Walter Krüger
SS-Obergruppenführer und General der Waffen-SS Walter Krüger, född den 27 februari 1890, död maj 1945 (Krüger begick självmord efter den tyska kapitulationen men datumet varierar beroende på källa) var en tysk officer i Waffen-SS under andra världskriget. Efter att ha gått med i SS-Verfügungstruppe (SS-VT) 1935 hjälpte han till att bygga upp SS-Standarte Germania.
I augusti 1941 fick Krüger befälet över Polizei-Division där han deltog i belägringen av Leningrad. I mars 1943 blev han befälhavare över SS-Panzergrenadier-Division Das Reich och ledde bland annat divisionen under slaget om Kursk sommaren 1943. Därefter blev han befälhavare för IV. SS-Panzerkorps innan han blev generalinspektör för Waffen-SS infanteristyrkor. Krügers sista tjänst fick han sommaren 1944 som befälhavare för VI. SS-Freiwilligen-Armeekorps (lettisches) som huvudsakligen bestod av de två lettiska frivilligdivisionerna. Krüger blev med sin kår instängd i Kurlandfickan och stred där till krigsslutet.
Innehåll
SS-VT
Walter Krüger föddes i Strassburg i Elsass som son till en officer. Krüger följde sin fars fotspår och började en militär karriär vid en kadettskola. 1908 kom han som löjtnant till 2. Badischen Grenadierregiment 110, ett regemente som leddes av hans far. 1914 inleddes första världskriget och Krüger stred på västfronten, i Tyrolen och i Serbien. Vid krigsslutet hade han avancerat till Hauptmann och bataljonsbefälhavare. Efter kriget tjänstgjorde han med en Frikår (Freikorps) i Baltikum. 1920 gick han med i Reichswehr.
Krüger arbetade med utbildningsfrågor och när han 1935 gick med i SS-Verfügungstruppe och fick han i uppdrag att leda, bygga upp och utbilda II. bataljonen i SS-Standarte Germania. Därefter tjänstgjorde han som instruktör vid SS-Junkerschule Bad Tölz. I november 1938 fick han befälet över SS-Regiment z.b.V. Ellwangen som var ett tillfälligt regemente bestående av två bataljoner som utbildades till motorcykelbataljoner. Detta regemente deltog inte i fälttåget i Polen 1939.
Polizei-Division
Krüger överfördes till Polizei-Division och tjänstgjorde i dess stab under fälttåget i väst 1940. Under striderna på östfronten stupade divisionsbefälhavaren SS-Gruppenführer Arthur Mülverstedt i augusti och Krüger fick ta befälet över divisionen. Under Krügers ledning genomfördes de blodiga striderna vid Luga där 2 000 av hans män stupade. Ett resultat som kunde varit ännu värre om det inte vore för Krügers samvetsgranna reflektioner och snabba beslut i krislägen. För sina och sina soldaters insatser vid Luga och Krassnogwardeisk förlänades Krüger med riddarkorset.
Divisionen var under hösten en del av den tyska belägringsringen runt Leningrad. I mitten av december 1941 lämnade Krüger fronten och blev generalinspektör för Waffen-SS infanteristyrkor vid SS högkvarter.
Das Reich
Under striderna på östfronten efter det tredje slaget om Charkov i mars 1943 sårades befälhavaren för SS-Panzergrenadier-Division Das Reich SS-Oberführer Herbert-Ernst Vahl allvarligt. Krüger fick av denna anledning återvända till östfronten för att leda divisionen. Han ledde den under slaget om Kursk i juli och under de efterföljande reträttstriderna. I Wehrmachtbericht den 27 augusti rapporterades att divisionen under 35 dagar slagit ut mer än 1 000 sovjetiska stridsvagnar, vilket var en starkt bidragande orsak till att Krüger den 31 augusti förlänades med eklöven till sitt riddarkors.
Kårbefäl
Den 23 oktober 1943 lämnade Krüger SS-Panzergrenadier-Division Das Reich för att istället ta befälet över IV. SS-Panzerkorps som var under utbildning och formering i Frankrike. Den 15 mars 1944 fick Krüger tjänsten som Waffen-SS befälhavare i Ostland und Rußland-Nord innan han i slutet av juli fick befälet över VI. SS-Freiwilligen-Armeekorps (lettisches). Med denna kår stoppade Krüger ett sovjetiskt inringningsförsök av 18. Armee vid Volchov – Opotschka. Under hösten 1944 blev Krüger inringad i Kurlandfickan och ledde sin kår i hårda försvarsstrider, strider som ledde till att han förlänades med svärden till sitt riddarkors.
Efter den allmänna tyska kapitulationen i maj 1945 försökte Krüger tillsammas med nio kamrater ta sig tillbaka till Tyskland, men blev upptäckta av en sovjetisk patrull i ett skogområde varpå Walter Krüger sköt sig själv.
Kommenderingar
- Befälhavare för II. bataljonen i SS-Standarte Germania (30 april 1935 – 1937)
- Instruktör vid SS-Junkerschule Bad Tölz
- Befälhavare för SS-Regiment z.b.V. Ellwangen (november 1938 – januari 1940)
- Stabstjänstgöring i Polizei-Division
- Stabschef i Polizei-Division (1 september 1940 – 10 september 1940)
- Instruktör vid SS-Junkerschule Bad Tölz
- Tjänstgöring vid SS-Führungshauptamt i Berlin
- (Tilltänkt som befälhavare för 1. SS-Infanteriebrigade (mot))
- Befälhavare för Polizei-Division (10 augusti 1941 – 15 december 1941)
- Inspekteur der Infanterie im SS-Führungshauptamt (15 december 1941 – 29 mars 1943)
- Befälhavare för SS-Panzergrenadier-Division Das Reich (29 mars 1943 – 23 oktober 1943)
- Befälhavare för IV. SS-Panzerkorps (23 oktober 1943 – 14 mars 1944)
- Befehlshaber der Waffen-SS Ostland und Rußland-Nord (15 mars 1944 – 25 juli 1944)
- Befälhavare för VI. SS-Freiwilligen-Armeekorps (lettisches) (25 juli 1944 – 8 maj 1945)
Befordringar
- Leutnant – 1908
- Hauptmann – grad vid slutet av första världskriget
- SS-Obersturmbannführer – 30 april 1935
- SS-Standartenführer – 30 november 1938 eller 30 januari 1939
- SS-Oberführer – 1 januari 1940
- SS-Brigadeführer und Generalmajor der Waffen-SS – 20 april 1941
- SS-Gruppenführer und Generalleutnant der Waffen-SS – 30 januari 1942
- SS-Obergruppenführer und General der Waffen-SS – 21 juni 1944
Utmärkelser
- Järnkorset av andra klass – första världskriget + andra världskriget
- Järnkorset av första klass – första världskriget + andra världskriget
- Riddarkorset – 13 december 1941
- Eklöven – 31 augusti 1943
- Svärden – 11 januari 1945
- Nämnd i Wehrmachtbericht – 14 december 1943
- Hederskorset för frontsoldater
- SS Hederssvärd
- SS Hedersring
Källor
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
