Friedrich-Wilhelm Bock
SS-Oberführer und Oberst der Schupo Friedrich-Wilhelm Bock, född den 6 maj 1897, död den 11 mars 1978, var en tysk artilleriofficer i Waffen-SS och polisofficer under andra världskriget. Bock var en polisofficer som i maj 1940 fick befälet över en artilleribataljon i SS-Polizei-Division. Den 1 april 1942 överfördes han till Waffen-SS. Han fortsatte att tjänstgöra med SS-Polizei-Division på östfronten och ledde även de kvarvarande delarna av divisionen i vad som kallades Kampfgruppe SS-Polizei eller Kampfgruppe Bock. Senare kom Bock även att leda 19. Waffen-Grenadier-Division der SS (Lettische Nr. 2) och 9. SS-Panzer-Division "Hohenstaufen" samt var artilleribefälhvare för II. SS-Panzer-Korps. Bock förlänades med riddarkorset med eklöv för insatser under striderna i Normandie sensommaren 1944.
Innehåll
Polisofficer
Friedrich-Wilhelm Bock föddes i Wreschen i Warthegau i Provinz Posen. Han gick in i armén den 2 augusti 1914 och tjänstgjorde i ett artilleriregemente under första världskriget. I februari 1919 lämnade han armén och gick med i en Freikorps och stred i Baltikum. Den 15 november 1922 påbörjade Bock en karriär inom polisväsendet då han gick med i Schutzpolizei. Bock gick med i NSDAP den 1 maj 1933.
Efter den tyska segern över Polen i andra världskrigets inledning fick Bock i december 1939 befälet över en polisbataljon i Generalguvernementet vilket var de delar av Polen som inte införlivades i det tyska riket. I maj överfördes han till SS-Polizei-Division vilket var ett militärt förband som bestod av personal som överförts från polisen. Bock fick befälet över en bataljon i artilleriregementet. Efter den tyska invasionen av Sovjetunionen sommaren 1941 (operation Barbarossa) förflyttades SS-Polizei-Division till östfronten där de placerades i armégrupp Nords reserv. I augusti fick divisionen sitt elddop i hårda strider vid Luga. Vid denna tid förlänades Bock med kort mellanrum med järnkorset av båda klasserna. Därefter blev divisionen en del av belägringsringen runt Leningrad. Den 1 november 1941 gick Bock med i SS och den 1 april 1942 blev han en officer inom Waffen-SS.
I februari 1943 inledde sovjetiska styrkor ett större motanfall. Divisionens vänstra granne, den spanska Blau Division, överflyglades och SS-Polizei-Divisions vänstra flank var plötsligt helt öppen. Bock insåg faran och samlade snabbt ihop en Kampfgruppe av tillgängliga soldater som försökte täppa till luckan. Senare fick de förstärkning av reguljära arméförband och situationen löstes. För denna insats förlänades Bock med riddarkorset den 28 mars 1943. Efter de förlustrika striderna drogs stora delar av divisionen bort från fronten. Bock stannade dock kvar och blev en del av Kampfgruppe SS-Polizei.
Den 1 augusti fick Bock befälet över hela artilleriregementet och den 24 oktober fick han befälet över hela Kampfgruppe SS-Polizei. Kampfgruppen kallades nu ibland för Kampfgruppe Bock.
Divisionsbefälhavare
Den 15 mars 1944 fick Bock befälet över 19. Waffen-Grenadier-Division der SS (Lettische Nr. 2) sedan SS-Brigadeführer Hinrich Schuldt stupat. Bock var divisionsbefälhavare i ungefär en månad innan han efter en tid i reserven den 1 juni blev artilleribefälhavare för II. SS-Panzer-Korps. Bock deltog i striderna i Normandie och efter att SS-Standartenführer Sylvester Stadler sårats den 29 juli 1944 tog Bock över befälet för 9. SS-Panzer-Division "Hohenstaufen" och ledde den bland annat i strider norr om Falaise. Bock ersattes till slut av SS-Obersturmbannführer Walter Harzer och övergick därmed till sin tjänst som artilleribefälhavare för II. SS-Panzer-Korps som han hade till krigsslutet. Han tjänstgjorde under Ardenneroffensiven i december 1944 och operation Frühlingserwachen i mars 1945.
