Etnisk medvetenhet
Etnisk medvetenhet är ett samlingsbegrepp för att beskriva sympatisörer av olika ideologier samt politiska eller religiösa inriktningar, där erkännandet av en etnisk särprägel står i centrum. Begreppet innebär ofta kulturell självhävdelse och etnisk gemenskap samt en strävan mot etnisk och kulturell suveränitet. Etnisk medvetenhet är även en naturlig beståndsdel i en gruppevolutionär strategi.
En stark etnisk medvetenhet, kan till skillnad från en politisk agitation, bevaras över en lång tid och vara baserad på en känsla av egenart och särprägel, med en gemensam bakgrund och historia för etniciteten. Etnisk medvetenhet innebär även att man som individ kan identifiera sig med det egna folket och dess gemensamma historia och kultur. Den etniska medvetenheten baseras således inte uppifrån i samhällspyramiden, utan har sina rötter underifrån samhället, det vill säga från folket.
Begreppet innefattar både sociala och populärvetenskapliga tolkningar av klassificering och tillhörighet i samhället. Populära tolkningar innebär ofta en attribut som rasens och etnicitetens biologiska ursprung. Etnisk medvetenhet är även en form av social stratifiering och kan utgöra en fundamental del av individens och gruppens identitet.
När flera etniska grupper verkar inom samma geografiska område blir resultatet ofta sociala spänningar dem emellan. Denna dynamik anses vara en av förklaringarna till de stora problemen med massinvandringen och integrationen runt om i världen.
Innehåll
Etnisk medvetenhet - en garanti för mångfald
Aftonbladet publicerade den 1 januari 2000 en artikel skriven av journalisten Staffan Heimerson. I artikeln framgår det att Heimersons vision om framtiden är en minskad etnisk och kulturell mångfald som ett resultat av globaliseringen. Kritiken mot Heimersons artikel lät inte vänta på sig. De olika folkgrupper och etniciteter som idag befolkar världen ses som ett naturligt resultat av en mångtusenårig utveckling, utan politisk påverkan och mänsklig inverkan. För att bevara denna mångfald ses etnisk medvetenhet som en motverkande faktor som kanaliserar ett naturligt beteende hos människor.
Exempel på etniskt medveten kamp och organisationer
En etniskt medveten kamp tar sig ofta uttryck i en strategi med en nationalistisk prägel eller attribut. Invandrargrupper som känner en gemensamhet i den egna gruppen sluter sig ofta samman i organisationer för att säkerställa bästa möjliga villkor för den egna gruppen, vilket kan vara kulturföreningar eller nationalistiska organisationer. Ibland finns en vision om en framtida lösning för det egna folket, inte sällan i form av en egen nationalstat, baserad på den egna etniska gruppen.
Under 1800-talet formades den judiska nationalismen och en etniskt medveten organisation växte fram med målsättningen att bilda en egen nationalstat. De grundläggande ideologiska tankarna anses Moses Hess ha lagt i och med publiceringen av boken Rom och Jerusalem. Den vedertagna termen för den judiska nationalsimen, sionism, erkänns Nathan Birnbaum cirka 1890. Det dröjde dock till cirka 1897 då Theodor Herzl sammankallade till den första sionistkongressen i Basel och publiceringen av Herzls bok Judestaten år 1896 innan rörelsen på allvar fick en mer framträdande roll. Målsättningen för rörelsen har under sin framväxt varit Den Slutgiltiga Lösningen.
Runtom i Europa och således även i Sverige har kurdiska företrädare länge drivit Den Kurdiska Frågan, en egen nationalstat för den etniska gruppen kurder. En av rörelsens mer framträdande personer i Sverige är Kurdo Baksi, Ismail Osman, Berivan Öngörur och Özz Nûjen. Bland rörelsens betydande organisationer märks WeKurd.
Den Assyriska Frågan är ett begrepp som samlar assyrier kring en gemensam strävan. Assyriska Riksförbundet samt Assyriska Demokratiska Organisationen är exempel på organisationer i Sverige som driver en etniskt medveten kamp för sitt folks framtida existens.
Se även
Externa länkar
|
i ämnesportalen om Politiska begrepp |
