Hakkorset
Hakkorset (från Sanskrift स्वस्तिक svastika) är ett likformigt kors med sina armar böjda i räta vinklar, det är antigen vridet medsols (卐) eller speglat och vridet motsols (卍) . Arkeologiska bevis av hakkorsformade ornament finns så långt bort som den neolitiska eran (ca 9500 år före Kristus) genom järnåldern och antiken. Den är vida använd främst i de österländska religionerna, speciellt i Hinduismen, Buddismen och Jainismen.
Svastika är på sanskrit ordet för den uråldriga religiösa symbol som på svenska kallas hakkors. På sanskrit betyder ordet lycka eller välfärd. I indisk kultur är svastikan en mycket gammal symbol för solen och är en av de 108 symbolerna för guden Vishnu. Svastikan representerar solens strålar utan vilka det inte hade funnits något liv. Guden Ganesh avbildas ofta sittandes i lotusställning med en svastika i sin högra hand alternativt sittandes på flera stycken svastikor. I detta sammanhang symboliserar svastikan fred och harmoni.
Efter en kort period av popularitet i Västvärlden, blev hakkorset från och med 1930-talet starkt förknippat med Tredje riket och har i och med det blivit så stigmatiserat i Västvärlden att det aldrig används i offentliga sammanhang och den är förbjuden i Tyskland, Österrike och flertalet Europeiska länder. En del moderna politiska partier och nynazistiska grupper som till exempel Afrikaner Weerstandsbeweging och Rysk nationell enighet använder stiliserade hakkors eller liknande symboler såsom kelterkorset eller triskelon.
Innehåll
Användning i religionerna
Svastikan är en historisk helig symbol i indiska och österländska religioner. Den steg i betydelse inom buddhismen under Mauryariket och inom hinduismen efter nedgången av buddhismen i Indien under Guptariket. I och med spridningen av buddhismen, nådde den buddhistiska svastikan Tibet och Kina. Symbolen infördes också i den balinesiska hinduismen av hinduiska kungar.
Buddhismen har sitt ursprung i den 5:e århundradet före Kristus och spred sig över hela den indiska subkontinenten under 3:e århundradet före Kristus (Mauryariket).
Buddismen
Svastikan är en lyckosymbol i den Buddistiska religionen. Den representerar fotavtrycken och hjärtat av Buddha. Därför anses den vara en helig symbol och flitigt använd av buddisterna. Faktum är att på många bilder av Gautam Buddha kan du se svastikan avbildad på hans bröstkorg, handflator och fötter. Den är en av de första 65 framgångssymboler som följer Buddhas fotavtryck.
Svastikan markerar början på alla buddistiska texter. Buddistiska svastikor är betraktade som tecken på oändligheten, riklighet, överflöd och långt liv. Svastikan har stor betydelse i den buddistiska religionen och det religiösa märket kan ses på nästa alla buddistiska platser inklusive tempel. Svastikan är populär i Korea. Där den används för att dekorera altarsvepningar och miniatyrmålningar.
Svastikan kan synas på alla ställen där buddister har lämnat sina avtryck. Svastikan symboliserar en varelse som uppnått nirvana genom livs och dödscykeln. Bilden av Buddha avbildar honom med en svastika på varje tå. Buddisterna har faktiskt lånat svastikan från Hinduerna. Buddisterna använder den ofta, då den anses ge god tur, rikedom, lycka och välbefinnande för mänskligheten.
Hinduism
Svastikan anses vara mycket lyckobringande och används ofta inom konsten och arkitekturen av Hinduerna. Den finns i bröllopsdekorationer. Svastikan kan finnas i tempel, på dörrposter, kläder, bilar et cetera. De flesta bröllopskort har en svastika tryckt på sig.
De fyra benen i svastikan pekar mot de fyra vädersträcken norr, öst, väst och syd, vilket symboliserar stabilitet, fasthet och styrka. De används som en symbol för solen och representerar därför herren Surya. Svastikan betraktas som helig och därför används motivet inom nästan allt förknippat med den hinduiska religionen. Tack vare sin helighet används den i de hinduiska yantras som en religiös symbol.
Många av de religiösa skrifterna innehåller bilden av svastikan. Till och med den hinduiska guden Ganesha avbildas sittandes på en lotusblomma på en bädd av svastikor. Svastikan tillhör de 108 symbolerna för guden Vishnu. Den symboliserar solens strålar, vilka är värdefulla för livets existens. Den högra sidan av svastikan representerar solens rotation, vilken börjar på norra halvklotet och fortsätter till öster, sen till syd och slutligen väst. Den vänstra sidan av svastikan är känd som "Sauvastika". Den symboliserar gudinnan Kali, som porträtteras på ett skräckinjagande sätt. Hon anses vara mörkrets gudinna.
Jainism
Svastikan har ännu större betydelse för jainismen än vad den är för hinduismen. Det är en symbol för det sjunde Jina, populärt kallad Tirthankara Suparsva. I Svetambar (Devanagari: श्वेताम्बर) Jain tradition, är det också en av symbolerna för ashta-mangalas. Det anses vara en av de 24 lyckobringande märken och emblem i sjunde Arhat i nuvarande tidsålder. Alla Jain tempel och heliga böcker måste innehålla svastikan och ceremonier brukar börja och sluta med att man skapar flera hakkors med ris runt altaret.
