Svenska kyrkan

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Svenska kyrkan är ett trossamfund i Sverige som enligt lag är förpliktigat att vara evangeliskt-lutherskt kristet. Lagen beslutades av Sveriges riksdag. Sedan den första januari år 2000 så är svenska kyrkan inte längre officiellt sett en statskyrka. Sedan år 1996 så blir man medlem i Svenska kyrkan genom att döpas, innan dess så blev man automatiskt medlem om ens föräldrar är det. Vad Svenska kyrkan jobbar med och vad deras uppdrag är står nedskrivet i deras egna regelverk som kallas kyrkoordningen. Som organisation arbetar Svenska kyrkan både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Historia

900-1500 tal

Kristendom infördes i Sverige någon gång mellan sent 900-tal och sent 1000-tal. På den tiden bestod kristendomen enbart utav romersk katolicism. Kristendomen infördes av svenskar som kommit i kontakt med kristendomen via handelskontakter i andra länder. En missionär vid namn Ansgar som även har kallats nordens apostel bildade efter vad man vet den första kristna församlingen i Sverige, dock hävdar vissa andra källor att kristendomen kom tidigare.

Den första personen att döpas i Sverige var Olof Skötkonung och den första biskopen var Thurgot i Husaby.

Reformationen

En mycket viktig händelse för kyrkan i Sverige under reformationen var att år 1527 beslutade Sveriges riksdag att ge kungen makt att dra in kyrkliga egendomar. En annan viktig händelse var år 1530 då relationerna till kyrkan i Rom blev allt mer anspända för att Gustav Vasa valde ut Laurentius petri till ärkebiskop i Uppsala utan påvens godkännande.

Senare under reformationen, under 1600 talet präglades svenska kyrkan av luthersk ortodoxi. Från och med 1680 så började svenska kyrkan få allt starkare band till staten.

Väckelserörelserna och förändrad roll

Under 1700- och 1800-talen så nådde allt fler så kallade väckelser Sverige, bland annat pietismen och herrnhutismen. Dessa väckelser ledde ofta till konflikter med de lutherskt-ortodoxt kristna i Sverige, dock så började lutheranernas dominans försvinna under slutet på 1800-talet. De första frikyrkorna byggdes år 1848 och den allra första var en baptistkyrka. En viktig händelse under denna tid var år 1858 då religionslagstiftningen mildrades och det blev mycket lättare att starta frikyrkor och egna samfund vilket ledde till att intresset för svenska kyrkan svalnade av lite.

Dock så dröjde det ända till 1951 då man var tillåten att varken vara medlem av svenska kyrkan eller något annat kristet samfund, innan detta var man alltså tvungen att i alla fall officiellt sett vara kristen och medlem i någon kyrka.

2000-talet

Allt sedan lagen ändrades 1 januari år 2000 så är kyrkan ganska fristående från staten. Det finns dock kvar vissa lagar som kyrkan måste rätta sig efter, bland annat att den måste vara evangelisk-luthersk, rikstäckande och demokratisk. Att de måste vara demokratiska innebär att det regelbundet hålls kyrkoval. Hälften av kandidaterna till detta val står de politiska partierna i Sveriges riksdag mycket nära.

Organisation

Svenska kyrkan är indelad i församlingar, kontrakt, stift och nationell nivå. Alla svenska kyrkans församlingar har lokalt självstyre men är samtidigt en del av ett stift vilket i sin tur är en del av svenska kyrkan som trossamfund. Detta styre kan liknas vid det svenska samhällets system med kommun, landsting och Sveriges riksdag. Det är svenska kyrkans församlingar som genomför de flesta av kyrkans uppdrag och aktiviteter, mycket få aktiviteter och uppdrag genomförs på nationell nivå. Det högsta beslutande organet i svenska kyrkan är kyrkomötet som sammanträder varje år i Uppsala. Ett axplock av de olika sorters personal som arbetar i de olika församlingarna är till exempel präster, kyrkomusiker, diakoner, vaktmästare, församlingspedagoger, kanslipersonal, barn och ungdomsledare och städpersonal mm. Sammanlagt har Svenska kyrkan 2016 över 20 000 anställda, 40 000 förtroendevalda och 6,2 miljoner medlemmar.[1] All verksamhet på nationell nivå inom svenska kyrkan sköts av kyrkokansliet i Uppsala. Den nationella nivåns uppgift är även att vara svenska kyrkans ansikte utåt, både nationellt och internationellt. Under 2016 gick 90 000 medlemmar ur Svenska kyrkan och under perioden januari – november 2017 lämnade drygt 91 000 medlemmar.[2]

