Palestina

Från Metapedia
(Omdirigerad från Palestinska)
Hoppa till: navigering, sök
Karta över Palestina år 1720.

Palestina, är ett geografiskt område i sydvästra Asien som angränsar Medelhavet, Jordanien, Libanon, Egypten och Syrien. Området har ingen tydlig gränslinje utan är mer, historiskt sett, att betrakta som just ett geografiskt område då någon formell statsbildning med namnet Palestina inte har existerat. I vissa sammanhang omtalas samma område som Det Heliga Landet. Begreppet Palestina används dock lite olika eftersom Israel existerar sedan 1948 vilket har gjort att Västbanken och Gazaremsan i vissa sammanhang, inte okontroversiellt, har kommit att bli synonymt med definitionen på området.


Under olika statsmakters styre

Sedan förhistorisk tid har det som idag kallas Palestina legat under administration eller styra av olika statsbildningar. Hebréer, egypter, bysantiner, araber, turkar och britter är de som lämnat tydligast avtryck och som påverkat situationen kring en fråga som än idag är politiskt mycket infekterad. Namn som har använts för området är även Kanaan och Judéen och finns dokumenterade i Bibeln. Namnet Palestina fick området av romarna cirka år 135 e. Kr.

Palestina - i centrum för etnisk konflikt

Anspråken på det land som i den offentliga debatten kallas Palestina är sedan länge föremål för olika etniska konflikter. Eftersom flera platser i området har biblisk förankring organiserades redan under medeltiden flera kristna korståg som såg det som sin religiösa plikt att befria Det Heliga Landet från muslimska araber som intagit området efter Islams grundande på 600-talet. Judar, som av Gud blivit lovade landet där det enligt Gamla Testamentet redan bodde andra etniska grupper, har av religiösa skäl gjort samma anspråk.[1][2]

Då den judiska nationalismen, sionism, tog form under 1800-talet aktualiserades anspråken på nytt. I och med Moses Hess nationalist-filosofiska verk Rom och Jerusalem år 1862 bereddes vägen för en rörelse som nådde sitt mål 1948Den Slutgiltiga Lösningen ur judiskt perspektiv fick en lösning - utropandet av den självständiga staten Israel. Händelsen blev dock inte slutet på de etniska konflikterna utan startskottet för nya.

Supermakters roll i den moderna historieskrivningen om Palestina

I samband med första världskriget utfärdades Balfourdeklarationen som, utan att tillfråga befolkningen, lovade bort Palestina till den sionistiska rörelsen. Det brittiska imperiet, där "solen aldrig gick ner", skrev ett nytt kapitel i det infekterade områdets historia. En judisk nationalstat förverkligades dock inte förrän strax efter andra världskriget efter att rörelsen fått hjälp av tyska nationalsocialister under Tredje riket med en omfattande folkomflyttning av judar från Europa till Mellanöstern. Se även Israel–Palestina-konflikten.

Tiden mellan de bägge världskrigen innebar en viss förskjutning i maktbalansen där USA alltmer kom att framträda som maktfaktor i världspolitiken, en roll Storbritannien tidgare hade haft. Vid andra världskrigets slut föll det brittiska imperiet mer eller mindre ihop, varpå USA, jämte Sovjetunionen, kom att prägla efterkrigstidens politik, även i Palestina. Sovjetunionen, som grundades med hjälp av finansiering från judiska kapitalister år 1917, spelade dock en mindre betydande roll jämfört med USA vad gäller ekonomiskt, militärt och diplomatiskt stöd till Israel fram till tidigt 1990-talSovjetunionen i sin tur föll ihop.

Idag har USA en betydande roll i händelseutvecklingen i det område där tre världsreligioner strålar samman. Den inflytelserika lobbygruppen AIPAC anses kunna påverka det amerikanska samhället och utrikespolitiken så pass mycket att Palestinas öde ligger i händerna på ekonomiskt starka intressen på en annan kontinent. USA ses många gånger som Israels främste försvarare och finansiär och världens enda kvavarande supermakt håller den sionistiska rörelsens statsbygge flytande med amerikanska skattemedel. Vanligtvis röstar USA emot förslag i FN som judiska lobbyister inte godkänt.

Den misslyckade mångkulturen

Idag pågår alltjämt kampen om Palestina. Judiska nationalister, oavsett de är av khazariskt ursprung eller inte försvarar nationalstaten Israel. Palestinier, som i regel är etniska araber, driver en nationalistisk kamp för att återta landet för den egna gruppens räkning. Konflikten har legat latent för att ibland blossa upp och ta större proportioner med raketskjutningar in mot Israel och militära anfall från Israel mot omkringliggande mål. Nya judiska bosättningar som föregås av etnisk rensning och skövling av palestinska bostäder besvaras med stenkastning och självmordsattacker. Trots flera försök till medling och fredsavtal präglas nyhetssändningarna av rapporter om sammandrabbningar mellan två etniska och religiösa parter vars mångkulturella samexistens ständigt sätts på prov.

Resultatet av den omfattande massinvandringen av judar till Palestina under och efter andra världskriget skapade spänningar som än idag präglar den politiska situationen. Som en reaktion på de judiska nationalisternas ambitioner grundades olika nationalistiska organisationer från den arabiska befolkningen med samma anspråk. Fram till Yassir Arafats död 2004 spelade PLO en central roll. Idag är det främst Hamas och Hizbollah som har tagit över den rollen. Bägge grupperna anklagas emellertid ofta för att bedriva terrorism och avvisas som förhandlingspartner vid internationella överläggningar. Israel å sin sida anklagas för att använda sig av Förintelsen som ett psykologiskt vapen för att vinna fördel och omvärldens stöd.

Bildgalleri

Se även

Referenser

Externa länkar