans med 10. Panzer-Division order om att erövra staden Istra. Pansardivisionens stridsvagnar gav ett avgörande understöd till SS-infanteristerna i deras anfall. Den 27 november fortsatte framryckningen mot Moskva. Men kylan och svåra förluster gjorde att anfallet gick långsammare och långsammare för att till slut helt avstanna. Som längst kom ett motorcykelkompani som erövrade Lenino, en förort enbart 17 kilometer från Moskva.

Den 6 december inleddes en stor sovjetisk motoffensiv på hela Moskvafronten. På Das Reichs sektor kunde koncentrerad kulspruteeld stoppa anfallen, men de fick den 9 december ändå order om att retirera till nya ställningar längs floden Rusa. Den 16 januari 1942 kom nya order om reträtt till ställningar väster om Gzjatsk. Senare samma månad deltog Das Reich i ett motanfall som ringade in två sovjetiska arméer. Under två veckor försökte de tyska förbanden krossa de inringade arméerna samtidigt som de försökte slå sig ut. Tyskarna fick dessutom hejda sovjetiska undsättningsstyrkor. Under striderna blev det ännu kallare och vapenoljan frös och gjorde vapnen obrukbara, dessutom gick alla bandgående fordon sönder.

Vila och återhämtning – 1942

I slutet av februari 1942 drogs Das Reich ur frontlinjen och skickades till Frankrike för att upprustas till en pansargrenadjär-division. En del av divisionen blev kvar i öst, och de fick namnet Kampfgruppe Ostendorf. Ostendorf skulle senare återförenas med divisionen i juni 1942.

I november 1942, så deltog delar av divisionen i ett försök att hindra att den Franska flottan sänktes vid Toulon.


Tíllbaka till Östfronten – 1943

SS-Oberscharführer Paul Eggers Tiger passerar några pansargrenadjärer utanför Bykovka i Ryssland, juli 1943, under Operation Zitadell
Oberscharführer Adolf Peichl, till vänster, gratulerar en stridsvagnschef för att slagit ut divisionens tvåtusende fientliga stridsvagn i november 1943.

I början av 1943, blev Das Reich åter förflyttad till östfronten där man hjälpte att stabilisera fronten runt Charkov. Efter att man hade återerövrat Charkov, så blev Das Reich tillsammans med andra divisioner involverade i det massiva angreppet vid Kursk, en stor utbuktning i den tyska fronten omkring Kursk och Byelgorod. Das Reich ryckte fram cirka 64 kilometer i den södra sektorn av utbuktningen, men drogs ur striderna tillsammans med andra SS-divisioner när offensiven blåstes av. Efter en kort period av strider, så skulle Das Reich återigen omorganiseras, den här gången till 2. SS Panzer-Division "Das Reich". När man gjorde detta så lämnade man en mindre kontingent av divisionen i öst kallad Kampfgruppe Das Reich, också känt under Kampfgruppe Lammerding. Resten av divisionen förflyttades till väst och fick i uppdrag att bekämpa partisaner i Frankrike.

Vintern 1943/1944, inleddes en stor vinteroffensiv av ryssarna som omringade tyska enheter i mitten av östfronten. Kampfgruppe Das Reich var en av de enheter som omringades av den sovjetiska offensiven och ett anfall av II. SS-Panzerkorps lyckades rädda de inringade enheterna i Das Reich. I februari 1944 så blev stridsgruppen förflyttad till Frankrike för att återförenas med resten av divisionen som var stationerad där. Den lilla enhet som var kvar av Das Reich i öst blev omdöpt till Kampfgruppe Weidinger och var inblandad i reträtten genom Proskurov och Tarnopol. Huvuddelen av Das Reich var stationerad i den sydfranska staden Montauban norr om Tolouse och försågs med ny utrustning och nyutbildade rekryter.