Ekonomi

Svenska kyrkan finansieras med statsbidrag, kyrkoavgift från medlemmar, samt gåvor även kallad kollekter. Man har även avkastning från tillgångar och investeringar som fastigheter och aktieinnehav. Medlemskap i Svenska kyrkan liksom Katolska kyrkan kräver att man betalar kyrkoavgift och tas ut automatiskt på skattsedeln medan medlemskap och givande via kyrkoavgiften är åtskilda i andra samfund. Begravningsavgift betalas av samtliga folkbokförda i Sverige.[3]

Korruption

En granskning av utlandsresor i Svenska kyrkans regi mellan 2010 till februari 2016 visade att kyrkopolitiker och anställda i Svenska kyrkan åket på dyra utlandsresor till badorter och populära turistmål för mångmiljonbelopp ofta med aktiviteter som krogbesök, musikaler, fiske turer och engelsk ligafotboll på programmet. Dessa aktiviteter rättfärdigas ofta med formuleringen att de görs i syfte "att skapa en vi-känsla" men även mer kreativa förklaringar förekommer som i fallet med Värö-Stråvalla församling om varför de låter Svenska kyrkans medlemmar bekosta 11 anställdas besök på en Premier League match mellan Fulham och Tottenham så menar man att syftet var att jämföra likheterna mellan gudstjänst och fotboll. I granskningen så framkommer även uppgifter om att så kallade studieresor i själva verket är förtäckta nöjesresor.[4] Chefen för Svenska kyrkan i utlandet Anders Bergkvist visades ha gjort ett 100-tal resor och representerat för cirka 1,5 miljoner kronor under en 5 års period och bland annat använt bonuspoäng från resor i Svenska kyrkans regi till att betala en privat semesterresa.[5] Personal under benämningen volontärer vid Svenska kyrkan i Rom har även fått lön svart sedan början av 2000-talet.[6]

Efter granskningen har Svenska kyrkans generalsekreterare Helén Ottosson Lovén beslutat att genomföra en extern oberoende "genomlysning" av Svenska kyrkan i utlandet.[7]

Politiska sympatier

En enkät av Kyrkans Tidning visar att kyrkligt anställdas politiska sympatier skiljer sig från folket i övrigt. Enligt enkäten från 2014 var miljöpartiet populärast med 26% medan socialdemokraterna blev största parti 2016 med 20% av stödet och även om miljöpartiets stöd sjunkit till 12% så var man fortfarande näst populärast bland diakonerna. Miljöpartiet har trots detta tre gånger så stort stöd bland kyrkligt anställda som befolkningen i övrigt då undersökningen presenterades 2016. Det rödgröna blocket hade 2014, 54% och 2016, 45% av sympatierna. Bland både präster och diakoner så hade sverigedemokraterna minst stöd med 1% samt att Jimmie Åkesson var den partiledare man hade minst förtroende för, både i undersökningen från 2014 och 2016. Stefan Löfven är populärast med nästan 20% Annie Lööf och Jonas Sjöstedt delar andra platsen med 16% och Gudrun Schyman intar tredje platsen med 14% av partiledarstödet 2016.[8]

Massinvandring och mångkultur

I Kyrkans Tidnings enkät framkommer att Sveriges präster och diakoner är positiva till massinvandringen och anser att det är den näst viktigaste politiska frågan efter arbete och sysselsättning. 56% ansåg att beslutet av riksdagen om en tillfällig åtstramningen av invandringen 2016 inte borde tagits. Beslutet att bara ge tillfälliga uppehållstillstånd tyckte 70% var ett felaktigt beslut. Hela 90% anser att en begränsning av anhöriginvandring var fel.[9]

Man gömmer även illegala invandrare för att hjälpa dem undvika att utvisningsbeslut verkställs.[10] Svenska kyrkan kräver 2018 i ett gemensamt uttalande med Rädda Barnen att de 9.000 afghanska män utan asylskäl som berörs av regeringens förslag om amnesti för "ensamkommande" skall få stanna i Sverige med motiveringen att utvisning till Afghanistan vore "inhumant".[11]

EU-migranter

Svenska kyrkan öppnar ras specifika härbärgen på flera orter i landet vilka uteslutande får nyttjas av utländska tiggare. I slutet av Januari 2016 öppnar ett natthärbärge för så kallade ”EU-migranter” i centrala Falun av Faluns kristna råd. Svenska kyrkan bidrar även med en deltidstjänst till projektet.[12][13] Härbärget "Vinternatt" är på 140 kvadratmeter och har 12 platser. För att informera om verksamheten söker man upp EU-migranter och delar ut broschyrer på bulgariska säger Anki Sylwan, diakon i svenska kyrkan.[14] Även i Örebro har Kyrkorna på orten startat ett härbärge för utländska tiggare.[15][16] Diakonicentrum i Växjö får 1,8 miljoner kronor av kommunen för att driva härbärge för EU–migranter.[17]

