Martin Unrein
Generalleutnant Martin Unrein, född den 1 januari 1901, död den 22 januari 1972, var en tysk arméofficer (Heer) under andra världskriget. Unrein tjänstgjorde på östfronten där han tvingades ta befälet över 6. Panzer-Division sedan divisionsbefälhavaren stupat. Hösten 1943 fick sedan Unrein befälet över 14. Panzer-Division som han ledde i striderna söder om Tjerkassy. Divisionen förflyttades till Kurland och här blev han aktuell för att leda III. (Germanische) SS-Panzerkorps. Unreins sista befäl var för Panzer-Division "Clausewitz".
Martin Unrein är en av få arméofficerare som förde befäl för ett förband inom Waffen-SS.
Innehåll
De första fälttågen
Martin Unrein gick med i den tyska armén i slutskedet av första världskriget. Efter att ha släppts ur krigsfångenskap gick Unrein med i den kvarvarande tyska armén Reichswehr. I juli 1922 befordrades han till löjtnant. Han tjänstgjorde i olika kavalleriregementen till 1938 då han befordrades till major och började tjänstgöra i XI. Armeekorps generalstab. En tjänst som han hade under fälttåget i Polen, september 1939.
I januari 1940 fick han befälet för spaningsbataljonen i 268. Infanterie-Division som han sedan ledde under fälttåget i väst våren och sommaren 1940. Efter fälttåget tjänstgjorde han ett år i krigsmaktens, Oberkommando der Wehrmacht, högkvarter.
Östfronten
I september 1941 blev Unrein återigen ett frontbefäl när han tog över motorcykelbataljonen i 6. Panzer-Division som stred på östfronten. Under slaget om Moskva hade hans bataljon svåra förluster och Unrein beordrade mot givna order en tillbakaryckning till nya försvarsställningar. Unrein ställdes för sitt agerande inför krigsrätt, men frikändes på alla punkter då hans order gjorde att bataljonen undvek att utplånas. Istället förlänades han den 28 februari 1942 med det Tyska korset i guld.
Den 1 april 1942 fick Unrein befälet över Schützen-Regiment 4 (som en månad senare omorganiserades till Panzer-Grenadier-Regiment 4) i samma division.
Divisionsbefälhavare
Under slaget om Kursk, sommaren 1943, blev befälhavaren för 6. Panzer-Division Generalmajor Walther von Hünersdorff träffad i huvudet av en sovjetisk prickskytt varpå Unrein tillfälligt fick ta över befälet samtidigt som han ansvarade för sitt regemente. I augusti deltog han i det fjärde slaget om Charkov och förlänades med riddarkorset för sitt regementes insats där de förhindrade ett sovjetiskt genombrott.
Den 31 oktober fick han order om att ta befälet över den nybildade 14. Panzer-Division som nyligen anlänt till östfronten (den ursprungliga divisionen hade utplånats vid Stalingrad och en ny division med samma nummer sattes upp) och Generalmajor Friedrich Sieberg blivit dödligt sårad av granatsplitter. Den 5 november anslöt Unrein till divisionen och avlöste Siebergs tillfällige vikarie. Divisionen var en del av armégrupp Syd och stred söder om Tjerkassy. För sin divisions insatser under vinterstriderna 1943/1944 förlänades Unrein med eklöven till sitt riddarkors. Kort därefter befordrades han även till Generalleutnant.
III. (Germanische) SS-Panzerkorps
Under sensommaren 1944 insjuknade Unrein och tvingades lämna ifrån sig sitt befäl. Den 6 september var läget så pass allvarligt att han lades in på sjukhus. I slutet av november återvände han till sin tjänst och ledde divisionen under hårda försvarsstrider i Kurlandfickan. Den 1 februari 1945 överfördes Unrein till III. (Germanische) SS-Panzerkorps generalstab och evakuerades till Stargard. Den 11 februari tog han befälet över kåren, vilket är anmärkningsvärt då Unrein inte tillhörde Waffen-SS.
Panzer-Division "Clausewitz"
Den 1 april blev Unrein för Panzer-Division "Clausewitz", en division som inte färdigformerad och inte heller hann bli det innan krigsslutet. Unrein kapitulerade till en amerikansk spaningspatrull den 24 april 1945.
Martin Unrein avled den 22 januari 1972.
Kommenderingar
- Tjänstgöring som IIb generalstaben för XI. Armeekorps (1 oktober 1938 – 15 januari 1940)
- Befälhavare för spaningsbataljonen (Aufklärungs-Abteilung 268) i 268. Infanterie-Division (15 januari 1940 – 15 september 1940)
- Tjänstgöring i Oberkommando der Wehrmacht (OKW) (15 september 1940 – 15 september 1941)
- Befälhavare för motorcykelbataljonen (Kradschützen-Bataillon 6) i 6. Panzer-Division (15 september 1941 – 1 april 1942)
- Befälhavare för Schützen-Regiment 4 (senare Panzer-Grenadier-Regiment 4 ) i 6. Panzer-Division (1 april 1942 – 31 oktober 1943)
- Vikarierande befälhavare för 6. Panzer-Division (14 juli 1943 - 24 juli 1943) (andra källor säger mellan den 14 och 16 juli)
- Befälhavare för 14. Panzer-Division (31 oktober 1943 - 31 augusti 1944)
- Sjukfrånvaro
- Befälhavare för 14. Panzer-Division (25 november 1944 - 31 januari 1945)
- Tjänstgöring i generalstaben i III. (Germanische) SS-Panzerkorps (1 februari 1945 – 11 februari 1945)
- Befälhavare för III. (Germanische) SS-Panzerkorps (11 februari 1945 – 1 april 1945)
- Befälhavare för Panzer-Division "Clausewitz" (1 april 1945 – 24 april 1945)
Befordringar
- Leutnant – 1 juli 1922
- Major – 1 oktober 1938
- Oberstleutnant – 1 december 1940
- Oberst – 1 juli 1942
- Generalmajor – 1 januari 1944
- Generalleutnant – 1 juli 1944
Utmärkelser
- Järnkorset av andra klass – första världskriget
- Järnkorset av andra klass – Fall Weiss
- Järnkorset av första klass – Fall Gelb
- Riddarkorset – 10 september 1943
- Tyska korset i guld – 28 februari 1942
- Ehrenblattspange des Deutschen Heeres
Externa länkar
Källor
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
