Toleransprojektet

Toleransprojektet eller Kungälvsmodellen är ett projektet i Kungälv med syfte att motverka "intolerans och rasism".

Projektet

Projektet startades år 1996 efter mordet på svensken John Hron år 1995 av skinnskallar. Det genomförs av ett antal personer anställda av Kungälvs kommun. Skolelever i årskurs åtta och nio erbjuds att delta i det frivilliga projektet. Elever som bedöms ha "uttalade intoleranta värderingar" och som trots detta vill delta har dock företräde till platserna. Kursdeltagarna träffas 3 gånger per månad under ett läsår. Vidare ingår en resa till Polen och "andra världskrigets förintelseläger".

Vidare anges att "Kursdeltagarnas prestationer är betygsgrundande för de olika skolämnen som berörs i toleranskursen". Kursdeltagande anges medföra att man får högre betyg i bland annat svenska och historia än de elever som inte deltar. Kursen anges vara populär.

En beskrivningen av kursen anger bland annat att "intoleranta åsikter handlar om en persons hela identitet, inte enbart om åsikterna. Därför är det det ingen mening att argumentera emot, för det har en tendens att förstärka åsikter... ...Undervisningen bygger på berättelser, samarbete och reflektion och det ständiga temat är Nazitysklands utveckling från demokratiska Weimarrepubliken och framåt.

En annan beskrivning av kursen är att "En undervisningsdag kan exempelvis innehålla följande moment: Eleverna har förberett sig genom att skriva en kort hemuppsats (hemuppgift) kring ett moraliskt begrepp utifrån frågorna: ”Vad är en människa och varifrån kommer människovärdet?” Uppsatsen diskuteras och kommenteras kort av föräldrar och någon lärare eller fritidspedagog/fritidsledare. Läraren formulerar inledningsvis en universell och generell moralisk princip utifrån begreppet – typ ”alla människor har lika värde”. Eleverna prövar sedan principen utifrån (sin egen erfarenhet?) det de skrivit ned i hemuppgiften. Stämmer principen med hur det fungerar i min familj eller i skolan? Nu skriver eleverna korta nya texter på basis av hemuppgiften. Läraren problematiserar därefter elevernas svar genom en kort serie sammanhängande frågor som stegvis blir allt svårare att besvara."

Teskedsordens styrelseledamot Christer Mattson är skaparen av Toleransprojektet.

Expo och Teskedsorden verkar för att modellen ska spridas till andra kommuner. År 2013 fick Teskedsorden en miljon kronor av regeringen "för att genomföra den så kallade Kungälvsmodellen i fler kommuner." Vidare angavs att "Projektet genomförs i samarbete med Expo." Skolor i fem kommuner angavs år 2013 arbeta enligt modellen.

Påstådd samhällsbesparing

År 2013 publicerades rapporten "Intoleransens pris" framtagen på initiativ av Expo och Teskedsorden och finansierad med medel från Stieg Larssons Stiftelse, Stiftelsen Natur & Kultur (även bidragsgivare till Expo) och Ungdomsstyrelsen. Rapporten angavs delvis bygga "på en stor mängd data framtagna av Stiftelsen Expo."

Kostnaden för projektet i Kungälv angavs ha varit 29500 kronor per elev. Resan kostade 10000 per elev. 450 elever hade deltagit i projektet under 12 års tid vilket totalt kostade 13,3 miljoner kronor.

Detta jämfördes med hypotetiska kostnader under 15-20 års tid för ett hypotetiskt "vit makt"-gäng bestående av 35-50 personer som projektet i Kungälv påstods ha förhindrat. Det påstods bland annat att gänget annars vartannat år skulle ha misshandlat en person så att bestående skador uppstod, begått två personrån per år, och utfört ett tiotal fall av etniskt våld. Projektet påstods vidare ha förhindrat gängets fängelsekostnader, ungdomsvårdskostnader, psykiatriska vårdkostnader, missbruksvårdskostnader, behandlingshemskostnader, kronofogdekostnader, och kostnader för polis, kriminalunderrättelsetjänst, och väktare. Den största hypotetiska vinsten bestod dock i att projektet påstods ha förhindrat att 2/3 av gängmedlemmarna skulle ha blivit arbetslösa och därmed orsakade samhällskostnader för olika slags bidrag och "produktionsbortfall". Totalt påstods att projektet skulle ha sparat in 290 miljoner kronor. Siffran fick stor spridning i media.

Rapporten nämner inte att skinnskallesubkulturen har försvunnit i hela landet och att polisanmälningarna för "vit makt"-ideologiskt motiverade hatbrott kraftigt minskat. Inte heller nämns något om vänsterextremt våld. Se Ideologiskt motiverad brottslighet

Realisten skrev bland annat i en kritisk artikel att "Slutsatsen är att man bygger upp allt på fiktiv bas. Det är bara teoretiska händelser som aldrig inträffar som tas med som besparingar. Kontrasten mot verkligheten är stark vilket tyder på att rapporten och projektets hela verksamhet är en medveten chimär initierad i skolorna i rent propagandasyfte av enskilda kommunala tjänstemän med privat politisk agenda."

En liknande och hårt kritiserad rapport skrevs år 2012 av samma författare på uppdrag av ungdomscentret Fryshuset (se artikeln om Exit) och betald av Allmänna arvsfonden. Här påstods att en djupt involverad "vit makt"-aktivist skulle skapa samhällskostnader på cirka 30 miljoner kronor under 15 års tid och kosta mer än en yrkeskriminell gängmedlem under samma tidsperiod. Realisten kommenterade bland med att "Det har funnits en subkultur i den tidiga nationella rörelsen, framförallt på 80- och 90-talet i form av skinheads, och det är inget man behöver sticka under stol med. Men den som har någon som helst insyn i dagens nationella rörelse vet att det inte existerar någonting motsvarande sedan över ett decennium, till våra motståndares stora förtret."

Externa länkar

• Toleransprojektet
• Toleransprojektet – Teskedsorden
• Rapporten Intoleransens pris
• Kortare sammanställningen av rapporten

Kritik

• Exponerat: Slöseri av skattepengar i Kungälvs kommun mha Expo‏
• Realisten: Toleransprojekt saknar trovärdighet
• Realisten: Fryshusets rapport är vilseledande
• Toleransresan gick fel