Bock förlänades för sina insatser den 2 september eklöven till sitt riddarkors. Rekommendationen lämnade generalfältmarskalk Walter Model (som var överbefälhavare för de tyska styrkorna på västfronten) personligen till Reichführer-SS Heinrich Himmler.
Eftermäle
Friedrich-Wilhelm Bock har beskrivits som en av de bästa artilleriofficerarna inom Waffen-SS under kriget. Hans taktiska färdigheter tillsammans med en psykisk styrka och sin energiska personlighet gjorde honom omtyckt och respekterad av sina män och överordnande.
Kommenderingar
- Tjänstgöring i Feldartillerie-Regiment 38 (2 augusti 1914 – oktober 1914)
- Tjänstgöring i Feldartillerie-Regiment 2 (oktober 1914 – 11 september 1918) sårad
- Konvalescens
- Tjänstgöring i Feldartillerie-Regiment 38 ( - februari 1919)
- Tjänstgöring i en Freikorps i Baltikum (1919)
- Tjänstgöring inom Schutzpolizei i Hamburg (15 november 1922 – april 1926)
- Tjänstgöring inom Schutzpolizei i Preussen (april 1926 – )
- Tjänstgöring inom Schutzpolizei i Hannover
- Befälhavare för Polizei Bataillon 3 inom Ordnungspolizei i Generalguvernementet (december 1939 – april 1940)
- Befälhavare för II. bataljonen i Polizei-Artillerie-Regiment i SS-Polizei-Division (maj 1940 – 1 augusti 1943)
- Befälhavare för SS-Artillerie Regiment 4 i 4. SS-Polizei-Panzergrenadier-Division (1 augusti 1943 – 1 april 1944)
- Befälhavare för Kampfgruppe SS-Polizei (delar av 4. SS-Polizei-Panzergrenadier-Division) (24 oktober 1943 – 15 mars 1944)
- Befälhavare för 19. Waffen-Grenadier-Division der SS (Lettische Nr. 2) (15 mars 1944 – 13 april 1944)
- Placerad i Waffen-SS befälsreserv
- Artilleribefälhavare för II. SS-Panzer-Korps (1 juni 1944 – 1 augusti 1944)
- Befälhavare för 9. SS-Panzer-Division "Hohenstaufen" (29 juli (31 juli) (1 augusti) 1944 – 29 augusti 1944)
- Artilleribefälhavare för II. SS-Panzer-Korps (29 augusti 1944 – 8 maj 1945)
Befordringar
- Leutnant – februari 1918
- Wachtmeister (Polizei) – 15 november 1922
- Hauptmann der Schutzpolizei – 1933
- Major der Schutzpolizei – 1934
- Oberstleutnant der Schutzpolizei – 30 januari 1941
- SS-Sturmbannführer der Reserve – 1 november 1941
- SS-Obersturmbannführer der Reserve – 5 januari 1942
- Oberst der Schutzpolizei –
- SS-Standartenführer der Reserve – 9 november 1943
- SS-Oberführer der Reserve – 1 augusti 1944
Utmärkelser
Första världskriget
- Järnkorset av andra klass
- Såradmärke i svart
- Hederskorset för frontsoldater
Andra världskriget
- Järnkorset av andra klass – 21 augusti 1941
- Järnkorset av första klass – 16 september 1941
- Riddarkorset – 28 mars 1943
- Eklöven – 2 september 1944
- Östfrontsmedaljen – 2 augusti 1942
- Polizei-Dienstauszeichnungen
Källor
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
