4. Panzer-Division
4. Panzer-Division var en tysk pansardivision under andra världskriget. Divisionen kom att bli den division vars soldater fick flest höga utmärkelser.
Innehåll
De första fälttågen
4. Panzer-Division bildades i Würzburg hösten 1938.
Under fälttåget i Polen 1939 hade divisionen i uppgift att avancera rakt mot huvudstaden Warszawa och den 8 september nådde förband ur divisionen stadens utkanter. Divisionen fortsatte striderna inne i staden där de förlorade många stridsvagnar. Den tyska ledningen lärde sig i dessa strider att stridsvagnar är sårbara under strid i bebyggelse.
Under fälttåget i väst 1940 anföll divisionen mot de belgiska städerna Bryssel och Liege. Senare under slaget om Frankrike framryckte de söderut och när vapenvilan skrevs hade de nått fram till Grenoble i Alperna.
Östfronten
När den tyska invasionen av Sovjetunionen inleddes den 22 juni 1941, operation Barbarossa, var 4. Panzer-Division en del av armégrupp Mitt.
De förflyttade i slutet av augusti söderut för att hjälpa till i den gigantiska inringningsoperationen runt Kiev. Därefter förberedde de sig för anfallet mot Moskva, operation Tyfon, som startade den 2 oktober. I december anföll divisionen Tula, men utsattes för sovjetiska motanfall. Under den sovjetiska vinteroffensiven stred divisionen vid Orel och stannade även kvar vid denna frontsektor medan den tyska sommaroffensiven 1942, Fall Blau, genomfördes.
Sommaren 1943 försvarade 4. Panzer-Division flanken för 9. Armee under slaget om Kursk.
I maj 1944 drogs divisionen bort från fronten för återuppbyggnad och reorganisation.
Warszawa sensommaren 1944
Tillgänglig utrustning för 4. Panzer-Division den 1 augusti 1944[1]
Info | Panzer V Panther | Panzer IV | Panzerbefehlswagen III | Jagdpanzer IV | Marder III | Grille | Wespe | Hummel | SdKfz 250/251/253 | Pansarbilar | 7,5 cm Pak 40 | leIG 18 | leFH 18/sFH 18/K 18 | 8 cm sGrWr 34 | 12 cm sGrWr 42 | 3,7 cm Flak 36 | 8,8 cm Flak 18/36 | Kulsprutor | Soldater |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Tillgänglig utrustning: | |||||||||||||||||||
40 | 45 | 3 | 12 | 10 | 9 | 6 | 6? | 237 | ? | 7 | 10 | 38? | 26 | 12 | 8 | 8 | 718 | 12 700 | |
Fordon som befann sig under reperation: | |||||||||||||||||||
18 | 38 | 2 | 74 |
Den 29 juli 1944 gav generalfältmarskalken Walther Model order om att 4. Panzer-Division skulle förflyttas till området öster om den polska huvudstaden Warszawa. De marscherade mot Wyszków. [[Sovjetiska styrkor anföll samtidigt norrut strax öster om staden, mot Wolomin och Radzymin, och skapade en kil som hotade skära av de tyska förband, inklusive 4. Panzer-Division, som befann sig längre österut.
Divisionen utkämpade hårda strider när de 3 augusti anföll den sovjetiska anfallskilen som vid detta lag kört slut på det mesta av sitt bränsle. Men terrängen var gynnsam för försvarsstrider vilket sovjeterna utnyttjade genom att förbereda otaliga bakhåll. Tyskarna hade svåra förluster i dessa strider, men under natten retirerade de sovjetiska styrkorna söderut. Dagen efter fortsatte striderna men utan några bestående terrängvinster.
I en rapport gällande striderna mellan den 2 och 9 augusti gjorde 4. Panzer-Division anspråk på att ha förstört 108 sovjetiska stridsvagnar, 65 kanoner samt annan krigsmateriel. Men de själva hade även omfattande förluster vilket syns i statistiken över tillgängliga fordon den 6 augusti (noteras bör att skillnaden i de två tabellerna inte nödvändigtvis handlar om totalförluster utan många fordon kunde återvända till tjänst efter reperation).
Tillgänglig utrustning för 4. Panzer-Division den 6 augusti 1944 [2]
Panzer V Panther | Panzer IV | Jagdpanzer IV | Marder III |
---|---|---|---|
20 | 20 | 10 | 6 |
Mellan den 8 och 10 augusti drogs 4. Panzer-Division bort från fronten för vidare transport till Baltikum och striderna där.