Islamisering

Svenska kyrkan har en positiv syn på islamiseringen av Sverige och har arbetat för att utöka och skynda på denna process. Man stöder krav på muslimska böneutrop som exempelvis Biskop Fredrik Modéus, i Växjö stift[18] som anser att det är ett "Klokt och välbetänkt beslut" att tillåta böneutrop.[19] Man vill även undangömma de kristna symbolerna för att visa "hänsyn" inför muslimer som biskopen i Stockholm, Eva Brunne föreslog.[20]

Svenska kyrkans församling i Nacka ett projekt för att bygga en moské i anslutning till den befintliga kyrkan i Fisksätra i Stockholm. Den planerade gemensamma byggnaden går under namnet ”Guds hus” och beräknas kosta 39 miljoner kronor. Bengt Wadensjö biskopen i Karlstads stift förutspår att projektet skulle innebära att ”världsfreden börjar i Fisksätra”. När insamlingsstiftelsen bildades satt dessutom Mehmet Kaplan (MP) och Wanja Lundby-Wedin (S) i styrelsen.[21]

Externa länkar

Kristendom-symbol.png
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Kristendom

Referenser

  1. https://www.svenskakyrkan.se/fragor-och-svar-om-granskningen-av-svenska-kyrkan
  2. Samhällsnytt: Rekordmånga lämnade Svenska kyrkan 2017
  3. http://www.skatteverket.se/skatter/skattetabeller/kyrkoavgiftochbegravningsavgift.4.1ee2ea81054cf37b1c800030.html
  4. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6443385
  5. Kristoffer Moren "Efter granskningen av kyrkans resor" Kyrkans Tidning Nr:22 sid:6-7 (2 Juni 2016)
  6. Kristoffer Moren "Kyrkoherden i Rom" Kyrkans Tidning Nr:23 sid:4-5 (9 Juni 2016)
  7. https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1474995
  8. Kristoffer Moren "Kyrkans tro på Miljöpartiet minskar" Kyrkans Tidning Nr:27/28 sid:4-5 (7 Juli 2016)
  9. Kristoffer Moren "Diakoner och präster kritiska till hårdare asyllag" Kyrkans Tidning Nr:27/28 sid:4-5 (7 Juli 2016)
  10. https://www.nyatider.nu/svenska-kyrkan-kan-ej-svara-pa-var-det-skulle-vara-okej-att-gripa-illegala/ Nya Tider: Svenska kyrkan kan ej svara på var det skulle vara okej att gripa illegala
  11. http://www.friatider.se/svenska-kyrkan-kr-ver-att-de-afghanska-m-nnen-f-r-stanna Nya Tider: Svenska kyrkan kräver att de afghanska männen får stanna
  12. Erik Jerde`n. Natthärbärge i Falun söker volontärer. Publicerat 2015-12-30. Dala-Demorkaten.
  13. http://hotpot.se/politik/harbarge-for-12-av-faluns-20-eu-migranter-oppnat/
  14. Christian Larsen. Nattöppet härbärge ger värme. Publicerat 2016-01-20. Dala-Demorkaten.
  15. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=6014634
  16. Liv Fahlén "Här öppnas härbärge för EU-migranter" http://www.svt.se/nyheter/regionalt/orebro/harbarge-oppnas-for-eu-migranter Publicerat 24 nov 2014
  17. http://www.smp.se/vaxjo/eu-migranter-far-harbarge-i-vinter/
  18. https://www.nyatider.nu/biskop-stoder-krav-pa-muslimska-boneutrop/ Nya Tider: Biskop stöder krav på muslimska böneutrop
  19. http://www.friatider.se/biskopen-klokt-och-v-lbet-nkt-beslut-att-till-ta-b-neutrop Fria Tider: Biskopen: "Klokt och välbetänkt beslut" att tillåta böneutrop
  20. https://www.nyatider.nu/biskop-vill-kasta-ut-kristna-symboler/ Nya Tider: Biskop vill kasta ut kristna symboler
  21. https://www.nyatider.nu/svenska-kyrkan-samlar-in-pengar-for-moskebygge/ Nya Tider: Svenska kyrkan samlar in pengar – för moskébygge