Otto Baum

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

SS-Oberführer Otto Baum, född den 15 november 1911, död den 18 juni 1998 var en tysk officer i Waffen-SS under andra världskriget. Baum tjänstgjorde lång tid i SS-Division Totenkopf där han bland annat deltog i Demjanskfickan samt slagen om Charkov och Kursk. Under sommaren 1944 blev Baum divisionsbefälhavare när han tog över 17. SS-Panzergrenadier-Division "Götz von Berlichingen". Därefter ledde han 2. SS-Panzer-Division "Das Reich" och 16. SS-Panzergrenadier-Division "Reichsführer SS". Baum förlänades med svärden till sitt riddarkors.

SS-VT

Otto Baum gick med i Allgemeine-SS 1933 och SS-VT året efter och tjänstgjorde i SS-Standarte Germania. Baum var intresserad av en militär karriär och kom i april 1935 med i SS-Junkerschule Braunschweigs första officerskull. Efter avslutad utbildning tjänstgjorde han som plutonsbefäl i SS-Standarte Germania. Efter att SS-Standarte Der Führer bildats efter Tysklands annektering av Österrike, Anschluss, 1938 överfördes Baum dit. För att öka kvaliteten hos SS-VT:s befäl fick de utbildning i reguljära arméförband. Hösten 1938 utbildades Baum i ett infanteriregemente och när han kom tillbaks fick han tjänstgöra som kompanibefäl.

Baum tjänstgjorde under fälttågen i Polen och Frankrike som kompanibefäl i Leibstandarte. För sina insatser under dessa två fälttåg förlänades Baum med järnkorset av andra respektive första klass. Baums bataljonsbefäl SS-Sturmbannführer Wilhelm Mohnke beskrev efter fälttågens slut Baum som ett tappert och förstklassigt kompanibefäl.

Barbarossa och Demjansk

I mars 1941 överfördes han till SS-Division Totenkopf och fick där befälet över en bataljon i SS-Totenkopf-Regiment 3. Han förlades i Ostpreussen där förberedelserna inför den kommande invasionen av Sovjetunionen, operation Barbarossa, pågick. När operationen startade den 22 juni 1941 ingick Baums division i armégrupp Nord. Baum utmärkte sig flera gånger under striderna, bland annat när tyskarna bröt igenom Stalinlinjen vid Sebesh. Den 26 december 1941 förlänades Baum med det Tyska korset i guld.

Baum var en av de soldater som inringades i Demjanskfickan. Trots mycket svåra stridsförhållanden lyckades han samla sina mannar och genomföra flera lyckade motanfall mot de överraskade sovjetiska trupperna. För sina insatser i dessa strider förlänades han den 8 maj 1942 med riddarkorset.

Slagen om Charkov och Kursk

Efter vila och återhämtning i Frankrike förflyttades Baum i januari 1943 tillbaka till östfronten.

Baum deltog i Slaget om Charkov i februari/mars, och fick under slagets gång befälet över SS-Panzergrenadier-Regiment 5. Som regementesbefäl ledde Baum sitt förband under slaget om Kursk.

Baum sårades allvarligt den 21 augusti och fick tillbringa tre månader på sjukhus. För sitt regementes insatser under striderna, tilldelades Baum den 22 augusti 1943 eklöven till sitt riddarkors.

Efter sjukhusvistelse och konvalescens kom Baum tillbaka till östfronten och sitt regemente i januari 1944. Han ledde regementet tills han ånyo blev sårad. Under konvalescensen överfördes Baum till SS officersreserv och under väntan på en ny fronttjänst besökte Baum olika skolor och utbildningsläger tillhörande Waffen-SS där han delade med sig av sina erfarenheter.

Normandie

Den 18 juni 1944 fick Baum beskedet att han skulle ta befälet över den relativt nybildade SS-divisionen 17. SS-Panzergrenadier-Division "Götz von Berlichingen" sedan dess befälhavare SS-Brigadeführer Werner Ostendorff sårats. Med Götz von Berlichingen deltog Baum i striderna i Normandie. Den 28 juli stupade SS-Standartenführer Christian Tychsen befälhavare för 2. SS-Panzer-Division "Das Reich" och Baum tvingades för ett par dagar leda båda divisionerna innan han släppte Götz von Berlichingen ifrån sig. Den 29 juli 1944 nämndes han i Wehrmachtbericht. Baum ledde operationerna i Falaisefickan och förlänades den 2 september med svärden till sitt riddarkors.

Ungern

Den 24 oktober 1944 tilldelades Baum sin sista befattning, nämligen divisionsbefälet över divisionen 16. SS-Panzergrenadier-Division "Reichsführer SS". Ungefär en vecka senare anlände Baum till divisionsstaben i Bolonga, Italien. I januari 1945 förflyttades divisionen till Ungern där de deltog i hårda strider mot sovjetiska trupper. Slutligen kapitulerade Baum med sin division till brittiska trupper i maj 1945. Baum förblev krigsfånge fram till frigivningen 1948.

Kommenderingar

Befordringar

Utmärkelser

Wehrmachtbericht

29 juli 1944

In den schwere Kämpfen im Raum St. Lo – Lassay haben sich in den letzten Wochen in Abwehr und Gegenangriff besonders ausgezeichnet: Die 17. SS-Panzergrandier-Division "Götz von Berlichingen" unter Führung ihres schwer verwundeten Kommandeurs Brigadeführer Ostendorff und seines Vertreters Standartenführer Baum, die 353. Infanterie-Division unter Führung ihres Divisionskommandeurs Generalleutnant Mahlmann, das Fallschirmjäger-Regiment 5 unter seinem Kommandeur Major Heinz Becker, das Fallschirmjäger-Regiment 9 unter seinem Kommandeur Major Kurt Stephani und das Fallschirmjäger-Regiment 15 unter seinem Kommandeur Oberstleutnant Gröschke.

Källor

Pansar-symbol.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Andra världskriget
Hämtad från "http://sv.metapedia.org/m/index.php?title=Otto_Baum&oldid=87655"