Slutstriderna
Från augusti 1944 stred 4. Panzer-Division i Baltikum och blev en av divisionerna som stängdes in i Kurlandfickan. I januari/februari 1945 evakuerades divisionen till Tyskland, stred i området kring Danzig och kapitulerade slutligen till sovjetiska styrkor.
Befälhavare
Datumen kan variera beroende på källa.
- Generalleutnant Georg-Hans Reinhardt (10 november 1938 - 5 februari 1940)
- Generalmajor Ludwig Ritter von Radlmeier (5 februari 1940 - 3 april 1940)
- Generalmajor Johann Joachim Stever (4 april 1940 - 14 maj 1940)
- Oberst Hans Freiherr von Boineburg-Lengsfeld (15 maj 1940 - 18 maj 1940) m.d.F.b.
- Generalmajor Johann Joachim Stever (19 maj 1940 - 23 juli 1940)
- Oberst Hans Freiherr von Boineburg-Lengsfeld (24 juli 1940 - 6 september 1940) m.d.F.b.
- Generalmajor Willibald Freiherr von Langermann und Erlencamp (8 september 1940 - 27 december 1941)
- Generalmajor Dietrich von Saucken (28 december 1941 - 2 januari 1942) m.d.F.b.
- Oberst Heinrich Eberbach (6 januari 1942 - 1 mars 1942) m.d.F.b.
- Oberstleutnant Otto Heidkämper (2 mars 1942 - 31 mars 1942) m.d.st.F.b.
- Generalmajor Heinrich Eberbach (1 april 1942 - 22 juni 1942)
- Generalleutnant z.V. Paul Hielscher (23 juni 1942 - 3 juli 1942) m.d.F.b.
- Generalmajor Heinrich Eberbach (4 juli 1942 - 23 november 1942)
- Oberst Dr. Karl Mauss (24 november 1942 - 27 november 1942) m.d.st.F.b.
- Oberst Erich Schneider Dipl. Ing. (28 november 1942 - 31 december 1942) m.d.F.b.
- Generalmajor Erich Schneider Dipl. Ing. (1 januari 1943 - 6 januari 1943)
- Oberst Dr. Karl Mauss (7 januari 1943 - 28 januari 1943) m.d.st.F.b.
- Generalmajor Erich Schneider Dipl. Ing. (28 januari 1943 - 30 maj 1943)
- Generalleutnant Dietrich von Saucken (31 maj 1943 - 22 oktober 1943)
- Oberst Dr. Karl Mauss (23 oktober 1943 - 20 januari 1944) m.d.st.F.b.
- Generalmajor Hans Junck Dipl. Ing. (21 januari 1944 - 6 februari 1944) m.d.F.b.
- Oberst Clemens Betzel (7 februari 1944 - 3 mars 1944) m.d.F.b.
- Generalleutnant Dietrich von Saucken (4 mars 1944 - 30 april 1944)
- Oberst Clemens Betzel (1 maj 1944 - 30 juni 1944) m.d.F.b.
- Generalmajor Clemens Betzel (1 juli 1944 - 20 december 1944)
- Oberst Hans Christern (21 december 1944 - 28 december 1944) m.d.st.F.b.
- Generalleutnant Clemens Betzel (28 december 1944 - 27 mars 1945) stupad
- Oberst Ernst Hoffmann (27 mars 1945 - 31 mars 1945) m.d.F.b.
- Generalmajor Hans Hecker (1 april 1945 - 8 maj 1945)
Organisation
Fälttåget i väst 1940
- Panzer-Brigade 5
- Panzer-Regiment 35
- Panzer-Regiment 36
- Schützen-Brigade 4
- Schützen-Regiment 12
- Schützen-Regiment 33
- Aufklärungs-Abteilung (motorisiert) 4
- Kradschützen-Bataillon 34
- Artillerie-Regiment 103
- Aufklärungs-Abteilung 7
- Panzerjäger-Abteilung 49
- Pionier-Bataillon 79
- Nachrichten-Abteilung 79
- Nachschubtruppen 84
Östfronten 1943
- Panzer-Regiment 35
- Panzergrenadier-Regiment 12
- Panzergrenadier-Regiment 33
- Panzer-Artillerie-Regiment 103
- Heeres-Flak-Artillerie-Abteilung 290
- Panzer-Aufklärungs-Abteilung 4
- Panzerjäger-Abteilung 49
- Panzer-Pionier-Bataillon 79
- Nachrichten-Abteilung 79
- Feldersatz-Bataillon 103
- Nachschubtruppen 84
Referenser
Källor
- Axis History Factbook
- Lexikon der Wehrmacht
- Bishop, Chris.Wehrmachts pansardivisioner. Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. 2007.
i ämnesportalen om Andra världskriget |