10. Panzer-Division

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Divisionssymbolen för 10. Panzer-Division.
Stridsvagnar rycker fram mot staden Istra under operation Tyfon.
En Sdkfz 250 ur 10. Panzer-Division på en fransk väg i augusti 1942.

10. Panzer-Division var en tysk pansardivision under andra världskriget. Divisionen var en del av pansargeneralen Heinz Guderians framgångsrika förband under de första krigsåren. I december 1942 skickades divisionen till Nordafrika och kapitulerade där den 12 maj 1943.

Bildande och de första fälttågen

10. Panzer-Division bildades i april 1939 av ockupationsförband i Prag. Under fälttåget i Polen var divisionen inledningsvis placerad i reserven men fick snart delta i striderna då den underställdes Heinz Guderians pansarkår. Den 9 september fick divisionen sitt elddop när de tog sig över floden Narew i närheten av Wizna.

Under fälttåget i väst 1940 underställdes divisionen än en gång Guderians pansarkår. Den 14 maj anföll divisionen över floden Meuse. De hade ett intimt samarbete med elitregementet Grossdeutschland.

Operation Barbarossa

10. Panzer-Division ingick i Guderians pansargrupp i armégrupp Mitt under den tyska invasionen av Sovjetunionen, operation Barbarossa, men stod inledningsvis i reserv. I början av juli kom divisionen i aktion på allvar. De lyckades erövra en bro över floden Berezina och skapa sig ett brohuvud. Röda armén satte in kraftiga motanfall, men divisionen lyckades freda sig och kunde istället fortsätta framryckningen mot staden Mogiljov som låg vid floden Dnepr. De kom fram och inväntade order om det kommande anfallet över floden. Väntetiden ägnades åt omfattande spaning. Förutom att fastställa fiendens positioner var det av vikt att hitta lämpliga platser där floden kunde korsas. Det gällde att hitta platser där infanteristerna i sina stormbåtar kunde ta sig över. Vidare gällde det att hitta platser där man kunde färja över tyngre utrustning. Dessutom skulle en lämplig plats att bygga en bro hittas. Vid ett planerat brobygge var man även tvungen att ta hänsyn till tillfartsvägarna. De var tvungna att hålla för den omfattande trafik som skulle komma.

Divisionen ställdes inför svårigheter eftersom de samtidigt som de korsade floden var tvungna att bekämpa de sovjetiska förband som fortfarande var kvar på Dneprs västra sida. Dessutom hade de bristfälliga kartor så artilleriet kunde inte skjuta enbart med hjälp av kartor utan en inskjutning behövdes. Vilket skulle ge de sovjetiska försvararna möjlighet att ta skydd.

Inför anfallet underställdes återigen elitregementet Grossdeutschland divisionen (de hade samarbetat under fälttåget i väst 1940). Divisionsbefälhavaren generallöjtnant Ferdinand Schaal och hans division var erfarna, välövade och välutbildade.

Klockan 05.15 den 11 juli öppnade divisionsartilleriet eld och anfallet påbörjades även om det tilldelade kårartilleriet och raketartilleriet inte nått fram. Grossdeutschland inledde flodövergången och redan efter kvart nåddes divisionsstaben om att infanteriet tagit sig över floden. Tjugo minuter senare kom beskedet om att infanteriet ryckt fram en kilometer. Infanteristerna i Grossdeutschland fick understöd av några Stukaflygplan och vann snabbt terräng. Klockan sju var divisionens pionjärer i full färd att bygga en färja, ett arbete som dock var tvunget att avbrytas då sovjetiskt artilleri besköt platsen. Generallöjtnant Schaal begärde och fick stöd av jaktflyg för att jaga bort det sovjetiska jaktflyget. Därmed kunde artilleriets eldledningsflygplan gå upp i luften och ge instruktioner till artilleriet för att bekämpa det sovjetiska artilleriet. Arbetet med färjan kunde återupptas och klockan nio var hela regementet Grossdeutschland, inklusive dess tunga vapen, över floden. Därefter fördes 10. Panzer-Divisions motorcykelbataljon över, sedan ett motoriserat infanteriregemente. På eftermiddagen inleddes överföringen av stridsvagnarna, men dess tyngd gjorde att färjorna fastnade på sandbankar under vattenytan. På kvällen hade pionjärerna färdigställt en bro och därmed kunde stridsvagnarna komma över floden.

Den 20 juli erövrades den viktiga knutpunkten Jelnja.

Operation Tyfon

I oktober 1941 inleddes slaget om Moskva där 10. Panzer-Division bland annat stred tillsammans med Waffen-SS divisionen Das Reich.

Dieppe och Nordafrika

I maj 1942 förflyttades divisionen till Frankrike där de i augusti var med om att försvara Dieppe mot den allierade landstigningen.

I december skickades divisionen till Nordafrika för att möta den amerikanska landstigningen, operation Torch. Den 12 maj 1943 kapitulerade de tyska styrkorna inklusive 10. Panzer-Division. Divisionen ströks ur rullorna den 30 juni och kom aldrig att sättas upp igen.

Befälhavare

Organisation

September 1939

  • Panzer-Regiment 8
  • Infanterie-Regiment 86 (mot.)
  • II. / Artillerie-Regiment 29
  • I. / Aufklärungs-Regiment 8

Fälttåget i väst 1940

  • Panzer-Brigade 4
  • Panzer-Regiment 7
  • Panzer-Regiment 8
  • Schützen-Brigade 10
  • Schützen-Regiment 69
  • Schützen-Regiment 86
  • Schwere Infanterie-Geschütz-Kompanie 706
  • Artillerie-Regiment 90
  • Aufklärungs-Abteilung 90
  • Panzerjäger-Abteilung 90
  • Pionier-Bataillon 49
  • Nachrichten-Abteilung 90
  • Versorgungstruppen 90

1943 i Tunisien

  • Panzer-Regiment 7
  • Panzergrenadier-Brigade 10
  • Panzergrenadier-Regiment 69
  • Panzergrenadier-Regiment 86
  • Panzer-Artillerie-Regiment 90
  • Panzer-Aufklärungs-Abteilung 10
  • Heeres-Flak-Artillerie-Abteilung 302
  • Luftwaffen-Flak-Artillerie-Gruppe
  • Panzerjäger-Abteilung 90
  • Panzer-Pionier-Bataillon 49
  • Panzer-Nachrichten-Abteilung 90
  • Panzer-Versorgungstruppen 90

Källor

  • Zetterling, N. Hitler mot Stalin – Kampen på östfronten 1941-45. Prisma. 2009.
  • Bishop, C. Wehrmachts pansardivisioner 1939-1945. Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. 2007.
  • Axis History Factbook
  • Lexikon der Wehrmacht
Pansar-symbol.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Andra världskriget