Quick Response
| Etnicitetsrelaterade lobbyorganisationer | |||
|---|---|---|---|
| Invandringsförespråkande och "antirasistiska" lobbyorganisationer | |||
| Etniska minoriteters lobbyorganisationer | |||
| Identitära och nationella lobbyorganisationer | |||
Quick Response (QR) är enligt sig själv "en redaktion som granskar den svenska nyhetsrapporteringen om invandring, integration och främlingsfientlighet. Som mediegranskande journalister granskar vi press, radio och TV och de bilder av samhället som förmedlas där. Syftet är att bidra till diskussionen om hur den rapporteringen ser ut och hur den kan förbättras. Vi arbetar journalistiskt, är politiskt och religiöst obundna och är inte vinstdrivande."[1]
Innehåll
Historik
Quick Response startades år 1998 med stöd av den "Nationella samordningskommittén för Europaåret mot rasism" med Mona Sahlin som ordförande. Man har fått ekonomisk stöd på ungefär 500 000 kronor om året först av det tidigare Integrationsverket, senare Ungdomsstyrelsen, och slutligen Röda Korset innan detta avslutades pga dålig ekonomi. Man har även fått bidrag från Allmänna arvsfonden. Organisatorisk tillhörde man först Röda Korsets ungdomsförbund. Under 2008-2009 var Röda Korset huvudman. Sedan år 2010 är QR en självständig organisation som drivs av Arash Mokhtari, Eva Maria Sköld och Charlotte Signahl.[1][2][3][4][5]
Arash Mokhtari var under en tidsperiod suppleant i Granskningsnämnden för radio och TV.
Verksamhet
Utredningen "Främlingsfienden inom oss"
Utredningen "Främlingsfienden inom oss" publicerades år 2012 med den tidigare Folkpartiledare och Röda Korset-ordföranden Bengt Westerberg som "särskild utredare" och med bland annat Expos tidigare medarbetare Lisa Bjurwald som ingående "expert". Utredningen angav beträffande Quick Response att "Kommittén identifierade som ett problem att svenska medier ofta bedrev en onyanserad nyhetsrapportering om bland annat invandrare och att det därför fanns ett behov av en oberoende och respekterad aktör som snabbt kunde bemöta felaktigheter och hindra att dessa spreds och förvandlades till”sanningar”. Det talades om en ”quick response-funktion (QR-funktion; quick response = snabbt svar).
QR-funktionen skulle enligt kommittén inte i första hand själv delta i debatten och torgföra åsikter, utan dess huvuduppgift skulle vara att, när något som skrivs eller sägs starkt kan ifrågasättas, snabbt förse massmedier, opinionsbildare och organisationer, som är aktiva på området, med fakta och bakgrundsinformation. Kommittén konstaterade vidare att det är nyhetsartiklarna och nyhetsinslagen som tar störst plats i medierna. De når en bred allmänhet och präglar i hög grad vårt sätt se på omvärlden. Därför är rapporteringen i frågor om rasism och främlingsfientlighet av största vikt. Här måste, enligt kommitténs uppfattning, kunskaperna och med-vetenheten i medierna bli större och förhoppningsvis skulle etablerandet av en QR-funktion kunna bidra till det."[5]
"Låt mig ge ett konkret exempel på hur QR kunde arbeta. Två tidningar skrev om samma våldsdåd. Den ena beskrev förövaren som en ”invandrare”, medan den andra fokuserade på den brottsliga handlingen. QR:s medarbetare intervjuade företrädare för de bägge tidningarna för att få veta vilka publicistiska värderingar som låg bakom de olika handlingssätten. Efter att på det sättet ha inhämtat information, och kompletterat med egen research, skrev QR:s medarbetare en artikel där de ifrågasatte rimligheten i och syftet med att publicera brottslingens ursprungsland. Det hade dessutom framkommit att brottslingen i fråga inte var ”invandrare” utan var född i Sverige, om än av utrikesfödda föräldrar. Att ifrågasätta om begreppet invandrare används korrekt var också en viktig uppgift.
