Östfrontsmedaljen
Östfrontsmedaljen (tyska: Winterschlacht Im Osten, eller inofficiellt Ostmedaille) var en tysk medalj under andra världskriget som delades ut till den personal, stridande som icke-stridande, som varit med på östfronten under vintern 1941/1942. Den kallades ibland även lite cyniskt för "fruset kött medaljen" ("Gefrierfleischorden").
Medaljen instiftades den 26 maj 1942 för att uppmärksamma den hårda vintern på östfronten där temperaturerna kunde gå ner till 40 minusgrader, vilket de tyska trupperna varken var vana vid eller utrustade för. Över 3 miljoner östfrontsmedaljer delades ut.
Kriterierna för att erhålla medaljen var:
- 14 dagars aktiv strid i området mellan den 15 november 1941 och den 15 april 1942.
- 60 dagars tjänstgöring i området mellan den 15 november 1941 och den 15 april 1942.
- Sårad i strid.
- Stupad i strid.
- Köldskador av sådan art att såradmärket utdelats.
Medaljen designades av SS-Unterscharführer Ernst Krause, ett underbefäl som tjänstgjorde i SS-Propaganda-Kompanie.
Se även
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
