III. (Germanische) SS-Panzerkorps

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

III. (Germanische) SS-Panzerkorps var en tysk pansarkår inom Waffen-SS under andra världskriget. Kåren sattes upp våren 1943 och var egentligen bara till namnet en pansarkår. Kårens stomme var huvudsakligen 11. SS-Freiwilligen-Panzergrenadier-Division "Nordland" och stred på östfronten, vid Narva och i Kurland innan den evakuerades till Tyskland för att delta i operation Sonnenwende. Kåren deltog slutligen i slaget om Berlin våren 1945.

Bildande och Kroatien

Order om uppsättande kom den 19 april 1943 och när kåren sattes upp föregicks det av stor dos propaganda som talade om en störtflod med nord- och västeuropeiska frivilliga. Kåren bestod dock till största delen (drygt 90%) av Volksdeutsche (folktyskar) från Rumänien och rikstyskar och kunde knappast kallas pansarkår på grund av det låga antalet pansarfordon. Kårens stomme var brigaden (senare divisionen) Nederland och divisionen Nordland. Befälhavare blev Felix Steiner.

Under sensommaren 1943 skulle den nya kåren fortsätta sin utbildning i ett frontnära område. Ursprungligen var det tänkt att kåren skulle förläggas på västfronten, men det avvisades av kårbefälhavaren Felix Steiner. Istället blev Kroatien nästa mål.

Narva

I december 1943 sändes kåren till den norra delen av östfronten, till positioner vid Oranienbaumfickan. Den 14 januari 1944 påbörjades i området en storskalig sovjetisk offensiv som avslutade den tyska belägringen av Leningrad. Kåren trycktes tillbaka mot Narva som var en viktig strategisk stad tack vare sitt läge som infallsport till Baltikum. Längs floden Narva inrättade kåren försvarspositioner och slog tillbaka ett antal sovjetiska anfall. Under tiden inlemmades den nyuppsatta 20. Waffen-Grenadier-Division der SS (Estnische Nr. 1) i kåren.

Den 24 juli 1944 inledde 3:e baltiska armén en offensiv vid Narvalinjen. Tyskarna var tvungna att förkorta frontlinjen och drog sig tillbaka till Tannenberglinjen. Striderna vid Tannenberglinjen har i efterhand har beskrivits som det blodigaste slaget på estnisk mark[1]. Striderna blev intensiva och förlustrika, men de sovjetiska styrkorna lyckades inte med att bryta igenom. Överkommandot,O.K.W. meddelade den 1 augusti:

“ I området Narva har det fientliga storanfallet avbrutits på grund av fiendens höga förluster. Svaga anfallsförsök misslyckades. III./ (germ.) SS-Panzer-Korps under ledning av SS-Obergruppenführer Felix Steiner med de germanska Freiwilligen-Division SS Nordland och SS-Nederland, den 20. Estnische SS-Freiwilligen-Division, 11. Ostpreussische Infanterie-Division, såväl som de på landfronten insatta enheterna ur Kriegsmarine, artilleri, raketartilleri har haft stor del i den framgångsrika avvärjningen av de sovjetiska storanfallen under de senaste dagarna. ”


I början av september kallades Felix Steiner till Führerhögkvarteret där Hitler förklarade att Estland skulle evakueras, men att kåren ensam skulle vara kvar för att skydda Reval (Tallinn). Denna order var synonymt med kårens undergång och Steiner protesterade. När han kom tillbaka till Estland började han planera för ett tillbakadragande från Tannenberglinjen. Den 18 september lämnades Tannenberglinjen och kåren retirerade genom Estland in i Lettland.

För att säkra reträtten som utkämpades det defensiva Slaget vid Baldone i slutet av september där bland annat delar av 11. SS-Freiwilligen-Panzergrenadier-Division "Nordland" deltog.

Kurland, Sonnenwende och Berlin

Den 10 oktober 1944 lyckades sovjetiska styrkor längre söderut ta sig fram till Ostpreussen och Östersjön. Därmed var hela armégruppen där kåren ingick, armégrupp Nord, avskuren från Tyskland. Den 13 oktober började det sovjetiska anfallet för att krossa Kurlandfickan. Kåren intog sina försvarsställningar och stärkte upp armégruppens försvar. Trots intensiva sovjetiska anfall lyckades kåren hålla sina ställningar och den 24 oktober avbröts de sovjetiska anfallen. Fler Kurlandslag följde innan kåren i slutet av januari 1945 evakuerats från Kurland för att delta i den tyska offensiven operation Sonnenwende.

Till operation Sommenwende tillkom divisionerna 27. SS-Freiwilligen-Grenadier-Division Langemarck (Flämische Nr. 1) och 28. SS-Freiwilligen-Grenadier-Division "Wallonien".

Kåren deltog sedan i slutstriderna i Berlin i april/maj 1945.

Befälhavare

(olika källor ger olika uppgifter)

Organisation

Anslutna förband vid ankomsten till östfronten

Anslutna förband vid tiden för reträtten ur Estland

Anslutna divisioner vid operation Sonnenwende

Kårförband

  • Fliegerstaffel
  • SS-Korpskartenstelle (mot.) 103
  • Schwere SS-Panzer-Abteilung 103 / 503
  • 1944 ArKo (H) 138
  • SS-ArKo III
  • SS-Flak Abteilung 103
  • 1.SS-Flugabwehr-Kompanie
  • 2.SS-Flugabwehr-Kompanie
  • SS-Werfer-Abteilung 103 / 503 (1)
  • SS-Werfer-Batterie 521
  • SS-Korps-Nachrichten-Abteilung 3/103
  • Schwere SS-Beobachtungsbttr (mot.) 503
  • SS-Wehrgeologen-Kompanie
  • 1.SS-Kraftfahr-Kompanie 103
  • 2.SS-Kraftfahr-Kompanie 103
  • SS-Kraftfahrzeug-Instandsetzungs-Zug
  • SS-Bekleidungs-Instandsetzungs-Kompanie
  • SS-Korps-Sanitäts-Abteilung 103
  • SS-Korps-Sanitäts-Kompanie 503
  • SS-Feldlazarett 503
  • SS-Feldpostamt (mot.) 103
  • SS-Kriegsberichter-Kompanie (mot.)
  • SS-Feldgendarmerie-Trp. (mot.) 103
  • SS-Korps-Sicherung-Kompanie 103
  • SS-Sturm-Kompanie 103
  • SS-Pflegestellw 156 / RuSHA

Referenser

  1. ↑ Kjellander, Petter & Månsson, Martin. Striderna vid blå bergen juli 1944, appendix 7 i boken Estländare i tysk tjänst 1941-45 en översikt av Rolf Michaelis. Leandoer & Ekholm förlag. 2005.

Källor

Pansar-symbol.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Andra världskriget
Hämtad från "http://sv.metapedia.org/m/index.php?title=III._(Germanische)_SS-Panzerkorps&oldid=90902"