Slaget om Normandie och striderna i väst – 1944

Efter de allierades invasion i Normandie, Frankrike, blev Das Reich ålagd att stoppa de allierades framryckning, och de tog del i ett försök att stoppa framryckningen vid Caen och St. Lo tillsammans med 12. SS-Panzer-Division "Hitlerjugend" och elitstyrkan Panzer Lehr. Das Reich pansarbefälhavare Ernst Barkmann blev känd för att ha skapat Barkmans Corner, där han förstörde ett stort antal amerikanska tanks i mindre skärmytslingar. Divisionen återtog Mortain men var tvungna att retirera när det blev uppenbart att de allierade skulle omringa divisionen tillsammans med ett stort antal andra tyska enheter i det som kallades Falaise fickan. Tack vare Das Reich ansträngningar tillsammans med 9. SS-Panzer-Division "Hohenstaufen", så kunde ett stort antal tyska enheter fly undan fickan och retirera till öst.

Efter att ha dragits tillbaka till floden Seine och sedan vidare bakom de tyska befästningarna mot väst inne i Tyskland, så deltog Das Reich i den så kallade Ardenneroffensiven för att bland annat återta Antwerpen den 16 december 1944. Man lyckades avancera 37 kilometer mot floden Meuse innan man blev stoppade den 25 december när molnen lättade och de allierade kunde sätta in flyget. Sedan var man tvungen att retirera under våldsamma allierade motanfall.

Slutet – 1945

Man drogs ut ur offensiven i Ardennerna och därefter blev Das Reich förflyttade till Tyskland för att återupprustas och deltog sedan i den sista stora tyska offensiven i Ungern i ett försök att bryta belägringen av Budapest. Även denna offensiv avstannade och Das Reich spenderade resten av kriget till att utkämpa reträttstrider från Dresden till Prag och slutligen till Wien. På slutet så lyckades större delen av divisionen att fly till väst och kapitulerade till amerikanarna i maj 1945.

Utmärkelser

2. SS-Panzer-Division "Das Reich" mottog 69 stycken Riddarkors, 151 stycken Tyska Kors i guld och 29 stycken övriga utmärkelser. Man kunde också skryta med tre stycken svärd och 10 stycken eklöv till sina Riddarkors. Sammanlagt så hade man flest högt dekorerade soldater i sina led än i någon annan division i Waffen-SS.

Dess pansarregemente (2. SS-Panzer Regiment) samlade 20 stycken Riddarkors och 17 stycken Tyska Kors i guld under 111 veckor av strid, där man förstörde 1,730 av fiendens tanks och stormkanoner, med en förlust på 500 egna stridsvagnar.

Krigsförbrytelser

Divisionen är ökänd för massakern på 642 franska civila i byn Oradour-sur-Glane, den 10 juni 1944, i Limousine regionen. Sturmbahnführer Adolf Diekmann, befälhavaren för 1:a Bataljonen, 4:e Pansar Grenadjär Regementet (Der Führer), som utförde massakern, hävdade att det var en vedergällning för partisanaktivitet i den närliggande staden Tulle och för kidnappandet och avrättningen av officeraren Helmut Kämpfe, trots att de Tyska myndigheterna redan hade avrättat 99 bybor, som svar på dödandet och massakrerandet av 40 tyska soldater som utförts av den franska motståndsrörelsen. Trots det så ville de tyska myndigheterna ändå åtala Diekmann för massakern, men han dog i strid några dagar innan han kunde ställas inför rätta. År 1953 höll de franska myndigheterna en egen rättegång, men ytterst få av de anklagade gärningsmännen befanns skyldiga.

Befälhavare

Numerär styrka

Organisation

SS-Division Verfügungstruppe:

2. SS-Panzer-Division ”Das Reich”:

  • 2. SS-Panzer Regiment
  • SS-Panzergrenadier Regiment Deutschland
  • SS-Panzergrenadier Regiment Der Führer
  • 2. SS-Panzer Artillerie Regiment
  • 2. SS-Kradschützen Bataillon
  • 2. SS-Sturmgeschütz Abteilung
  • 2. SS-Aufklärungs Abteilung
  • 2. SS-Panzerjäger Abteilung
  • 2. SS-Flak Abteilung
  • 2. SS-Panzer Pionier Abteilung
  • 2. SS-Nachrichten Abteilung
  • 2. SS-Wirtschafts Bataillon
  • 2. SS-Nachschubdienste
  • 2. SS-Instandsetzungsdienst
  • 2. SS-Sanitätsabteilung
  • 2. SS-Kriegsberichter Zug
Pansar-symbol.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Andra världskriget

Källor

  • Feldgrau
  • Mattson, Gregory L. SS-Divisionen Das Reich, Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, 2007.