Alla jainiska ceremonier börjar med att man skapar en svastika flera gånger runt altaret. Sedan ger man offer, som oftast består av frukt, torkad frukt, sötsaker och ibland sedlar.
Under 2001 utfärdade regeringen i Indien ett 100-rupier mynt för att fira 2600-årsdagen av födelsen av Mahavir, den tjugofjärde och sista Jaini Tirthankara. Myntet hade en svastika design på sig. I den jainiska religionen, är det sagt att svastikan betecknar de fyra möjliga platserna för återfödelse, nämligen himlen, helvetet, jorden eller växt och djurriket.
Övriga asiatiska traditioner
Vissa källor tyder på att under den kinesiska Tangdynastin, påbjöd kejsarinnan Wu Zetian (684-704) att svastikan skulle användas som en alternativ symbol för solen.
I Japan kallas svastikan Manji. Sedan medeltiden har det använts i vapensköldar av olika japanska familjer. På japanska kartor, används hakkorset (vänster-vänt och horisontellt) för att markera platsen för ett buddhistiskt tempel. Den höger-vända Manji kallas gyaku manji (逆 卍, lit. "omvänd manji") och kan också kallas Kagi Juji (bokstavligen "hakkors").
I kinesisk och japansk konst, är hakkorset ofta som en del av ett upprepande mönster. Ett vanligt mönster, som kallas sayagata på japanska består av vänster och högervända hakkors sammanbundna med linjer.
Inom nationalsocialismen
År 1920 bestämde Adolf Hitler att NSDAP behövde sitt eget emblem och flagga. För Hitler så skulle flaggan vara "en symbol för vår kamp" likväl som varandes "effektiv som affisch". Hitler skriver i Mein Kampf: "Själv hade jag under tiden efter otaliga försök åstadkommit en slutgiltig form: en fana med röd botten och ett vitt cirkelfält samt i dess mitt ett svart hakkors. Efter mycket experimenterande fann jag även en bestämd proportion mellan fanans och det vita fältets storlek samt hakkorsets form och dimensioner i förhållande därtill."[1]
Den 7 augusti 1920 på konferensen vid Salzburg bestämde man att flaggan skulle vara det officiella emblemet för NSDAP.
I Mein Kampf beskrev Hitler nationalsocialisternas nya flagga. "I det röda ser vi rörelsens sociala tanke, i det vita den nationalsocialistiska, hakkorset symboliserar vår uppgift att kämpa för den ariska rasens seger och samtidigt segern för det skapande arbetets tanke, vilken varit och skall förbli antisemitisk."[2]
Waffen-SS
Inom Waffen-SS användes inom divisionerna Wiking och Nordland ett hakkors med böjda armar som divisionssymbol. Denna variant kan även ses som ett solkors med ursprung i forngermansk tradition. Dessutom hade divisionen Langemarck en variant med tre böjda armar, en så kallad triskelon.
Wikings divisionssymbol.
Nordlands divisionssymbol.
Langemarcks divisionssymbol.
Användning i norden
Finland
Svastikan var finska flygvapnets symbol fram till 1945. Symbolen härstammar från 6 mars 1918, då den svenske greven Eric von Rosen skänkte ett flygplan dekorerat med sitt lyckoemblem, en blå svastika på vit bakgrund, till den vita sidan i det finska inbördeskriget. Flygplanet blev det självständiga Finlands första militära flygplan, och 18 mars 1918 informerade överbefälhavaren för den vita sidan Carl Gustaf Emil Mannerheim soldaterna om att den svastikan skulle finnas på alla militära flygplan.
Greven som var väldigt nationalromantiskt lagd hade anammat svastikan som lyckoemblem när han sett den på en runsten under hans skoltid på Gotland, eftersom svastikan för vikingarna betydde just ljus och lycka. När von Rosens svåger Hermann Göring befann sig på besök vid dennes slott Rockelstad i Sörmland noterade han då svastikan som smidesdekoration vid den öppna spisen och fattade även han tycke för den. Det är således inte omöjligt att när Adolf Hitler ett antal år senare skulle rita NSDAPs partisymbol fick förslaget från Göring att använda svastikan.
År 1945 avlägsnade man svastikan, men man kan fortfarande finna den i till exempel presidentens flagga.
Sverige
I Sverige användes fram till 1933 en svastika som logotyp för det elektrotekniska företaget ASEA, som idag ingår i den svensk-schweiziska koncernen ABB. Företagets VD beslutade då att ta bort den på grund av associationerna med Nazityskland. Svastikan har även använts som kartsymbol i svenska kartverk som symbol för kraftverk.[3]
Under perioden före nationalsocialisternas uppmarsch användes svastikan också som utsmyckning på många offentliga byggnadsverk, bland annat är den vanlig i friser och mosaiker. Svastikor kan i Sverige beskådas bland annat på Stockholms stadion och Chinateatern i Stockholm, men då i kinesisk/asiatisk efterföljd.
I nutid kan uppvisande av ett hakkors falla under lagen om hets mot folkgrupp. Bland annat klotter av hakkors som utan bevisning ofta skylls på "nazister" har angetts ofta kunna röra sig om false flag-"hatbrott".
| Symboler | |
|---|---|
Referenser
- ↑ Mein Kampf, sida. 495 - Kampen mot röd front
- ↑ Mein Kampf, sida. 495 - Kampen mot röd front
- ↑ http://runeberg.org/nfcp/0511.html