QR har kunnat konstatera att redan att journalister kontaktades och artiklar ifrågasattes ofta ledde till diskussioner på berörda redaktioner."[5]
"QR skrev under sina verksamhetsår ett stort antal granskande artiklar. Vid två tillfällen, 2002 och 2009, har sådana artiklar samlats i bokform. Båda böckerna har fått ett mycket gott mottagande och av vissa ansetts böra vara obligatorisk läsning för journalister och på journalistutbildningar. QR har i en rad sammanhang inbjudits att berätta om sina erfarenheter. Det har över åren summerat till hundratals utbildningsinsatser med tiotusentals deltagare, många gånger på tidningsredaktioner, journalisthögskolor och myndigheter."[5]
"Min bedömning är att QR-verksamheten under en tioårsperiod var mycket framgångsrik. Man lyckades vara aktuell och hänga med i utveckling. Det var till exempel QR som först rapporterade om hur främlingsfientliga krafter kom att dominera i de nya medierna och i tidningarnas kommentarsfält. Hade QR kunnat fortsätta sin granskning i samma omfattning som fram till 2008 hade det kanske inte behövts en norsk terrorist för att få tidningarna att bli mer restriktiva och för regeringen att tillkalla utredningar om hur främlingsfientliga och odemokratiska budskap på nätet ska motverkas."[5]
Övrigt
Quick Response anger att "QR:s redaktion följer nyhetsrapporteringen i Sveriges åtta största tidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Expressen, Metro Stockholm, Stockholm City, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet). Redaktionen bevakar även radio och TV samt lokala medier via nyhetstjänster på internet. När QR publicerar längre artiklar skickas ett nyhetsbrev ut till nyhetsredaktioner och prenumeranter. Redaktionen har även givit ut boken Reaktion med samlade artiklar och med en tillhörande lärarhandledning."[1]
Quick Response har bland att propagerat för att invandrarbakgrund hos brottslingar ska mörkas av media. Som förklaring till den att allt större invandringskritiken på internet har Quick Response framfört den konspirationsliknande teorin att "att det kan finnas en mindre grupp främlingsfientliga personer på internet som medvetet överbelastar webbenkäter, kommentarfält och andra läsarkontakter för att ge sken av att vara många."[6]
År 2008 kritiserade Quick Response att media inte alltid kallat deltagarna i Salemmanifestationen för "nazister" och ibland beskrivit de "antirasistiska motdemonstranterna" som våldsamma vänsterextremister. I en annan artikel ogillade Quick Response mediarapporteringen beträffande att en grupp "antirasistiska motdemonstranter" enligt polisen hindrats demonstrera efter att ha kastat sten och bengaliska eldar på polisen.[7][8]
År 2009 utförde Quick Response tillsammans med Svenska Journalistföreningens tidning Journalisten en enkät om journalisternas rapportering om invandring. Denna har trots problem som lågt svarsandel citerats på Tidningsutgivarnas webbplats Mediakompassen.se, som vänder sig till skolan och skolelever, som bevis för att att media inte mörklägger invandringsproblem.[9]
År 2012 deltog en chef för en regional TV–station i Köpenhamn i en debatt i Malmö. Han berättade att "En av paneldeltagarna, Arash Mokhtari från Quick Response, illustrerade med ett exempel något enligt hans mening helt oerhört i den svenska invandrardebatten: Ett nyhetstelegram som publicerats i de flesta svenska medier uppmanade invandrare att sätta sig in i ”svenska värderingar”, bland dem de mänskliga rättigheterna. Mokhtari var upprörd över kravet och berättade att han visat telegrammet för sina studenter som ett exempel på orimligheter som invandrare utsätts för i Sverige. Jag uppfattade att Quick Response är en organisation som bevakar hur invandrare beskrivs i svenska medier och blev därför tämligen paff när Mokhtari, på min fråga vad som är så fel med att lära sig om svenska värderingar, svarade att som dansk är jag så ”screwed-up” att det var meningslöst att tala med mig. Den intellektuella nivån var inte hög."[10]
"Quick response-funktion"
Utredningen "Främlingsfienden inom oss" föreslog bland annat att en verksamhet liknande Quick Response ska få 2 miljoner kronor årligen via Ungdomsstyrelsen. Nuvarande Quick Response angavs vara på väg mot nedläggning pga dålig ekonomi. De ingående personer ska kunna lägga in ett anbud om att få del av det föreslagna stödet men då som en ny verksamhet. Betänkandet anger att "Tanken är att det ska finnas en opartisk institution som snabbt kan reagera när det skrivs eller sägs olämpliga eller felaktiga saker om till exempel invandrare."[11][5]
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Om Quick Response. Quick Response. http://www.quickresponse.se/om-qr/
- ↑ Regerings skrivelse 2000/01:59
- ↑ Sverige nominerar Mona Sahlin till generaldirektör för ILO i Genève
- ↑ Axel Andén. Röda Korset slutar finansiera Quick Response - två nya projektledare går in. 19 januari, 2010 - 08:18. Mediavärlden. http://www.medievarlden.se/mediefolk/4-mediefolk/10779-roeda-korset-slutar-finansiera-quick-response-tva-nya-projektledare-gar-in
- ↑ 5,0 5,1 5,2 5,3 5,4 5,5 Främlingsfienden inom oss. SOU 2012:74. http://www.regeringen.se/sb/d/15547/a/203123
- ↑ Hakim Chebchoub och Arash Mokhtari. Quick Response: Nätmobben lockade medierna i främlingsfientlig fälla. 22 april, 2010 - 13:05. Mediavärlden. http://www.medievarlden.se/diskussion/2010/04/quick-response-natmobben-lockade-medierna-i-framlingsfientlig-falla
- ↑ Natacha López. Samtal bidrog till bredare rapportering om demonstrationerna i Salem. 19 dec 2008. Quick Response. http://archive.is/REVAv
- ↑ Natacha López. Ingen nyhet när polisen hindrade laglig demonstration i Salem. 19 dec 2008. http://archive.is/2ogLN
- ↑ "Mörkar medier sanningen om "invandringen"? Vad tror du? Och vad är sant?" Mediakompass.se http://www.mediekompass.se/forskning-a-nyheter/1929-moerkar-medier-sanningen-om-qinvandringenq-vad-tror-du-och-vad-aer-sant
- ↑ Dan Tschernia. ”Strunta i Reepalu. ”Publicerad 27 maj 2012 06.30 Uppdaterad 28 maj 2012 17.10. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuella-fragor/strunta-i-reepalu/
- ↑ Johannes Nesser Statligt stöd till Quick Response föreslås. 9 November, 2012. Journalisten. http://www.journalisten.se/nyheter/statligt-stod-till-quick-response-foreslas
Externa länkar och referenser
- Quick Response - officiell webbplats
- Sveriges Radio - Våldtäkter ur ett etniskt perspektiv
- Medievärlden - Quick Response: Nätmobben lockade medierna i främlingsfientlig fälla
